Vi byggde huset. Men det börjar att vara ett tag sen.
En större köksrenovering har gjorts inom 5-års ramen och vi har löpande fixat mindre förbättringar som nya tapeter och annat men det är inga stora renoveringar, varken i tid eller pengar. Kalla det löpande underhåll.
Min tjänstepension har inget med att jag inte vill kompensera min fru för att hon varit hemma med barnen några år. För de vill jag, och det finns t o m mallar för sånt. Men pensionen är min - eller rättare sagt: den tillhör de bolag jag har jobbat på och därför kan den inte överföras till någon annan. Det står jag för. Det har jag jobbat in för egen maskin.
Du hade inte kunnat jobba så mycket som du gjort om inte din fru varit hemma med barnen. Då hade du tvingats vara hemma istället. Det hade antagligen inte bara gett dig mindre pengar just då utan också påverkat karriären efteråt genom missade kontakter och nätverk etc. Vill man inte avstå från att jobba och göra karriär får man avstå från att skaffa barn istället... eller så får man betala för att någon annan som gör hemarbetet. Det här med att "det är bara mina pengar" när man har barn ihop är lite ihåligt.
Det kan även vara så att Fru nizzehult insisterade på att vara hemma med barnen, och godhjärtad som han var, så sade nizzehult -javisst min förgätmigej, vill du vara hemma, så skall du naturligtvis vara det.
Om så. Är det inte helt självklart att blivande föredetta fru nizzehult skall taga del av makens tjänstepension!
Nu börjar vi hamna i mer politiska eller etiska diskussioner för rent krasst har jag ingen legal skyldighet att ersätta henne för detta men jag vill att det ska bli en schysst deal som båda är nöjda med och ser inga problem med att jag ersätter henne för denna period.
På den tiden hade jag eget företag och det skulle fått för stora konsekvenser för min rörelse om jag skulle varit hemma med barnen. Hon tjänade också betydligt mindre än mig och hade ett jobb som hon inte direkt trivdes med, man kan lite tillspetsat säga att hon nog mycket hellre var hemma med sina barn. Det här föll sig så naturligt då så det var inget vi ens ifrågasatte och jag tror att det såg/ser ut så här i de flesta familjer.
Men formuleringen är lite fel här ovan. Min tjänstepension är min tjänstepension. Amen. Den varken kan eller får hon ta någon del av. Och ingen annan heller för den delen, det är nåt som mina arbetsgivare betalat in och är öronmärkta för mig. Däremot så ska det göras en kompensation för hennes del av sin uteblivna tjänstepension under tiden som hon var mammaledig. En viss skillnad.
Sen finns det en annan sak som inte heller lagstiftarna brytt sig om och det är vem som ska försörja barn som är myndiga men som fortfarande går skolan och bor hemma. I mitt fall får jag ju ta hela kostnaden här då hen kommer att bo kvar med mig minst ett par år till och det kan jag tycka är lite snedvridet, som förmyndare har man försörjingsplikt tills barnen är myndiga eller slutat skulan och fram till dess kan eller får man heller inte kasta ut dem från bostaden. Med numera treårigt gymnasium blir alla myndiga någon gång under skoltiden. Där kan jag tycka att hon per automatik bör ta på sig halva försörjningskostnaden - särskilt när hon kommer att ha en betydligt bättre ekonomi än mig. Enklast vore varannann-veckas boende men det tror jag knappast blir aktuellt.
Frågan är ju vad försörjning av en myndig studerande innebär. Att stå för boende och mat är ju oftast inte så jättebetungande. Problemet är att gymnasieelever idag förväntar sig en livsstil som vida överstiger studiebidraget. Så det är nog något ni behöver diskutera. Om hon inte vill ge pengar till dig kan ni kanske räkna på det och komma överens om en summa som ni var och en kan lämna till barnet varje månad. Annars blir det ju lätt så att hen går till dig då och då och ber om pengar. Samt kanske även till din fru för samma sak om hen är förslagen
Kan delvis hålla med och barn tar saker och ting för givet. Fet mobil, snabbt internet och vidlyftiga nöjen ska bara finnas och vem som betalar bryr dom sig inte om.
