Skriftlig överenskommelse med granne
Hej,
Bakgrunden är följande:
Jag köpte hus för ca 10 år sedan med en bod (15 kvm) på tomten, troligen uppförd i början på 70-talet. Boden är placerad vid tomtgräns till granne. Jag planerar att riva boden och bygga upp en ny bod med samma mått ca 1 meter från nuvarande placering (fortfarande vid tomtgränsen). Grannen har muntligt godkänt detta. För säkerhets skull har jag talat med stadsbyggnadskontoret (Stockholms kommun) och de lägger sig inte i detta under förutsättning att det är ok med berörd granne.
Min fråga till er där ute:
Hur skriver jag detta avtal så att det inte blir några problem i framtiden? Exempel på avtal tas tacksamt emot.
Tack på förhand!
/Burmeister1847
Bakgrunden är följande:
Jag köpte hus för ca 10 år sedan med en bod (15 kvm) på tomten, troligen uppförd i början på 70-talet. Boden är placerad vid tomtgräns till granne. Jag planerar att riva boden och bygga upp en ny bod med samma mått ca 1 meter från nuvarande placering (fortfarande vid tomtgränsen). Grannen har muntligt godkänt detta. För säkerhets skull har jag talat med stadsbyggnadskontoret (Stockholms kommun) och de lägger sig inte i detta under förutsättning att det är ok med berörd granne.
Min fråga till er där ute:
Hur skriver jag detta avtal så att det inte blir några problem i framtiden? Exempel på avtal tas tacksamt emot.
Tack på förhand!
/Burmeister1847
Det finns ibland färdiga blanketter på kommunernas hemsida. Har du kollat det?
Annars har du ett exempel här som du kan modifiera med tippex o.dyl.
http://www.norsjo.se/Sve/Filarkiv/Blanketter/Byggfr%c3%a5gor/Blankett%20f%c3%b6r%20grannemedgivande.pdf
Annars har du ett exempel här som du kan modifiera med tippex o.dyl.
http://www.norsjo.se/Sve/Filarkiv/Blanketter/Byggfr%c3%a5gor/Blankett%20f%c3%b6r%20grannemedgivande.pdf
Hej,
Tack för snabbt svar med tips.
/Burmeister1847
Tack för snabbt svar med tips.
/Burmeister1847
Kan sökande själv höra grannar vid avvikelser eller
?
Att låta byggherren själv ombesörja grannyttrande kan ha sina risker. Så här har man resonerat på länsstyrelsen och länsrätten i Stockholm.
Bygglov beviljades för enbostadshus och garage. Förslaget avvek från detaljplanens bestämmelser genom att bostadshuset har en avvikelse på 3 grader när det gäller taklutningen. Uthuset placerades 2,5 m från tomtgräns istället för de 4,5 som planen föreskrev och överskred byggnadshöjden med ca 30 cm. Byggherren ombesörjde själv grannyttrande. Samtliga grannar skrev på nybyggnadskartan och fasadritningar. På ritningarna fanns även de avvikelser det var fråga om angivna.
En granne ångrade sig efter givet lov och överklagade. De ansåg sig bl a inte blivit hörda av kommunen på sätt som föreskrivs i 8 kap 22§.
Länsstyrelsen gör denna bedömning:
Av handlingarna i ärendet framgår att klagandena delgetts och undertecknat de ritningar som omfattas av förekommande avvikelser från detaljplan. Det är sökande själv som ombesörjt yttrandena från sina grannar. Även om byggnadsnämnden har det yttersta ansvaret för att kommunikationsskyldigheten blir fullgjord är det inget som hindrar att sökanden ombesörjer denna. Då sökandes grannar fått ta del av de avvikelser från detaljplan som förekommer får byggnadsnämnden anses ha handlagt ärendet, i denna del, på ett formellt riktigt sätt.
Länsrätten i Stockholm (dom 2002-04-08 mål nr 19550-01) har en annorlunda syn på detta:
I målet är fråga om bygglov som innefattar avvikelser från detaljplan. Underrättelseskyldighet föreligger därmed enligt 8 kap 22§ PBL. Byggnadsnämnden har det yttersta ansvaret för att underrättelseskyldigheten gentemot berörda grannar m fl görs på föreskrivet sätt. Förvaltningslagen garanterar att denna underrättelseskyldighet fullgörs på ett korrekt sätt. Något nämndvärt utrymme för diskussion om denna myndighetsuppgift fullgjorts på ett korrekt via enskilda berörda parter i stället för genom myndighetskontakt kan inte uppkomma utan att nämndens yttersta ansvar härför aktualiseras. Med hänsyn till vad som anförts i överklagandet har underrättelseskyldigheten inte fullgjorts i överensstämmelse med nyssnämnda lagrum" Skäl föreligger för upphävande av bygglovet.
Att låta byggherren själv ombesörja grannyttrande kan ha sina risker. Så här har man resonerat på länsstyrelsen och länsrätten i Stockholm.
Bygglov beviljades för enbostadshus och garage. Förslaget avvek från detaljplanens bestämmelser genom att bostadshuset har en avvikelse på 3 grader när det gäller taklutningen. Uthuset placerades 2,5 m från tomtgräns istället för de 4,5 som planen föreskrev och överskred byggnadshöjden med ca 30 cm. Byggherren ombesörjde själv grannyttrande. Samtliga grannar skrev på nybyggnadskartan och fasadritningar. På ritningarna fanns även de avvikelser det var fråga om angivna.
