Rötskyddsbehandlat virke i torpargrund (Tryckimpregnerat med pentaklorfenol?)
Vi ska köpa ett hus där det i besiktningsprotokollet står att rötskyddsbehandlat material noterats i torpargrunden, och på bilderna så är trät grönt så det ser onekligen ut som att det är tryckimpregnerat.
Huset är ett gammalt timmerhus (1850) men flyttades till sin nuvarande plats på 70-talet - alltså under perioden då man använde trä impregnerat med cuprinol/pentaklorfenoler vilket såklart är lite oroväckande.
Torpargrunden är inte krypbar men ingen lukt känns varken genom ventiler eller inuti huset (vi har luktat noga båda på textilier etc.), inte tillstymmelse till "sommarstugelukt" som funnits på många andra objekt vi har tittat på - tvärtom var vi positivt överraskade över att det inte luktade någonting trots att det är ett så gammalt hus. Säljaren har inte känt någon konstig lukt (säger hon iaf). Besiktningsmannen har gjort fuktmätningar så gott hon kan av blindbotten genom ventiler och inga förhöjda fuktvärden har uppmätts (10% nu på denna besiktning, 14% på en tidigare besiktning gjord mitt under den heta sommaren 2018 när det borde varit varmt och fuktigt där nere).
Om det inte har börjar lukta under de 50 år som huset stått där, och det inte är några nuvarande fuktproblem (det är inte dränerat men står på sandig morän i sluttning så tror att den naturliga dräneringen är ypperlig och att det kanske är det som räddat huset från fuktproblematik), vågar man sig på att köpa ett hus med grönt trä i grunden? Vi älskar huset och har dessutom fått köpa det billigare än vi trott. Vi har en besiktningsklausul och får således lämna affären men det vill vi verkligen verkligen inte.
Finns det chans att det inte är pentaklorfenol trots att det är grönt virke? Hur stor är risken att det tillkommer problem efter så lång tid? Ska man vara orolig över hälsoaspekterna om det inte luktar något?
Huset är ett gammalt timmerhus (1850) men flyttades till sin nuvarande plats på 70-talet - alltså under perioden då man använde trä impregnerat med cuprinol/pentaklorfenoler vilket såklart är lite oroväckande.
Torpargrunden är inte krypbar men ingen lukt känns varken genom ventiler eller inuti huset (vi har luktat noga båda på textilier etc.), inte tillstymmelse till "sommarstugelukt" som funnits på många andra objekt vi har tittat på - tvärtom var vi positivt överraskade över att det inte luktade någonting trots att det är ett så gammalt hus. Säljaren har inte känt någon konstig lukt (säger hon iaf). Besiktningsmannen har gjort fuktmätningar så gott hon kan av blindbotten genom ventiler och inga förhöjda fuktvärden har uppmätts (10% nu på denna besiktning, 14% på en tidigare besiktning gjord mitt under den heta sommaren 2018 när det borde varit varmt och fuktigt där nere).
Om det inte har börjar lukta under de 50 år som huset stått där, och det inte är några nuvarande fuktproblem (det är inte dränerat men står på sandig morän i sluttning så tror att den naturliga dräneringen är ypperlig och att det kanske är det som räddat huset från fuktproblematik), vågar man sig på att köpa ett hus med grönt trä i grunden? Vi älskar huset och har dessutom fått köpa det billigare än vi trott. Vi har en besiktningsklausul och får således lämna affären men det vill vi verkligen verkligen inte.
Finns det chans att det inte är pentaklorfenol trots att det är grönt virke? Hur stor är risken att det tillkommer problem efter så lång tid? Ska man vara orolig över hälsoaspekterna om det inte luktar något?
Medlem
· Västra Götaland
· 2 684 inlägg
Pruta 150 kkr pga detta, köp det, skit i att byta.Åk till Mallis. )