I vårt fall så får hen ta studiebidraget som då bl a ska gå till egna kläder och mobilabbonemanget och förväntas då sköta skolan och bidra med en del hushållsarbete. Går väl sådär. Finns även en liten buffert där hen tjänade egna pengar i somras men när den är slut så är finns det inget mer att ta av och då kommer varken jag eller exet att skjuta till mer än möjligen för vissa klädesplagg eller skor och den inställningen gäller även om vi skulle fortsätta att vara gifta och leva tillsammans. Man måste lära sig att budgetera och leva efter sina tillgångar!
Sen är det också dags för körkort och vi har sagt att om det inte börjar nyttjas nikotin så står vi för detta men den moroten verkar också falla då det förekommer "Vape" (e-cig) så hur det blir med den saken vet vi inte än.
Helt klart så kommer det att ställas högra krav hemma när man bara bor två och det kommer att bli en tuff omställning. Boendet kostar ju inte speciellt mycket mer när det gäller själva huset men matkostnaderna skiljer rätt markant per månad beroende på hur många som finns i hushållet.
Lite intressant här: jag har gjort en slags balansräkning, dvs jag har räknat på vad hon kommer att ha i reda pengar den dagen vi har gjort bokslut och jag har sen gjort samma sak för mig själv. Det är lite svårare att räkna vad huset är värt med tanke på skatteeffekter och annat men jag tror att jag har ställt upp kalkylen rätt.
Rent teoretiskt borde skillanden här bli noll men det stämmer inte, det skiljer flera hundratusen!
Så här har jag räknat:
Hennes tillgångar:
+ Det hon får totalt i skattade pengar när jag löser ut henne
+ Hennes befintliga tillgångar på banken.
Mina tillgångar:
+ Hälften av befintliga fonder och aktier minus skatteeffekten (schablon). Samma siffror som använts när hennes andel i detta skulle räknas in.
+ Det jag har kvar på mitt bankkonto efter bodelningen när våra tillgångar är reglerade.
+ Husets värde sen jag övertagit det = Marknadsvärde-Mäklararvode-Hela vinstskatten-Befintliga lån-Nytt lån
Varför hälften av befintliga fonder och aktier? Skulle inte du behålla och lösa ut henne?
Då har du ju kvar 100% av befintliga fonder och aktier minus skatteeffekt.
Varför hälften av befintliga fonder och aktier? Skulle inte du behålla och lösa ut henne?
Då har du ju kvar 100% av befintliga fonder och aktier minus skatteeffekt.
Bra där! Så är det givetvis. Efter att ha petat in dessa siffor skiljer det nu "bara" ca 15'...undrar varför, det borde gå att få denna till noll.
Nä,jag blir inte klok på detta. Här har jag utgått från en fond där anskaffningsvärdet är 100' och dagsvärdet är 400' samt en aktie som idag är värda 100' och som beräkas enligt schablonmetoden.
Ändå blir det märkliga siffror och våra tillgångar balaserar inte varandra.
Men du tänker fel när det gäller Min del.
När det gäller det hon ska ha tas det ju från andra tillgångar som också delas lika. Så om vi tänker i fondfallet, att det dessutom finns 310000 i kontanter. Hälften av dessa är hennes, dvs 155000, de andra är dina.
Nu löser du ut henne ur fonden med 155000 som du beräknat här uppe, dvs hon får resten av kontanterna.
Efter detta har hon 310000 i kontanter.
Du har fonder för 400000 med en latent skatt på 90000, dvs 310000
Tack för att du hjälper till men jag undrar om du inte själv tänkt lite fel här?
Kontanter delas rakt av, där är jag med och jag har mer av detta på mitt konto idag.
Men vi kan ju knappast dela en fond på 400' genom att hon får hela fondens värde minus skatt och jag behåller resten? I ditt exempel blir det ju i stället som att jag tar mina egna kontanter och betalar henne för det fonderna x 2 är värda och det blir ju ganska dumt, man vill ju hellre att detta regleras på själva ägandet av en splitt av fonderna så att man slipper tillföra externt kapital. Är du med?
