Retroaktiva avgifter vägförening

[Claes Sörmland]

Hur lång tid i efterhand går det att debitera avgifter som inte har begärts in för en vägförening?

Scenariot:

En vägförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning i form av ett vägnät. Kunskapsnivån har varit låg i föreningen och man har inte debiterat årsavgift enligt en tydlig debiteringslängd utgående från de av Lantmäteriet fastställda andelstalen. Iställer har man debiterat en årsavgift utgående från permanent- respektive fritidboende (stämmer endast delvis med andelstalen). Obebyggda fastigheter som har andelstal har inte alls debiterats alls. Detta har pågått i över ett årtionde.

Nu har man kommit till insikt vad som gäller och på senaste årsmöte fastställt en ordentlig debiteringslängd med avgift utifrån andelstal.

Vad har man för juridisk möjlighet kräva in avgifter som ligger bakåt i tiden? Hur påverkar det att man tidigare har beslutat om "årsavgift" på ett visst belopp för "permanent-" respektive "fritidsboende" på årsmötena och att man aldrig upprättat en ordentlig debiteringslängd?

 

[hempularen]

En lite amatörmässig gissning från mig, är att om ingen debiteringslängd upprättats, så kan man heller inte kräva in avgifter. Och jag tror inte att man kan upprätta längden i efterhand. Det är ju lite som att hålla en ny "årsstämma" för 2014 i dec. 2018, osv.

Om det däremot upptättats en debiteringslängd som man sedan av någon anledning inte har följt, så skulle jag tro att man kan hävda den i ett antal år och kräva in pengar.

 

[Claes Sörmland]

Det låter rimligt.

Frågan är bara vad som räknas som en debiteringslängd? På årsmötena har det vanligen hållits en lista med medlemmarna och deras andelstal tillgänglig. Man har även angett en årsavgift som ska betalas för permanent boende respektive fritidsboende och vissa år har man angett att detta korresponderar till hel respektive halv andel (vilket är korrekt för många men inte alla fastigheter).

 

[hempularen]

Det skulle jag tolka som att man gjort en debiteringslängd. Troligen OK så länge ingen påpekar felaktigheten.

 

[AskeHolst]

Man kan ju kräva vad som helst och hoppas på att folk går med på det. Ska man driva det juridisk för att någon inte vill betala är det en annan sak. Kraven på en fastställd debiteringslängd är höga.
Vi hade i vår samfällighet en medlem som inte ville betala, diskussion pågick i flera år, det slutade med att man skickade det till kronofogden som avvisade då det inte stod i protokollen att debiteringslängden hade godkänts av årsmötet.
Debiteringslängden fanns, uppdaterades årligen och distribuerades på årsmöten, men det hade inte skrivits i protokollet att den hade godkänts.

 

[Fotografen]

Har man debiterat enl beslut och/eller rutin och "gammal vana" så har jag svårt att se att man kan efterdebitera något.

 

[Nötegårdsgubben]

Det låter ju inte så allvarligt, om man ska vara sån. TS skriver att de flesta betalar hel eller halv andel och att det stämmer relativt väl med de teoretiska andelstalen.

Säkerligen har man någon gång enats om att det är en enklare modell än att betala för exakta andelar. Det är förstås inte säkert att det beslutet gick rätt till, men har man upprepade gånger beslutat att göra så och godkänt förvaltningen har jag svårt att se att det skulle gå att göra något åt. Och även om det gick, och vi tänker oss att det skulle gå att ändra besluten tio år bakåt: är det troligt att det skulle vara värt det?

Jag tror att det rimliga är att göra rätt framåt. Dra ett streck över det gamla och se till att få en rättvis debitering framgent.

 

[hempularen]

Om vi nu ponerar att man nyligen haft ett årsmöte där man beslutat om en felaktig debiteringslängd. Då tror jag att en medlem inom viss tid (3 månader) kan överklaga beslutet till tingsrätten. Det gäller generellt för beslut som en samfällighet/bostadsrättsförening tar. En förutsättning för överklagandet är att beslutet strider mot lag eller föreningens stadgar. Så man kan inte (med framgång) överklaga bara för att jag tycker annorlunda.

