Gjutning
De börjar med att fylla lite i balken så att det hinner stelna lite innan de fyller vidare.
Den är ganska hög så annars är risken att trycket från betongen i botten på formen har sönder den.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Gjutning klar. På med plast så att fukten inte avgår för snabbt.
Om betongen torkar snabbare än den härdar finns det risk för sprickor.
Värme behövs inte den här gången.
Plåtarna fungerar som gjutform och armering i ett. Vecken i plåten griper tak i betongen och bildar underkantsarmeringen.
Plåten sitter således kvar efter gjutningen så man behöver inte riva någon form när man gjutit klart.
Ofta behövs ingen extra armering utöver plåten och den är överdimensionerad så man kan ta upp ganska stora hål utan att behöva räkna på hållfastheten.
Stämpen (stöttorna) behövs för att bära upp plåten innan betongen härdat. Plåtarna i sig är ganska tunna och betong är väldigt tungt (i mitt fall ca 420kg/kvm) så utan stöttorna skulle det vika sig på en gång.
Stämpen står kvar ca en vecka. Då har betongen oftast uppnått ca 70% av hållfastheten vilket räcker för att bjälklaget ska bära sig själv. Innan man kan belasta det fullt ut ska betongen härda en tag till. Tiden beror på typ av betong, temperatur mm. Jag är lite kontroll-freak så lämnade kvar en del av stämpen under hela murningen för säkerhets skulle eftersom vi rullade runt pallar med murblock och de vägar ca 900kg/st. De stämp vi hade tål 1000kg/st och när man gjuter behövs det många. När vi göt andra bjälklaget ställde vi även stämp under understa bjälklaget eftersom det då fick bära vikten av ett helt bjälklag till vilket det inte riktigt är dimensionerat för. En del kör utan dem men jag ville inte chansa.
Det är så kallad samverkansplåt.
PEVA45 från ArcelorMittal i vårt fall. Plannja har en modell som heter Combideck som fungerar likadant.
[länk]
[länk]
Plåtarna fungerar som gjutform och armering i ett. Vecken i plåten griper tak i betongen och bildar underkantsarmeringen.
Plåten sitter således kvar efter gjutningen så man behöver inte riva någon form när man gjutit klart.
Ofta behövs ingen extra armering utöver plåten och den är överdimensionerad så man kan ta upp ganska stora hål utan att behöva räkna på hållfastheten.
Stämpen (stöttorna) behövs för att bära upp plåten innan betongen härdat. Plåtarna i sig är ganska tunna och betong är väldigt tungt (i mitt fall ca 420kg/kvm) så utan stöttorna skulle det vika sig på en gång.
Stämpen står kvar ca en vecka. Då har betongen oftast uppnått ca 70% av hållfastheten vilket räcker för att bjälklaget ska bära sig själv. Innan man kan belasta det fullt ut ska betongen härda en tag till. Tiden beror på typ av betong, temperatur mm. Jag är lite kontroll-freak så lämnade kvar en del av stämpen under hela murningen för säkerhets skulle eftersom vi rullade runt pallar med murblock och de vägar ca 900kg/st. De stämp vi hade tål 1000kg/st och när man gjuter behövs det många. När vi göt andra bjälklaget ställde vi även stämp under understa bjälklaget eftersom det då fick bära vikten av ett helt bjälklag till vilket det inte riktigt är dimensionerat för. En del kör utan dem men jag ville inte chansa.
Vi gjöt med Planja Cobideck i somras. Kan verkligen rekommendera dessa samverkansplåtar, riktigt enkelt att jobba med.
Jag satte 45*170 reglar under på tvären med stämp för att fördela ut vikten under gjutning.
Pallarna till mellanvåningen gick som tur var att lyfta in genom entrédörren och sen rulla med pallvagnen.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
'
Pallarna till övervåningen fick kranas in över murkrönet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Passade också på att lyfta in några pall betong som ska användas till trappan mellan andra och tredjevåningen när vi ändå hade teleskoplastare på plats.
Det ska vara ett hörnfönster så jag var tvungen att platsgjuta en fönsterbalk för det.
Hörnet bärs upp av en limträpelare som fälls in i hörnet mellan fönstren.
