Skogsutredningen som skulle gälla äganderättens stärkande
Några av punkterna i utredningen och lite kommentarer:
Utredningen konstaterar att Skogsstyrelsens registrering av Nyckelbiotoper har varit felaktig från början till slut. Det finns ingen laglig grund för en myndighet att registrera uppgifter utan ärendehandläggning. En ärendehandläggning ska i så fall leda till någon form av beslut och det ska även gå att överklaga. Kunskapen om naturvärden är dock viktig så någon form av hantering av "Naturmiljövärden" kommer fortsatt att behövas (enligt utredningen) och sedan blir det upp till certifering och marknad att besluta hur det ska hanteras.
Överlag så känns det som om man fattat att de gamla reglerna som nästan hade fötterna kvar i sovjet, inte fungerar med länders grundlagar som skyddar den enskilda individen.
Formellt skydd av skog ska i framtiden bygga på frivillighet och markägarinitiativ. Ett rejält steg framåt i äganderätten.
Ersättningen som utgår när skog skyddas ska vara skattefri. !
Ransoneringsreglerna och lägsta slutavverkningsålder ska ses över.
Nyckelbiotoper tas bort. Kan kännas bra men föreslås ersättas med kunskapskrav enligt Miljöbalken i en uppdaterad Skogsvårdslag. Skogsägaren skall då kunna visa vilka natur- och kulturmiljövärden som finns på skogsfastigheten och hur dessa påverkas av en åtgärd och dessa värden kommer efterlevas enligt Skogsvårdslagen. Går detta igenom så blir det till att sätta sig på skolbänken för skogsägare som inte kan så mycket och natur- och kulturvärden.
I väntan på ett ev formellt skydd ska marken skyddas genom ett naturvårdsavtal.
En metodik ska utvecklas för att objektivt beskriva förhållanden som kan ha betydelse för biologisk mångfald i skogen.
Möjligheten till naturturism ska tas till vara i skyddad skog.
Avreglering av skogsbruk för planteringar på åkermark som är gjorda efter år 1900. Oj! Vad händer här?
Förslag på att upprätta ett system för uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning.
Målstyrning för ökad hållbar tillväxt och en bioekonomisk strategi för skogen. Målen för hållbar tillväxt i skogen vägs mot andra samhällsmål och strategin bör lyfta fram mångbruk.
Marcus Svensson ansåg att utredningens förslag var "det största socialiseringsprojektet i modern tid där 16% av skogsarealen ska förstatligas eller undantas för skogsbruk" (vilket alltså inte var utredningens förslag). Han ansåg också att det finns en risk för att Södras kunder blir oroliga när de ser att utbudet av biomassa kommer att minska i Sverige och att vi vacklar om äganderätten.
Utredningen konstaterar att Skogsstyrelsens registrering av Nyckelbiotoper har varit felaktig från början till slut. Det finns ingen laglig grund för en myndighet att registrera uppgifter utan ärendehandläggning. En ärendehandläggning ska i så fall leda till någon form av beslut och det ska även gå att överklaga. Kunskapen om naturvärden är dock viktig så någon form av hantering av "Naturmiljövärden" kommer fortsatt att behövas (enligt utredningen) och sedan blir det upp till certifering och marknad att besluta hur det ska hanteras.
Överlag så känns det som om man fattat att de gamla reglerna som nästan hade fötterna kvar i sovjet, inte fungerar med länders grundlagar som skyddar den enskilda individen.
Formellt skydd av skog ska i framtiden bygga på frivillighet och markägarinitiativ. Ett rejält steg framåt i äganderätten.
Ersättningen som utgår när skog skyddas ska vara skattefri. !
Ransoneringsreglerna och lägsta slutavverkningsålder ska ses över.
Nyckelbiotoper tas bort. Kan kännas bra men föreslås ersättas med kunskapskrav enligt Miljöbalken i en uppdaterad Skogsvårdslag. Skogsägaren skall då kunna visa vilka natur- och kulturmiljövärden som finns på skogsfastigheten och hur dessa påverkas av en åtgärd och dessa värden kommer efterlevas enligt Skogsvårdslagen. Går detta igenom så blir det till att sätta sig på skolbänken för skogsägare som inte kan så mycket och natur- och kulturvärden.
I väntan på ett ev formellt skydd ska marken skyddas genom ett naturvårdsavtal.
En metodik ska utvecklas för att objektivt beskriva förhållanden som kan ha betydelse för biologisk mångfald i skogen.
Möjligheten till naturturism ska tas till vara i skyddad skog.