 

[Stigge Troëng]

Hej,
Vögförening måste ha en verkställande styrelse som utses på ett årsmöte Där bestämmer man också avgiften för kommande år. Detta är inga beslut som någon styrelse kan ändra på. Enda möjligheten är att årsmötet beslutar om ändrade årsavgift (som ju ska baseras på debiteringslängden) Det innebär att årsmötet beslutar om grundavgift och sedan beroende på andelstalet för respektive fastighet så får man fram faktiskt avgift. (exempel: Grundavgift =1000:- andelstalet ≠1,2 ger avgift på 1200

 

[Anna_H]

Jag håller med de andra: gjort är gjort.

Ett sätt att räkna ut grundavgiften är att fundera ut mycket pengar man behöver totalt, sedan räkna hur många andelar man har totalt och dividera med det. Sedan fortsätter man som Stigge säger och multiplicerar grundavgiften med respektive fastighets andelstal, tex 1 för fastboende, 0,5 för fritidshus och 0,1 för obebyggda.

Det kan vara bra att lägga till klausuler om extra debitering enligt tonkilometermetoden för större åtgärder som tex nybygge eller avverkning framförallt på de obebyggda tomterna om det inte redan finns med. Då garderar man för extra slitage utan att behöva räkna om andelstalen under pågående räkenskapsår.

 

[Maijckel]

Hur lång tid i efterhand går det att debitera avgifter som inte har begärts in för en vägförening?

Vad har man för juridisk möjlighet kräva in avgifter som ligger bakåt i tiden?

Lyfter denna tråd då jag är nyfiken på om du kom fram till något?

Skulle exempelvis en stämma kunna besluta om fastställande av debiteringslängder för några år tillbaka i tiden? Alltså ett retroaktivt fastställande.

Om föreningen slarvat med debiteringslängderna, är det då möjligt att fastställa låt säga sista 5 årens (numera korrekt utformade) debiteringslängder vid en och samma stämma?

 

[Claes Sörmland]

Lyfter denna tråd då jag är nyfiken på om du kom fram till något?

Skulle exempelvis en stämma kunna besluta om fastställande av debiteringslängder för några år tillbaka i tiden? Alltså ett retroaktivt fastställande.

Om föreningen slarvat med debiteringslängderna, är det då möjligt att fastställa låt säga sista 5 årens (numera korrekt utformade) debiteringslängder vid en och samma stämma?

Jag tror jag kom fram till att den pragmatiska lösningen är att inte titta bakåt men titta framåt. Men det är inget juridiskt svar utan ett pragmatiskt sådant.

Men för att svara på dina frågor. En uttaxering är ju inte bunden till ett visst verksamhetsår även om det är vanligt att man gör det årligen, håller uttaxeringen rätt konstant och kanske lite alldagligt kallar den för "årsavgift".

D v s det står samfällighetsföreningen fritt att utdebitera det belopp man önskar vid ett tillfälle, t ex om man har slarvat de senaste fem åren så kan hela detta beloppet uttaxeras i ett senare skede. Man kan ju också bokföra de belopp som faktiskt har betalats in de senaste fem åren som en skuld till de som har betalat in dem (eftersom man inte hade juridisk rätt att debitera dessa belopp) och sen kvitta dem mot den nya fordran som uppstår när den samlade debiteringslängden för fem år upprättas. Bråkar då någon som inte vill betala till förfallodagen för utdebiteringen och som tidigare fem år har undvikit att betala så är det bara att gå till kronofogden och få det hela verkställt.

 

[Maijckel]

Jag tror jag kom fram till att den pragmatiska lösningen är att inte titta bakåt men titta framåt. Men det är inget juridiskt svar utan ett pragmatiskt sådant.

Men för att svara på dina frågor. En uttaxering är ju inte bunden till ett visst verksamhetsår även om det är vanligt att man gör det årligen, håller uttaxeringen rätt konstant och kanske lite alldagligt kallar den för "årsavgift".

D v s det står samfällighetsföreningen fritt att utdebitera det belopp man önskar vid ett tillfälle, t ex om man har slarvat de senaste fem åren så kan hela detta beloppet uttaxeras i ett senare skede. Man kan ju också bokföra de belopp som faktiskt har betalats in de senaste fem åren som en skuld till de som har betalat in dem (eftersom man inte hade juridisk rätt att debitera dessa belopp) och sen kvitta dem mot den nya fordran som uppstår när den samlade debiteringslängden för fem år upprättas. Bråkar då någon som inte vill betala till förfallodagen för utdebiteringen och som tidigare fem år har undvikit att betala så är det bara att gå till kronofogden och få det hela verkställt.