Det jag försöker göra är att räkna ut vad hon ska ha när den latenta skatten är dragen och det ska då balanseras mot vad fonderna är värda för mig i oskattat värde. Det borde ju bli så att om jag räknar bort samma skatt så ska summan bli lika.
Åter igen
Banken hjälper till och splittar i lika delar, sen om den ena vill sälja så är det upp till den personen och den som säljer betalar sin skatt
Utregning av skatter og avgifter kan jeg for lite om, men jeg har et forslag til deling av løsøre. Hun tar med seg alt hun trenger og så kjøper dere sammen en ekstra av alt det du da må ha som du nå mangler. For eksempel hvitevarer. Om hun ikke trenger snøfreseren så blir jo den i huset. Når dere kjøper inn ekstra så kan dere kjøpe brukt eller nytt og ta hver deres. Det er jo synd om dere skal begynne å krangle om innboet som har liten verdi på et bruktmarked. Om det er noen ting som er ekstra verdifulle så kan dere jo regne på dem utenom.
Nä,jag blir inte klok på detta. Här har jag utgått från en fond där anskaffningsvärdet är 100' och dagsvärdet är 400' samt en aktie som idag är värda 100' och som beräkas enligt schablonmetoden.
Ändå blir det märkliga siffror och våra tillgångar balaserar inte varandra.
[bild]
Det du skriver om "Min del = det jag tar upp som tillgång + Oskattat" ska du ta bort helt,
det är felaktigt.
Om du skulle sälja hälften av fonderna för att lösa ut frun har du ju kvar 200 000:- kvar oskattat. Frun får 200 000 - skatt 45 000 = 155 000
Att dela på 310 000 + 76 000 = 386 000
Till frun, hälften dvs 193 000. Står aktier och fonder på dig har frun inte med att göra om du säljer dem för att betala henne eller om du får fram pengar på annat sätt.
Tack! Då har jag räknat rätt ändå gällande hennes del.
Då återstår min egen. Ska jag ta upp hela fondvärdet som en egen tillgång då - utan skatteeffekt? Eller är det halva?
Oavsett vilka av dessa siffror jag stoppar i uppnår jag inte balans i min kalkyl. Har alltså ställt upp det så här:
Hennes tillgångar:
+ Det hon får totalt i skattade pengar när jag löser ut henne. I detta ingår husets värde delat i två (samma formel som i mitt fall nedan förutom att nya lånet ej är med) samt hälften av mina fonder och aktier minus skatteeffekt.
+ Hennes befintliga tillgångar på banken.
Mina tillgångar:
+ Fonden plus aktier. Fullt värde utan skatteeffekt.
+ Det jag har kvar på mitt bankkonto efter bodelningen när våra tillgångar är reglerade.
+ Husets värde sen jag övertagit det = Marknadsvärde-Mäklararvode-Hela vinstskatten-Befintliga lån-Nytt lån
Jo jag vet att banken hjälper till att splitta men jag vill gärna veta redan nu hur själva splitten kommer att bli så att man kan räkna på det själv.
Summa giftorättsgods = ccc + fff
Båda ska få/behålla ett värde som är hälften av detta.
Om t.ex ccc är 100 000:- mer än fff så ska make A ge 50 000:- till Make B i bodelningen.
Observera att ccc och fff inte kan bli negativa i den här uträkningen. Är skulderna större än tillgångarna för någon av makarna så sätts nettogiftorättsgodset till 0 för den maken.
Om du äger fonderna själv så behöver de inte splittas. Du kan ge frun pengar i stället och behålla alla fonderna själv (eller sälja valfri mängd). Var och en äger sina egna saker! Det är värdet som ska delas, inte de saker som var och en äger själv.
Som övriga skrivit ska lösöre värderas till nästan noll. Betala ingenting för gemensamma eller hennes saker som du inte vill ha. Du måste betala för det du äger själv och vill behålla, men värdet bör sättas till vad du får vid försäljning. Inköpspriset är helt ointressant.
PS
Äger ni t.ex ett hus gemensamt så tar ni upp halva värdet var som tillgångar (efter latent skatt och fiktiv mäklarkostnad).
DS
nizzehult skrev:
