Vad svenskt!
Daltande in i minsta detalj.
Nu ska det bli ännu mer svenskt att ångra och ändra sig.

Tänk om varje individ kunde få ta eget ansvar och konsekvens.

Ännu en "försäkringspremie" som bakas in i marginalerna.
 
Det är väl bra att det finns ett tydligt sätt för hur ränteskillnadsersättningen ska räknas ut. Den franska modellen tycks däremot ha de problemen du nämner.
 
  • Gilla
Jonatan79
  • Laddar…
P Pligg85 skrev:
Vad svenskt!
Daltande in i minsta detalj.
Nu ska det bli ännu mer svenskt att ångra och ändra sig.

Tänk om varje individ kunde få ta eget ansvar och konsekvens.

Ännu en "försäkringspremie" som bakas in i marginalerna.
Som socialist vill du väl inte att bankerna kan pungslå småspararna ?
 
B
De gånger jag räknat på ränteskillnadsersättning på lån så har det varit orimligt dyrt trots att räntan inte rört sig nämnvärt. Det var i princip marginell skillnad jämfört med att betala all kvarvarande ränta under bindningstiden. Detta gör ju att fasta bindningstider avskräcker eftersom man kanske inte vet om man ska bo kvar under hela bindningstiden.

Det har varit ett sätt för banken att pungslå kunderna.

Jag skulle gärna se en mer balanserad modell, där förändringar i marknadsräntorna plus en rimlig administrationsavgift är kostnaden.
 
Jonatan79 Jonatan79 skrev:
Som socialist vill du väl inte att bankerna kan pungslå småspararna ?
Tvärtom Charlie. Pressa Svensson för utdelningarna ska öka.
 
Redaktionen Redaktionen skrev:
Regeringen vill göra det billigare att lösa bundna bolån i förtid, men kritiska röster säger att den nya modellen knappt kommer att göra någon skillnad.

Du kan läsa artikeln här: Ska bli billigare att lösa bundna bolån i förtid
Varför inte bara införa det system de har i Danmark? Det är utformat för att minimera kostnader och ränta och maximera flexibiliteten för låntagaren. Detta är inte svårt, bara att kopiera rakt av.
 
B Byggarebert skrev:
Varför inte bara införa det system de har i Danmark? Det är utformat för att minimera kostnader och ränta och maximera flexibiliteten för låntagaren. Detta är inte svårt, bara att kopiera rakt av.
Kan du beskriva vad som skiljer det Danska mot det Svenska systemet?
 
B Byggarebert skrev:
[länk]
Räntan sätter centralbanken då den får vi inte gjort nåt med.
Längre löptider verkar vara huvudargumentet.

Annars förstår nog inte journalisten riktigt vad han skriver.

Han skriver”fördelaktigt att köpa tillbaka sin obligation som sjunkit i kurs när när räntan gått upp, för att därigenom få en lägre skuld.”

Det är iofs riktigt men varifrån får låntagaren de pengarna?

Tar han ett nytt lån är det ju då till HÖGRE ränta. (Räntan hade ju gått upp i exemplet)

There is no such thing as a free lunch.
 
Z Zodde skrev:
Räntan sätter centralbanken då den får vi inte gjort nåt med.
Längre löptider verkar vara huvudargumentet.

Annars förstår nog inte journalisten riktigt vad han skriver.

Han skriver”fördelaktigt att köpa tillbaka sin obligation som sjunkit i kurs när när räntan gått upp, för att därigenom få en lägre skuld.”

Det är iofs riktigt men varifrån får låntagaren de pengarna?

Tar han ett nytt lån är det ju då till HÖGRE ränta. (Räntan hade ju gått upp i exemplet)

There is no such thing as a free lunch.
Jo, har de t.ex ett långt fast lån med låg ränta så kan du köpa tillbaka det med ett nytt lägre lån men med högre ränta. De betalar marknadsräntan UTAN något påslag från banken. Är du intresserad så googla och läs på fler källor så du förstår hur det fungerar.
 
B Byggarebert skrev:
Jo, har de t.ex ett långt fast lån med låg ränta så kan du köpa tillbaka det med ett nytt lägre lån men med högre ränta. De betalar marknadsräntan UTAN något påslag från banken. Är du intresserad så googla och läs på fler källor så du förstår hur det fungerar.
I ditt exempel ska man alltså lösa ett lån med låg ränta å ta ett nytt lån med högre ränta (men lite mindre nominellt belopp) ?

Ser inte direkt vad man ska vinna på det. ??
Räntekostnaden blir ju densamma.
Lite högre ränta på lite lägre nominellt belopp…

There is no such thing as a free lunch

Marknadsräntan är ju beroende på VEM som lånar, kreditvärdighet etc. Bankens vinst ligger inbakad i räntan plus spresden köp/säljkurs när du byter obligation.

Det finns för å nackdelar med båda systemen men

There is no such thing as a free lunch
 
Z Zodde skrev:
I ditt exempel ska man alltså lösa ett lån med låg ränta å ta ett nytt lån med högre ränta (men lite mindre nominellt belopp) ?

Ser inte direkt vad man ska vinna på det. ??
Räntekostnaden blir ju densamma.
Lite högre ränta på lite lägre nominellt belopp…

There is no such thing as a free lunch

Marknadsräntan är ju beroende på VEM som lånar, kreditvärdighet etc. Bankens vinst ligger inbakad i räntan plus spresden köp/säljkurs när du byter obligation.

Det finns för å nackdelar med båda systemen men

There is no such thing as a free lunch
Nej, du förstår inte. Är du intresserad så läs på, omöjligt att ta detta här.

En stor skillnad är att istället för att banken ska ha en andel av din lunch så får du äta hela lunchen själv.
 
B Byggarebert skrev:
Nej, du förstår inte. Är du intresserad så läs på, omöjligt att ta detta här.

En stor skillnad är att istället för att banken ska ha en andel av din lunch så får du äta hela lunchen själv.
Jag vet hur obligationer funkar. Har jobbat på bank hela mitt liv. Att du tror att du får hela lunchen själv visar att bankerna lyckats i sin marknadsföring 😉

Eller vem tror du egentligen motparten är när obligationer köps å säljs?
 
Z Zodde skrev:
Jag vet hur obligationer funkar. Har jobbat på bank hela mitt liv. Att du tror att du får hela lunchen själv visar att bankerna lyckats i sin marknadsföring 😉

Eller vem tror du egentligen motparten är när obligationer köps å säljs?
Du har alltså inte försökt läsa på så jag vet inte vad diskussionen handlar om här. Skojiga emojis och att man jobbat på bank är inte argument. Jag försöker dessutom inte argumentera utan hävdar bara att Danmarks system för bolån mer fördelaktigt för låntagarna, något som många håller med om.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.