Avreglering av skogsbruk för planteringar på åkermark som är gjorda efter år 1900. Oj! Vad händer här?
Förslag på att upprätta ett system för uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning.
Målstyrning för ökad hållbar tillväxt och en bioekonomisk strategi för skogen. Målen för hållbar tillväxt i skogen vägs mot andra samhällsmål och strategin bör lyfta fram mångbruk.
Marcus Svensson ansåg att utredningens förslag var "det största socialiseringsprojektet i modern tid där 16% av skogsarealen ska förstatligas eller undantas för skogsbruk" (vilket alltså inte var utredningens förslag). Han ansåg också att det finns en risk för att Södras kunder blir oroliga när de ser att utbudet av biomassa kommer att minska i Sverige och att vi vacklar om äganderätten.
Redigerat:
Erfarenheterna av statlig styrning pekar entydigt på att mångfalden i skogen blir mycket sämre när staten lägger sig i. Det beror på att ett spritt ägande och beslutsfattande är överlägset en statlig planhushållning när det gäller att åstadkomma mångfald och effektivitet. Det är därför alla framgångsrika demokratiska stater alltid väljer marknadshushållning framför planhushållning.
Det kan vi också se i vår egen statsförvaltning. När den statliga detaljstyrningen av skogsbruket avvecklades 1994 förbättrades omgående miljöhänsynen i skogsvården. Statsstyrningen av älgförvaltningen avvecklades inte. Den kostar nu skogsägarna och skattebetalarna 20 miljarder kr årligen i skador av olika slag förutom en ekocid mot det mesta utom granskog. Naturvårdsverket och länsstyrelserna är ansvarsbefriade och regeringen vägrar ingripa.
Det kan vi också se i vår egen statsförvaltning. När den statliga detaljstyrningen av skogsbruket avvecklades 1994 förbättrades omgående miljöhänsynen i skogsvården. Statsstyrningen av älgförvaltningen avvecklades inte. Den kostar nu skogsägarna och skattebetalarna 20 miljarder kr årligen i skador av olika slag förutom en ekocid mot det mesta utom granskog. Naturvårdsverket och länsstyrelserna är ansvarsbefriade och regeringen vägrar ingripa.
Skogsutredningen tillsattes för att skydda och stärka den privata äganderätten, för både enskilda markägare och företag. Även nya flexibla former för att tillvarata naturvärden i skogen och för att ersätta skogsägare som undantar delar av sin mark från skogsbruk skulle utredas liksom hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
Utredningen inte lever upp till utredningsdirektivet vad avser att uppdraget att lämna förslag som stärker äganderätten och bidrar till en växande bioekonomi. Avgörande för att direktivets intentioner inte tillgodoses är att utredningen gör mycket långtgående tolkningar av Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald.
Utredningen inte lever upp till utredningsdirektivet vad avser att uppdraget att lämna förslag som stärker äganderätten och bidrar till en växande bioekonomi. Avgörande för att direktivets intentioner inte tillgodoses är att utredningen gör mycket långtgående tolkningar av Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald.
- Oavsett bristerna i utredningen måste riksdag och regering skyndsamt sätta ner foten för att skapa en rättssäker tillvaro för skogsägare och för att skapa ordning i hur Sverige ska se på sina internationella åtaganden för den biologiska mångfalden. I den senare frågan behövs ett politiskt beslutsunderlag som analyserar utgångspunkterna för svenska myndigheters bedömning idag och en jämförelse med andra länders bedömningar.
- När skogsutredningen går ut på remiss ber miljödepartementet 185 instanser om svar – men inte allmänningsskogarna i Västerbottens län.
- "Det är ju konstigt, vi är ju mest berörda av alla, vi borde vara de första på remisslistan", säger Anders Pettersson, skogsförvaltare.
- Miljödepartementet bekräftar till Sveriges Radio att man "tittar på om man ska komplettera listan".
- Det var en miss att inte allmänningsskogarna hamnade på skogsutredningens remisslista, enligt departementsråd Jan Terstad.
- Ett förslag i skogsutredningen är att göra ett hundra mil långt skogsreservat längs fjällkedjan.
- Departementsrådet tycker ändå inte att utredningen berör allmänningsskogarna mer än någon annan av remissinstanserna.
När en stor SOU om skog som skulle ha fokus äganderätt skickas ut på remiss går den inte per automatik till den markägargrupp som berörs allra mest, nämligen till enskilda ägare av fjällskog. Vill man bilda ett nytt jättereservat där borde väl markägarna höras? Vad tycker
@annieloof
?
