Vi sitter inte i skiten som tur är, visst allt blir dyrare men vi kommer klara det galant. Snarare att vi kommer få det bättre trots den höga inflationen.
Men det beror på att frun börjar jobba till hösten efter att ha varit hemma med barnen i lite över 5år.
Visst hade vi haft det än bättre om inte inflationen hade dragit iväg men i överlag så kommer vi höja våran disponibla inkomst trots inflation.
Men hade frugan redan jobbat och vi hade haft samma marginaler som idag så hade jag iaf oroat mig lite.
Men det beror på att frun börjar jobba till hösten efter att ha varit hemma med barnen i lite över 5år.
Visst hade vi haft det än bättre om inte inflationen hade dragit iväg men i överlag så kommer vi höja våran disponibla inkomst trots inflation.
Men hade frugan redan jobbat och vi hade haft samma marginaler som idag så hade jag iaf oroat mig lite.
Är det verkligen så? Ränta för egenägd boende ingår i KPI.makhno_ skrev:
https://www.riksbank.se/globalasset...17/svenska/2015/rap_ek_kom_nr5_150519_sve.pdf
i kPi ingår ett delindex för räntekostnader för egnahemsboende. Det indexet utgör cirka 5 procent av kPi och är till för att mäta hushållens kapitalkostnader för att bo i ett egenägt hus. indexet påverkas av hur bostadsräntorna förändras men också av hur värdet förändras på de fastigheter som bostadslånen finansierar, enligt följande förenklade formel.
Räntekostnadsindex = Kapitalstocksindex × Räntesatsindex
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/hur-mats-inflation/
Det vanligaste och mest kända måttet på inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI.
Så när ränta går upp, då går värdet på fadtigheterna ner, och räntekostnadsindex rör sig minimalt?P Pin skrev:
Och bostadsrätter i sig räknas inte med, bara värdet på fastigheten (summan av värdet på ingående br >> värdet av fastigheten).
Det jag argumenterade emot var att detta inte alls ingår i ”varukorgen”.S sunqan skrev:
Om räntan går upp kan priset på bostäderna komma att gå ner. Det är nog inte så enkelt som att du har tex 7000 kr i månaden att lägga på räntekostnader och sedan kan du räkna baklänges på vad huset kommer att kosta. Några lånar mer andra mindre och någon ingenting alls. Men i princip ja, men troligen inte fullt ut. Det är lurigt med procenträkning med låga nivåer (nära noll). En ökning från tex 0,5% till 1,5% procent är en procentenhet men väldigt många procent.
Såg att hyresrätter räknas med i eurons inflation (tjänst) men vet inte hur det är här. BR är ju inte egenägd, men kanske står något på mina länkar ovanför.
Sedan är ju 5% av varukorgen en väldigt liten andel för de flesta. Om man tex har 20 000 efter skatt och konsumerar alltihop så är det 1000 kr i månaden. Men med en procents ränta och ränteavdrag så räcker det iofs till ett lån på 1,4 MSEK och det kanske är snittet i landet, men knappast i storstadsregionerna.
Du menar att hålla fritt från allt som blivit dyrare? Och att låtsas att det som blivit dyrare blivit så mycket bättre att det inte alls är dyrare... Till slut så går det inte att sminka grisen längre.S sunqan skrev:Jo, det gäller att hålla KPI fritt från jämförelsestörande faktorer
Och för säkerhet skull har vi kpi, kpif, kpi-ks, kpix och några till kpi-varianter
Även om detta har Martin Enlund skrivit en läsvärd krönika:
https://www.affarsvarlden.se/kronika/har-bostadspriserna-stigit-eller-kronans-kopkraft-fallit
Bra att det skrivs om index systemen även i mainstream press. Det hela ter sig ju rätt absurt. Som jag förstår saken har de i princip aldrig justerad för sänkt kvalitet. Höjda priser är alltid svar på höjd kvalitet i kpi världen. On någon tar sig en titt och jämför planeringen av bostadsrättslägenheter skulle det vara **extremt** svårt att argumentera för en kvalitetsökning de senaste 30 åren. Men då är det ju så att bostäder redan anses vara bisak.M mnils skrev:
Har hört rykten att det ska komma en bok om kpi och "indexkritik" från någon forskare. Hoppas den blir bra. Det är många som inte förstår hur godtyckliga nationalekonomins grundpelare (inflation, bnp etc) ter sig när man förstått metodiken och historiken king kpi och så vidare.
Redigerat:
Även denna prop (en pdf) från seklets början är intressant https://www.google.se/url?sa=t&sour...0QFnoECBgQAQ&usg=AOvVaw13BixUrWmlYjWLCCfVizt1M mnils skrev:
Ja kostnaden som ett pris av en bostad medför är ju svårt att mäta rakt av. Det beror ju på hur mycket du lånar och vad räntan är samt någon form av alternativkostnad för vad du kan göra med kapitalet om du inte investerar det i bostaden. Man försöker ju fånga upp det i räntekostnadindex som beräknas med rätesatsindex och kapitalstocksindex.
De flesta jobb är så. Arbetsgivare inser som regel för sent att den nekade löneökningen hade varit 20 gånger billigare än att lära upp någon ny. Nu när vederbörande sagt upp sig.R Rkarlsson skrev:
Tror det är för att man vill mäta konsumtion i formen förbrukade varor och tjänster medans våra fastigheter som oftast består. Då får man gå över till dessa måtten och ”räkna om” till vad skulle det kosta/vad behöver någon ta ut för att äga och gå break even på att hyra ut motsvarande bostad.
Jag antar att det finns mer eller mindre goda skäl. Fastigheterna är dock inte ensamma i att de säljs vidare. En stor del av bilarna gör detsamma. Det som irriterar är att det de senare åren dolt en högst verklig inflation. Det känns lite för smidigt.M MsTake skrev:
Att tolka om det som att kostnaden för lån är samma sak som att betala rakt av döljer riskerna och andra komplikationer som följer med lån. Onödigt bankvänligt tycker jag. Ser inte varför staten ska gynna särintressen på det sättet.
Jag bodde i en fin, nyrenoverad hyreslägenhet på 90m2 när finanskrisen slog till i början av 1990-talet. Hyresvärden gick i konkurs och efter lite försäljningar med nya ägare mm, så gick hyran upp någonstans mellan 30-40% på ett bräde. Försökte reda ut det med hyresgästförening mm, utan framgång, så jag tvingades flytta tämligen omedelbart, eftersom min ekonomi inte klarade det då.pelle plåttak skrev:
Hoppas ni andra slipper samma upplevelse.