Det är då en (1st) ackumulerad debiteringslängd för de senaste fem åren du föreslår om jag förstår dig rätt? En och samma debiteringslängd som innehåller belopp som är fem gånger så höga, eftersom den ska motsvara de senaste fem årens felaktiga debiteringslängder. Och sedan får man genom kvittning låta de som faktiskt betalt tidigare år få en faktura som endast är på en femtedel av beloppet. Låter ju faktiskt som en görbar lösning.

Jag kan ju heller inte tro att det ska gå att lägga fram de senaste fem årens felaktiga (men numera rättade) debiteringslängder för ett retroaktivt fastställande. Det går lite emot principen med verksamhetsår. Även om det i lagtexten inte framgår att debiteringslängden som läggs fram vid årsstämman måste vara för det aktuella året känns det nog som en sådan självklarhet för lagstiftaren att det inte behövde förtydligas.

Men helt säker kan man ju aldrig vara. Det är väl isåfall ytterst kronofogden som får göra bedömningen om en fem eller fyra år gammal felaktig debiteringslängd kan rättas genom nytt fastställande vid föreningsstämma flera år senare.

 

[Claes Sörmland]

Det är då en (1st) ackumulerad debiteringslängd för de senaste fem åren du föreslår om jag förstår dig rätt? En och samma debiteringslängd som innehåller belopp som är fem gånger så höga, eftersom den ska motsvara de senaste fem årens felaktiga debiteringslängder. Och sedan får man genom kvittning låta de som faktiskt betalt tidigare år få en faktura som endast är på en femtedel av beloppet. Låter ju faktiskt som en görbar lösning.

Jag kan ju heller inte tro att det ska gå att lägga fram de senaste fem årens felaktiga (men numera rättade) debiteringslängder för ett retroaktivt fastställande. Det går lite emot principen med verksamhetsår. Även om det i lagtexten inte framgår att debiteringslängden som läggs fram vid årsstämman måste vara för det aktuella året känns det nog som en sådan självklarhet för lagstiftaren att det inte behövde förtydligas.

Men helt säker kan man ju aldrig vara. Det är väl isåfall ytterst kronofogden som får göra bedömningen om en fem eller fyra år gammal felaktig debiteringslängd kan rättas genom nytt fastställande vid föreningsstämma flera år senare.

Ja precis, har man inte lyckat uttaxera belopp med debiteringslängder de senaste fem åren och nu står man inför att kronofogdemyndigheten därmed inte kan verkställa att dessa belopp uttaxeras från obstruerade medlemmar så kan man ta uttaxeringen igen på ett korrekt sätt tänker jag.

Man rättar alltså inte tidigare olagliga försök till uttaxeringar utan föreningen erkänner att man inte har skött detta korrekt och att de inte har någon rättsverkan. Sen uttaxerar man hela beloppet ånyo med korrekt debiteringslängd och stämmobeslut.

 

[Maijckel]

Ja precis, har man inte lyckat uttaxera belopp med debiteringslängder de senaste fem åren och nu står man inför att kronofogdemyndigheten därmed inte kan verkställa att dessa belopp uttaxeras från obstruerade medlemmar så kan man ta uttaxeringen igen på ett korrekt sätt tänker jag.

Man rättar alltså inte tidigare olagliga försök till uttaxeringar utan föreningen erkänner att man inte har skött detta korrekt och att de inte har någon rättsverkan. Sen uttaxerar man hela beloppet ånyo med korrekt debiteringslängd och stämmobeslut.

Det låter som en betydligt bättre ide än att försöka rätta en bunt gamla debiteringslängder vid en senare stämma. Föreningens verksamhetsår löper ju årsvis och avslutas med att revisorerna godkänner eller avstyrker styrelsens förvaltning. I denna förvaltning ligger styrelsens upprättande av debiteringslängden vare sig debiteringslängden är riktig eller oriktig. Är en gammal men felaktig debiteringslängd väl godkänd genom att styrelsen får ansvarsfrihet på nästkommande stämma och förd till handlingarna känns det långsökt att kunna väcka den till liv några år senare.