@annieloof
?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 792 inlägg
Det är bara för dem att lämna ett svar ändå. Ett remissvar blir inte undanlagt bara för att regeringen inte bett om det. Inkompetens och misstag är betydligt oftare svaret på frågan varför sånt här sker än vad konspirationer är det.
Gång på gång gör man så här. ’Subtil’ form av cancel culture...
Departementsrådet tycker tydligen att utredningen inte berör allmänningsskogarna som är sakägare i frågan.
En gåta om (Inkompetens),
Hur kan departemensrådet istället utse dessa särintressen nedan som viktigare remissinstanserna än markägare som drabbas?:
Jordens vänner
Naturens rättigheter i Sverige
Naturhistoriska riksmuseet
Skogens mångbruk
Skydda skogen
Fäbodarnas riksförbund
Departementsrådet tycker tydligen att utredningen inte berör allmänningsskogarna som är sakägare i frågan.
En gåta om (Inkompetens),
Hur kan departemensrådet istället utse dessa särintressen nedan som viktigare remissinstanserna än markägare som drabbas?:
Jordens vänner
Naturens rättigheter i Sverige
Naturhistoriska riksmuseet
Skogens mångbruk
Skydda skogen
Fäbodarnas riksförbund
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 792 inlägg
Remisser görs för att samla in olika åsikter. Att det är lite miljömuppar med är alltså helt i sin ordning. Ägar- och industrisidan å sin sida representeras exempelvis (men inte uteslutande) av:
Södra skogsägarna
Mellanskog
Norra skog
LRF skogsägarna
Jordägareförbundet
Ett koppel skogsbolag, virkesuppköpare m.fl.
Skogsägarna och -industrin är alltså väl representerade. Det är som sagt möjligt att allmänningsfolket borde varit med också, men det här är inte en stor sak.
Södra skogsägarna
Mellanskog
Norra skog
LRF skogsägarna
Jordägareförbundet
Ett koppel skogsbolag, virkesuppköpare m.fl.
Skogsägarna och -industrin är alltså väl representerade. Det är som sagt möjligt att allmänningsfolket borde varit med också, men det här är inte en stor sak.
i Skogsutredningen sidan 196 finns ett mycket intressant diagram som borde få alla som värnar äganderätten, inte minst för små privata Skogsägare, att fara i taket. Diagrammet visar hur Skogsstyrelsens tillämpning av gällande lag beträffande obligatorisk naturhänsyn inom skogsbruket systematiskt gynnar de allra största skogsägarna och missgynnar de små privata skogsägarna.
Kurvan i diagrammet kallas toleransnivån eller toleranströskeln och indikerar hur stora krav om naturhänsyn myndigheten kan ställa på en skogsbrukare innan den är skyldig att betala ut ersättning.
Skogsstyrelsen visade för några år sedan att detta system i praktiken betyder att krav om naturhänsyn är större på små markägare (=små hyggen) än på stora (=stora hyggen).
Den så kallade rådighetsutredningen 2013 bedömde att särbehandlingen sannolikt strider mot EUs statsstödsregler.
Effekten av regeltolkningen är att den som funderar på att ta upp två måttligt stora hyggen åtskilda av en korridor, kan minska kraven på naturhänsyn genom att också avverka korridoren däremellan. Till skogsägare som prioriterar extra stora hyggen utlovar Skogsstyrelsen tydligt en särskild ”naturhänsynsrabatt”.
Om Skogsstyrelsen ställde samma krav på stora skogsägare och deras stora hyggen som man redan ställer på små, skulle sannolikt mycket stora naturvärden som idag går till spillo bevaras. Miljömålet för skogen skulle bli lättare att nå och konfliktnivån sänkas, om alla små som stora markägare vore lika inför lagen.
Sunt förnuft talar redan för att dessa krav borde vara lika stora oavsett om avverkningen är stor eller liten, och oavsett om det handlar om en stor eller liten markägare.
Det är mer rimligt att att ställa lite hårdare krav på större markägare samt vid större avverkningar.
Det märkliga är att lagen tillämpas på rakt motsatt vis. Ju mindre din avverkning är, desto högre krav om hänsyn. Och tvärtom – ju större avverkning, desto lägre krav.
Skogsstyrelsens märkliga regeltillämpning baseras på några domar, som i sin tur grundar sig på några långt ifrån kristallklara formuleringar i ett betänkande från riksdagens bostadsutskott för över 30 år sedan.
Att tolkningen lever kvar måste bero på att några tycker det är rätt att stora skogsägare systematiskt gynnas framför små.
