Byggahus.se

Säsongslager av solvärme under husgrund

  1. J
    Medlem Nivå 3
    Hej!
    Planerar att bygga hus och överväger att värma huset med solvärme.
    Till detta skulle vi i så fall bygga ett säsongslager för solvärmen. I princip en kompakt isolerad jordvärmeanläggning i flera lager under grundplattan, som fylls igen med material med hög täthet och god värmelagrande förmåga (typ stenmjöl). I säsongslagret trycker man sedan ner värmen i backen under grundplattan under vår,sommar och höst, för att sedan plocka upp värmen m.h.a. värmepump under vintern. På detta sätt är tanken att man får upp en hög hög COP, storleksordningen 6-8 och drifkostnader därefter. Finns referensbyggen där man klarat sig på 15 kWh/m2*år. Installationskostnaden är jämförbar med en bergvärmeanläggning, som är vårt andra alternativ.
    Frågan är nu vilka risker för konstruktionen i övrigt man tar genom att lägga ett värmelager under grunden.
    Riskerar man trycka upp fukt i plattan genom att värma underliggande mark?
    Sättningar?
    Någon som tänkt i dom här banorna eller rent av byggt något liknande?
    Vi har stor tomt (dock ej lämplig för jordvärme) så ett värmelager kan även placeras på annan plats, men det blir dyrare.

    Länk till leverantören. http://www.ases.me/ (För en diskussion med leverantören om frågorna ovan, men vill ha lite andra infallsvinklar)

    All input tas tacksamt emot!
    /J
     
  2. T
    Medlem · Nivå 19
    Sommartid tas värmen upp med solfångare då, antar jag?

    Vet att någon för en tid sedan pratade om en liknande lösning, men med vatten som energilager. Vatten har ju en värmekapacitivitet på 4,19, mot stenmjöl som har 1,92. Dock kräver ju vatten helt andra lösningar och blir väl mycket dyrare. Så stenmjöl kan säkert vara ett bra alternativ, 1,92 är ju inte direkt dåligt heller.

    Det man ska tänka på är väl att ju högre temperaturen blir i energilagret, desto svårare blir det att föra över någon energi dit.

    Vilken temperatur räknar du med att uppnå i energilagret, innan du vänder och börjar plocka ut energi ur det?
    Jag utgår ifrån att det är överskottet från solfångarna som nyttjas, så att du under sommarhalvåret får all energi från solfångarna direkt, så att säga.

    Eventuell fukt borde vara ett uppstartsproblem. Energilagret byggs väl så att fukt inte kan tränga in i det. Alternativt att man håller en viss fuktighet i det för att öka värmekapacitiviteten. Men då bör det väl vara fukttätt uppåt mot plattan antar jag. Det bör det kanske vara oavsett. Du bör ju även isolera mot plattan för att inte läcka ut energi den vägen under sommarhalvåret.
     
    Redigerat 9 jun 2016 11:45
  3. N
    Medlem Nivå 10
    Jag vet ingenting om det här området egentligen men en fundering som dyker upp är
    att allting säkert fungerar bra utan problem så länge man anväder systemet. Men vad händer om man slutar använda lagret? Kan det då kanske krympa så att det blir några sättningar eller att marken runtomkring reagerar på något sätt?
     
    • Laddar…
  4. K
    Medlem · Nivå 11
    Jag tycker att du ska sätta dig ner och räkna på vilka volymer som krävs för att lagra värmen. Att endast ha fyllnadsmassorna på drygt 100 m3 räcker inte långt.

    Jag har sett liknande lyckade projekt (i ny teknik bla.), men då drar man ner värmen i marken via ett större antal borrhål på 70-meter vardera.

    Sen måste du ju nogrant undersöka dina markförhållande. Här skulle det inte gå eftersom vi har grundvattnet endast någon meter ner som hela tiden jämnar ut temperaturen i marken.
     
  5. J
    Medlem Nivå 3
    Tack för era svar!

    thomasx: Helt korrekt, solfångare för att ta upp värmen sommartid och föra ner överskottet i lagret.
    Jag har idag inga specifika data på vilken temperatur man leder ner eller vad lagret uppnår för temperatur vid vändpunkten sommar/vinter. Räknar man baklänges på COP 8 så typ 20C i det som kommer upp från värmelagret.
    Intressant siffra för stenmjöl! Är den per volym eller massa? 4.19 kJ/kg*K för vatten minns jag allt för väl...
    Gissar att stenmjölet är jämförbart med vatten om man tittar på volym.

    Niq: Det är absolut en aspekt att tänka på.

    Hur påverkas bärighet osv av att ha en massa slang under grunden? (Inte till det bättre antar jag, men hur mycket försämrar det?)
     
  6. larsbj
    Byggnadsvårdare · Nivå 13
    Inget betydelse för bärigheten, marktrycket av en villa med platta är väldigt litet.
     
  7. H
    Moderator · Nivå 25
    Låter spontant som att det behövs helt andra volymer än du kan ha under huset.

    Sedan bör man kanske också fundera över hur stora solfångare som behövs för att kunna fylla lagret under sommaren.

    Jag kan med tvekan köpa att det kanske går att nå ett COP på 6 - 8, baserat på om lagret kan hålla hög temp.

    Men att det skulle gå att upprätthålla den höga tempen och därmed hög COP under hela vinterhalvåret låter helt orimligt.
     
    • Laddar…
  8. T
    Medlem · Nivå 19
    Med risk för att ett snabbt överslag i huvudet blir alldeles galet, men om man räknar på ett delta på 20 grader och en energiförbrukning på 15 000 kWh under det kalla halvåret, så landar man väl på ca 1500 ton stenmjöl, grovt räknat.

    Googlade att 1m3 komprimerat stenmjöl väger 1,67 ton. Så det blir då knappt 900m3 stenmjöl.

    Huruvida det sedan är rimligt högt eller rimligt lågt med ett delta på 20 grader, det har jag ingen aning om.

    Om man tänker sig att temperaturen i stenmjölet varierar mellan 5 och 25 grader landar man där, det kändes rimligt. Kanske man kan trycka upp det mycket högre, men då ökar väl förlusterna ganska bra också antar jag.

    Ett hus med platta på 100m2 kräver då ett 9 meter djupt lager stenmjöl, om detta skall täcka hela husets behov under hela vinterhalvåret beräknat på en förbrukning på 15 000 kwh, vilket kanske är väl högt, jag bor ju i ett gammalt oisolerat hus från 1908, så jag är lite efter på sånt ;)

    Halverar vi förbrukningen och accepterar ett 50% tillskott så landar vi på 2 meters djup.

    Jaja, något att utgå ifrån i diskussionen om inte annat ;)
     
    • Laddar…
  9. K
    Medlem · Nivå 11
    Fast nu utgår du från att det inte sker några förluster. Förlusterna till omgivande mark torde vara avsevärda! (vilket iofs skulle innebära att det krävs något mindre volym eftersom resten av trädgården också blir en ackumulatortank..)

    Men visst är detta någon som fungerar. Frågan är om det går att räkna hem merkostnaden?
     
    • Laddar…
  10. P
    Medlem Nivå 8
    Vad är det du vill uppnå? Så låg driftkostnad som möjligt?

    Solvärme är aldrig ekonomiskt försvarbart tillsammans med värmepump. Sollceller + värmepump är däremot värt att räkna på. Det kan tom bli överskott från sollcellerna vilket solvärme aldrig kan ge.

    Om det är miljöglorian du vill putsa på är det svårare. Solvärme + biobränsle i form av ved eller pellets borde ligga bra till. Eller helt enkelt en värmepump som du matar med sk grön el från vind och vattenkraft.
     
    • Laddar…
  11. Karl_Pedal
    Besserwisser Nivå 9
    Av nyfikenhet: Vad är det som gör att det aldrig är ekonomiskt försvarbart?
     
  12. larsbj
    Byggnadsvårdare · Nivå 13
    Energikostnaden med VP är lägre än den för solfångare. (alltså nyttig energi till huset)
    Skulle iof kunna ändras lite med ett väldigt bra energilager.
     
    Redigerat 9 jun 2016 17:25
  13. T
    Medlem · Nivå 19
    Korrekt noterat. Jag tänkte lite förenklat som så att energiförlusterna bakades in i delta-temperaturen, alltså att det delta som räknades på var efter energiförlusterna. ;)

    Jag utgår ifrån att värmelagret är isolerat från omgivande mark, så att de i alla fall inte är avsevärda.
     
  14. T
    Medlem · Nivå 19
    Jag måste säga att jag inte förstår er som säger att solfångare inte är ekonomiskt försvarbart i kombination med VP. Om man räknar in investeringskostnaden kan jag förstå att det kan bli tufft. Men i övrigt har jag svårt att förstå. Kan ni utveckla det lite?

    Min svärfar kör med solfångare, nu på sin andra fastighet, och han är supernöjd med det. De behöver ingen annan värme under ca halva året, och får därtill tillskott under vår och höst. Detta till i princip ingen mer energikostnad än cirkulationspumpen. Så hur kan energikostnaden för en VP vara lägre än för en solfångare?

    Sedan är det ju så att ett energilagers enda syfte är att ta tillvara på överskottsenergin, så att påstå att solfångare inte kan ge överskottsenergi blir ju väldigt konstigt i detta fallet. Eller vad menas?
     
  15. C
    Medlem · Nivå 17
    De lär blir avsevärda med tiden.
    Tänk själv - om man knäpper av varmvattenberedaren kanske man har lite pissljummet vatten dagen efter, men fyra månader senare är det garanterat inte varmt.
    Eller en termos med kaffe...
    Eller knäpper av frysen.