Skånsk dialekt, ordet stycke för åker
När jag var liten och spenderade tid hos mormor på Österlen i Skåne så kallades åker för stycke. "Ude po stycket" betydde alltså "ute på åkern". Utan att tänka på det började jag säga "stycke" igen när vi började leta hus på landet, drygt 50 år senare. Men lever ordet kvar? Säger ni lantisar från Skåne stycke fortfarande? Är det bara i Skåne man kallade/kallar åker för stycke?
Anledningen att jag frågar i ett forum är att jag letade runt lite på nätet och i dialektordlistor, men inte hittat ordet där.
Anledningen att jag frågar i ett forum är att jag letade runt lite på nätet och i dialektordlistor, men inte hittat ordet där.
Klart man hört ”stycket”. Kan hända att man själv använt det någon gång, men inte ofta.
Killgissning är att det har någon koppling till avstyckning? (Tänker avstyckad gård)
”Hotta möget” (släng skräpet) försöker jag dock kultivera och lära ut till andra i riket. Ålahue brukar vi kalla våra barn när de gör bort sig, mest för att det låter kul.
Killgissning är att det har någon koppling till avstyckning? (Tänker avstyckad gård)
”Hotta möget” (släng skräpet) försöker jag dock kultivera och lära ut till andra i riket. Ålahue brukar vi kalla våra barn när de gör bort sig, mest för att det låter kul.
Jag tror också ordet har med skifte och/eller avstyckning att göra. Kul att veta att man gör sig förstådd om man säger "stycket" då, för det gör jag numera alltid. Hotta, mög, ålahue, forveden (nyfiken) och många andra gamla dialektord har jag med mig sen barndomen. En del hade väl fallit i glömska, men när vi flyttade ner till sydöstra Skåne så dök de upp i minnet igen. Till min förvåning hör jag dock inte så ofta riktig dialekt när man kör till affären mm, många är "spanska i truten", dvs pratar rikssvenska eller stockholmsdialekt1977bjorn skrev:
Som är något helt annat!B b8q skrev:
Det används, men på österlen uttalas det inte så, åtminstone inte på vintern när det är tomt på stockholmare.
Mer typ "Kvian spraunt rett öjver sticket" Översatt: Kvigan sprang rakt över stycket
Mer typ "Kvian spraunt rett öjver sticket" Översatt: Kvigan sprang rakt över stycket
Gäret är oftast det som gränsar av stickena, oftast i form av ett stengäre.R Ropa skrev:
Eller så är gäre ett sticke som inte går att odla på pga all sten, så det används oftast som betesmark. Men här kan det det förstås skilja beroende på var i "österlen" man befinner sig.
Vången tror jag faktiskt inte att jag hört
Tror det är ett östslånskt uttryck, typ Österlen. Jag har så klart hört dem (främst som liten av gamla bönder eller mormor som var fr Österlen), men det är inga uttryck som används i västra Skåne. Iaf inte numera…..
Och det heter stengärde, typ stengärdsgård, inte ”gäre”….
Och det heter stengärde, typ stengärdsgård
, inte ”gäre”….Uttrycken jag nämnde används idag! Åtminstone inom det området jag markerat. Dock inte lika mycket som för 20år sen. Och som du säger är det främst av gamla bönder, men i småorterna även den yngre generationen. En dialekt som påminner mer om danskan på bornholm än svenska.KristinaRT skrev:
Tror det är ett östslånskt uttryck, typ Österlen. Jag har så klart hört dem (främst som liten av gamla bönder eller mormor som var fr Österlen), men det är inga uttryck som används i västra Skåne. Iaf inte numera…..
Och det heter stengärde, typ stengärdsgård
Det heter stengärde, men hemma uttalar vi det "gäre"
Jag har i alla fall minnen av nån i den äldre generationen som brukade tala om nåt ute på gäret men jag kan ju ha missat vad som avsågs. Uppfattade det nog som att stenagäret avgränsade gärena från varandra.
Vången lär mer avse öppna marker än just åkrar. Vångaväjen tog i alla fall min morfar när han skulle in till byn.
Har anor från både nordskånsk skogsbygd och sydskånska bönder så vad som kommer varifrån minns jag dåligt.
Vången lär mer avse öppna marker än just åkrar. Vångaväjen tog i alla fall min morfar när han skulle in till byn.
Har anor från både nordskånsk skogsbygd och sydskånska bönder så vad som kommer varifrån minns jag dåligt.
En vång var gemensam betesmark som låg en bit utanför byn