En granne ångrade sig efter givet lov och överklagade. De ansåg sig bl a inte blivit hörda av kommunen på sätt som föreskrivs i 8 kap 22§.
Länsstyrelsen gör denna bedömning:
Av handlingarna i ärendet framgår att klagandena delgetts och undertecknat de ritningar som omfattas av förekommande avvikelser från detaljplan. Det är sökande själv som ombesörjt yttrandena från sina grannar. Även om byggnadsnämnden har det yttersta ansvaret för att kommunikationsskyldigheten blir fullgjord är det inget som hindrar att sökanden ombesörjer denna. Då sökandes grannar fått ta del av de avvikelser från detaljplan som förekommer får byggnadsnämnden anses ha handlagt ärendet, i denna del, på ett formellt riktigt sätt.
Länsrätten i Stockholm (dom 2002-04-08 mål nr 19550-01) har en annorlunda syn på detta:
I målet är fråga om bygglov som innefattar avvikelser från detaljplan. Underrättelseskyldighet föreligger därmed enligt 8 kap 22§ PBL. Byggnadsnämnden har det yttersta ansvaret för att underrättelseskyldigheten gentemot berörda grannar m fl görs på föreskrivet sätt. Förvaltningslagen garanterar att denna underrättelseskyldighet fullgörs på ett korrekt sätt. Något nämndvärt utrymme för diskussion om denna myndighetsuppgift fullgjorts på ett korrekt via enskilda berörda parter i stället för genom myndighetskontakt kan inte uppkomma utan att nämndens yttersta ansvar härför aktualiseras. Med hänsyn till vad som anförts i överklagandet har underrättelseskyldigheten inte fullgjorts i överensstämmelse med nyssnämnda lagrum" Skäl föreligger för upphävande av bygglovet.
Hej!
Hoppas att det går bra att sno lite i denna tråd... Jag undrar ifall man måste söka bygglov hos kommunen fast man har skriftlig överenskommelse om byggnad? Byggnaden som jag/vi vill ha är en staket som är 180cm hög och skulle vilja ha den vid tomtgränsen. Frågan som uppstår också i samband med staketet är att jag har fortfarande har insyn till honom och han in till oss då markgränsen lutar ca 20-30cm och våran tomtgräns är precis nedanför. Hur räknar man då höjden på staketet? Är det på plan mark eller?
Tackar för alla svar!
Hoppas att det går bra att sno lite i denna tråd... Jag undrar ifall man måste söka bygglov hos kommunen fast man har skriftlig överenskommelse om byggnad? Byggnaden som jag/vi vill ha är en staket som är 180cm hög och skulle vilja ha den vid tomtgränsen. Frågan som uppstår också i samband med staketet är att jag har fortfarande har insyn till honom och han in till oss då markgränsen lutar ca 20-30cm och våran tomtgräns är precis nedanför. Hur räknar man då höjden på staketet? Är det på plan mark eller?
Tackar för alla svar!
+1 , bygglov krävs.
Allt överstigande "stakethöjd" kräver bygglov även om ni är överens. Höjd på staket kan variera från kommun till kommun men det är nog aldrig över 110cm. Men titta i din detaljplan, är det mycket små tomter kan man i detaljplanen ha skrivit att plank till viss höjd får sättas upp, men det är som sagt mkt ovanligt.
Staket behöver varken bygglov eller bygganmälan. Ett staket ska till minst 50 procent vara genombrutet med luft och om brädorna är tjocka eller tvärställda ska det finnas 2/3 luft. Ett traditionellt spjälstaket eller ett Gunnebostängsel är alltså inte lovpliktiga.
Plank är i stort sett täta och inte genomsiktliga, det vill säga de består till mindre än hälften av luft. Plank är bygglovsfritt upp till en höjd från mark på 110 cm. Fri överliggare eller gles spaljé räknas inte in i höjden.
Plank med högre höjd från mark än 110 cm kräver bygglov och bygganmälan. Ett plank blir ett plank när det överstiger den tillåtna stakethöjden. Den tillåtna stakethöjden kan variera från kommun till kommun men mellan 90-110cm är vanligt. Det som överstiger stakethöjd måste ha luftinsläpp rakt igenom på minst 50 procent.
Att tänka på och planera för: För det fall det är ett staket/plank som kräver underhåll måste du placera det så pass långt in på din tomt så att det bereds tillräckligt med plats för underhåll och skötsel utan att din grannes tomt berörs.
Plank är i stort sett täta och inte genomsiktliga, det vill säga de består till mindre än hälften av luft. Plank är bygglovsfritt upp till en höjd från mark på 110 cm. Fri överliggare eller gles spaljé räknas inte in i höjden.
Plank med högre höjd från mark än 110 cm kräver bygglov och bygganmälan. Ett plank blir ett plank när det överstiger den tillåtna stakethöjden. Den tillåtna stakethöjden kan variera från kommun till kommun men mellan 90-110cm är vanligt. Det som överstiger stakethöjd måste ha luftinsläpp rakt igenom på minst 50 procent.
Att tänka på och planera för: För det fall det är ett staket/plank som kräver underhåll måste du placera det så pass långt in på din tomt så att det bereds tillräckligt med plats för underhåll och skötsel utan att din grannes tomt berörs.