Ni som tycker så – kan inte ni kliva fram och förklara varför ni tycker att detta är en rimlig och rättvis ordning.
Kurvan i diagrammet kallas toleransnivån eller toleranströskeln och indikerar hur stora krav om naturhänsyn myndigheten kan ställa på en skogsbrukare innan den är skyldig att betala ut ersättning.
Skogsstyrelsen visade för några år sedan att detta system i praktiken betyder att krav om naturhänsyn är större på små markägare (=små hyggen) än på stora (=stora hyggen).
Den så kallade rådighetsutredningen 2013 bedömde att särbehandlingen sannolikt strider mot EUs statsstödsregler.
Effekten av regeltolkningen är att den som funderar på att ta upp två måttligt stora hyggen åtskilda av en korridor, kan minska kraven på naturhänsyn genom att också avverka korridoren däremellan. Till skogsägare som prioriterar extra stora hyggen utlovar Skogsstyrelsen tydligt en särskild ”naturhänsynsrabatt”.
Om Skogsstyrelsen ställde samma krav på stora skogsägare och deras stora hyggen som man redan ställer på små, skulle sannolikt mycket stora naturvärden som idag går till spillo bevaras. Miljömålet för skogen skulle bli lättare att nå och konfliktnivån sänkas, om alla små som stora markägare vore lika inför lagen.
Sunt förnuft talar redan för att dessa krav borde vara lika stora oavsett om avverkningen är stor eller liten, och oavsett om det handlar om en stor eller liten markägare.
Det är mer rimligt att att ställa lite hårdare krav på större markägare samt vid större avverkningar.
Det märkliga är att lagen tillämpas på rakt motsatt vis. Ju mindre din avverkning är, desto högre krav om hänsyn. Och tvärtom – ju större avverkning, desto lägre krav.
Skogsstyrelsens märkliga regeltillämpning baseras på några domar, som i sin tur grundar sig på några långt ifrån kristallklara formuleringar i ett betänkande från riksdagens bostadsutskott för över 30 år sedan.
Att tolkningen lever kvar måste bero på att några tycker det är rätt att stora skogsägare systematiskt gynnas framför små.
Ni som tycker så – kan inte ni kliva fram och förklara varför ni tycker att detta är en rimlig och rättvis ordning.
Redigerat:
Politiker är dyrare
Rått uttryckt så har stora skogsägare råd med dyra politiker medan små skogsägare bara har råd med billiga politiker. ("Politiker" ska här läsas bredare än enbart folkvalda).B nord123 skrev:
Bland de 165 organisationer som fått ”nya” Skogsutredningen på remiss finns många med, men inte Allmänningskogarna i norr som berörs av förslagen i högsta grad. Lite tragikomiskt är också att de sedan 2017 satsat på en gemensam lobbyorganisation ”Allmänningskogars Förbund”. De är nu i alla fall med bland de drygt 220 instanser som fått Strandskyddsutredningen på remiss.
Medlemmar i allmänning-skogar äger per definition i de flesta fall också skog som enskilda vilket är så man är eller blir medlem, och deras gemensamma förbund är i praktiken en stor del av de privata skogsägarna i Norrbotten och Dalarna. De skickar säkert in ett remiss-svar även på Skogsutredningen, och det blir oavsett det som vanligt en stor utmaning för en handläggare att väga samman svärmen av åsikter till en remissammanställning.
Inte minst eftersom vissa remissinstanser varit mer taktiska än andra. Nu går vi också mot en verklighet med allt fler nya organisationer som arbetar med det demokratiska systemet i stora och små frågor. Nykläckta på internet kan dock inte Allmänningskogars Förbund beskyllas för att vara, för även om de alltså är nya som ett gemensamt förbund har respektive Allmänningskog funnits i över hundra år, på riktigt.
Medlemmar i allmänning-skogar äger per definition i de flesta fall också skog som enskilda vilket är så man är eller blir medlem, och deras gemensamma förbund är i praktiken en stor del av de privata skogsägarna i Norrbotten och Dalarna. De skickar säkert in ett remiss-svar även på Skogsutredningen, och det blir oavsett det som vanligt en stor utmaning för en handläggare att väga samman svärmen av åsikter till en remissammanställning.
Inte minst eftersom vissa remissinstanser varit mer taktiska än andra. Nu går vi också mot en verklighet med allt fler nya organisationer som arbetar med det demokratiska systemet i stora och små frågor. Nykläckta på internet kan dock inte Allmänningskogars Förbund beskyllas för att vara, för även om de alltså är nya som ett gemensamt förbund har respektive Allmänningskog funnits i över hundra år, på riktigt.