Dags att göra i ordning golvet till balkongen.
En del av övervåningen är en balkong som ligger över delar av gästrummet.
Golvet på balkongen, tillika taket över gästrummet, måste då isoleras mot kyla och skyddas mot vatteninträngning.
För att det vatten som hamnar på balkongen ska kunna rinna av måste ytan luta utåt.
Det gäller även alla underliggande skikt så att ev vatten som tränger in ska rinna ut och inte bli stående och frostspränga.
Eftersom betongen som bjälklagen gjuts med flyter ut plant väldigt snyggt går det inte att bygga fall med den.
Därför måste man bygga fallet i efterhand.
Bygga fall kan man göra på olika sätt men i vårt fall sågade vi träkilar som vi drog av vanlig finbetong mot.
Ytan behövde inte bli perfekt så det fungerade utmärkt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
När betongen stelnat togs träkilarna bort och hållen fylldes igen.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Ett något amatörmässigt slutresultat men fullt dugligt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Isoleringen går in något under väggen för att isolera bjälklaget.
Fönsterbalken över hörnfönstret är nu på plats (och taksargen färdigställd).
Fönsterbalken gjöts i U-block av lättbetong som stöds av trä under härdningen och armeras med lösa järn.
Formen fick stå kvar medans de ovanliggande blocken murades så att betongen skulle hinna uppnå full hållfasthet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nu är taksargen klar runt hela huset
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Förutom där ett stort fönster ska lyftas in.
Mer om det senare.
Nu vidare med balkongen.
Ovanpå den nu fint lutande betongen ska det vara isolering som går att gå på eftersom det blir balkongens golv.
Ovanpå det skall det sen vara ett tätskikt.
Tätskiktet är i form av en väldigt tjock bitumenmatta som brukar kallas bromatta.
Detta eftersom den används bla på broar mm för att skydda den underliggande armeringen mot vatten och resulterande korrosion.
Mattan kommer i (tunga!) rullar precis som takpapp och remsorna svetsas samman med gasol.
Om isoleringen då hade varit cellplast hade det blivit en fin brasa :/
Glas/stenull är för mjukt och sjunker med tiden så i den här typen av konstruktioner isoleras med något som kallas foamglas.
Det är 600x1200 skivor, i mitt fall 150mm tjocka av härdat glasskum.
De isolerar lika bra som cellplast men brinner inte och är helt stumt att gå på.
Skumglaset ska läggas i asfaltmassa så först lägger man en asfaltprimer på betongen.
Efter primern lägger man tjock asfalt för att jämna ut underlaget eftersom foamglasblocken är lite spröda.
Man får då dessutom ytterligare ett tätskikt om det trots bromattan skulle komma in något vatten.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Sen gick det tyvärr lite fort så jag hann inte med bilder på alla steg.
Här är iaf bromattan monterad och svetsad i alla skarvar och hörn.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Rostfri gängstång som gjutits in. Den ska bli fästen för balkongräcket i ett senare skede.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Gasbrännaren på bilden var väldigt smidig när alla småskarvar och hörn skulle svetsas.
Efter bromattan var det dags för det täckande betongskiktet.
På det ska det sen läggas plattor.
Först ett nötningsskydd eftersom den övre betongkakan kommer att ligga löst och röra sig något. Överbetong sitter fast med gängstängerna som staketet ska fästas i. Annars hade det nog glidit av balkongen till slut.
Manulen specificerade geotextil som nötningsskydd, men jag gillade inte att den troligen kommer absorbera lite vatten som när det fryser får betongen att röra lite på sig.
Därför tog jag två lager fuktspärr istället. Eftersom det inte är ett parkeringshus med gasande och bromsande bilar på betongen tror jag att rörelserna kommer att bli minimala så att den inte tål lika mycket nötning som geotexttil lär inte spela nån roll.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Efter plasten armeringsnät för att minska mängden sprickor i betongen under härdningen.
Eftersom betongen är ganska tunn finns det en klar risk att armeringen kommer rosta och spräcka betongen på sikt, men jag hade inget rostfritt nät och jag chansade på att det blir bättre än utan nät alls.
