Riksbankchefen: "Sverige oförmöget att hantera hushållens skuldsättning"

Det är väl inte konstigt att skulderna ökar, när det är billigt att konsumera och ingen ränta (eller mycket låg) på sparade pengar.

 

Är det bara jag eller har inte den där Ingves blivit mest en gammal grinig gubbe på sistone som mest gnäller?

 

Hans jobb är inte att förhindra eller stoppa Svenskarnas lånevilja. Hans arbete är enbart att försöka nå inflationsmålet med de medel han har att använda. Att höja räntan för att få svenska privatpersoner att sluta låna ingår inte i vare sig hans eller riksbankens arbetsbeskrivning utan är rakt av politiskt.

Jag är mer och mer övertygad om att det som kommer få Sverige att gå "belly up" är lånebubblan. Glöm flyktingkris, integrations osv. När väl Sveriges arbetar/medelklass får det hett om öronen kommer skiten träffa fläkten på riktigt.

Som tillägg känns det värt att nämna att Ingves har varnat om hushållens skulder redan innan 0-räntepolitiken. Det ärliga hade kanske för hans del varit att säga upp sig istället för att hantera ekonomin på ett sätt han inte tror på. Nu har han mer rätat in sig i ledet och säger "skyll er själva när det skiter sig"...

 

Det pågår en dragkamp mellan Riksbanken och Finansinspektionen om revir, och inlägget ska ses mot bakgrund av detta.

Samtidigt blir det fel om man bara ska stirra sig blind på skulderna. Tillgångarna måste också räknas in. Även om fastigheterna är övervärderade, ska det mycket till innan värdet på dem skrivs ner till noll. Dessutom har svenskarna stora tillgångar på plussidan i form av t ex besparingar, aktier och/eller fonder.

 

Tvåprocentsmålet är lika godtyckligt satt som det är föråldrat. Precis som du säger har mycket förändrats sedan det sattes på 90-talet, och därför är det redan i viss mån omdebatterat. Men det var aldrig riktigt tanken att inflationen skulle upp till två procent, utan ner dit.

När inflationen understiger två procent borde fokus vara att undvika deflation, dvs att priser och löner hela tiden sjunker, eftersom det riskerar att leda till stagnation i ekonomin enligt principen om Varför ska jag köpa något idag som kanske blir billigare imorgon? Samtidigt är det en teori med många hål, för det är mycket vi inte kan vänta med att köpa – allt från mat till byggmaterial för hemmarenoveringen.

Därför är det hög tid att omdefiniera inflationsmålet. Två procent borde inte vara ett stenhårt mål utan en maxgräns; med tillåten minimigräns vid noll. Då hade Ingves kunnat höja räntan för att dämpa lånandet.

 

Tanken är att öka inflation och därmed låta kronan bli svagare (som gör att Sverige blir billigare).
För att få mer konsumtion, och därmed mer inflation, behöver lånekostnader bli lägre. Så egentligen sänker riksbanken räntan för att de ska spendera mer förbrukningsvaror. Men svenskarna använder framförallt den låga räntan för att rusta upp sin bostad eller köpa en dyrare. Så man kan säga att vi är smartare och ansvarsfullare än riksbanken.

Riksbanken säger så klart att de sänker räntan för att stimulera investeringar i industrin, men även de bygger på att vi ökar vår konsumtion.

 

Många hål?:wow:
Teorin saknar all grund.
Tar man riktiga konsumtionsartiklar som elektronik ser man redan flera decennier att allt blir billigare. Inte bara att en viss modell blir billigare eftersom den ersätts med nyare modeller, men även genomsnittspriset i en produktgrupp blir billigare. T ex mest sålda datorskärm för 20 år sen är dyrare än mest sålda skärm nu (har dock ingen statistik).
Det leder dock inte till mindre konsumtion men snarare till mer. Den ständiga värdeminskningen gör att man köper mer och att produkterna tillåts ha en kortare livslängd.

Sedan tror jag att bilar är ett undantag och att teknikutvecklingen gjorde att bilar blir äldre än för (innan de skrotas)

 

När jag köpte min första färgskärm (företaget betalade) kostade en 17" CRT-skärm 11.000 kr,
det var i mitten på 1980-talet.

Nu får man en 24" LCD-skärm med fan så mycket bättre prestanda för 1.200 kr:
https://www.netonnet.se/art/dator/b...sectionId=-1&isSubscription=False&via=siba.se

Vad sägs om den deflationen, Stefan I

 

Fast nu jämför du äpplen och päron. En 17-tummare på 80-talet var bland det värsta du kunde köpa då. Skall du köpa det värsta som finns idag förslår inte 1200 långt.

 

Det kommer från mannen som eldar på ekonmin med minusräntor i ett experiment som vi aldrig sett tidigare för att han inte kan acceptera att inflationen är under långsiktiga målet på 2%.
Det tillsammans med politikernas oförmåga att hantera bostadsbristen är ju det som driver på bostadspriser o därmed belåningen man tvingas till för att kunna bo!
De åtgärder man försöker med tex amortering m.m blir ju som att sätta plåster på en kraftig blödning. Man måste ju åtgärda själva problemet som är bostadsbristen!

 

Är det inte så att så som inflationen räknas av Riksbanken idag tas ingen hänsyn till den stora bostadskonsumtionen? Dvs konsumtionen av bostäder är inte en parameter i beräkningen. Jag kan tycka det är konstigt att utelämna den delen men jag är inte ekonom.

 

Driv inte med mig, tack!

Jag jämförde produkter med någorlunda jämförlbara prestanda.
Och vet du vad, till och med 1985 så satt våra ingenjörer och körde sina CAD-program på 23"-skärmar.
Men de låg väl på 20.000 - 30.000 kr i pris då.
17" var det minsta man kunde använda för enkla grafikprogram.