Regeringen vill förenkla reglerna kring bygglov

[Emil Eriksson C]

Bara för att planenligt utgångsläge utgår efter 15år från detaljplanens slutförande betyder inte att man kommer få lov för nya saker som strider mot detaljplanen. Detaljplanen kommer fortfarande gälla vid lovprövning.

Det är betyder egentligen att man inte kommer beakta gamla stridande delar när man söker lov. Tex så har man tidigare inte fått bygga ut ett hus som är för högt (planstidigt) etc fast att man har byggarea kvar att nyttja. Men har du maxat din byggarea så kommer du inte få lov att bygga ut mer, förutom de lovfria åtgärderna som får vara planstridiga.

Tack för svar. Men klassas bygga på höjden som att byggarean ökar och därmed kommer det inte tillåtas då det inte ryms mer enligt detaljplanen? Vad det gäller bygghöjden så kan man ju bygga på så vis att det följer detaljplanen dvs exakt som grannen där det de facto är 1,5 plan men eftersom den lägsta punkten på taket är under 4m så är det ok enligt detaljplanen. Det är så jag förstått det i alla fall. Vad jag försöker utreda är alltså de 180 kvm som idag är betraktade som planstridiga förvandlas till planenliga, möjliggör detta att bygga på höjden givet att ingen ytterligare byggarea adderas samt att man följer detaljplanen vad det gäller tillåten bygghöjd mm.

 

[Claes Sörmland]

Tack för svar. Men klassas bygga på höjden som att byggarean ökar och därmed kommer det inte tillåtas då det inte ryms mer enligt detaljplanen? Vad det gäller bygghöjden så kan man ju bygga på så vis att det följer detaljplanen dvs exakt som grannen där det de facto är 1,5 plan men eftersom den lägsta punkten på taket är under 4m så är det ok enligt detaljplanen. Det är så jag förstått det i alla fall. Vad jag försöker utreda är alltså de 180 kvm som idag är betraktade som planstridiga förvandlas till planenliga, möjliggör detta att bygga på höjden givet att ingen ytterligare byggarea adderas samt att man följer detaljplanen vad det gäller tillåten bygghöjd mm.

I princip ja. Om din detaljplan reglerar byggnadsarea (BYA) (Du skriver "byggarea") och ditt hus är planstridigt för att det har för stor BYA så kan du i princip få bygglov för att bygga ut det på höjden, (alltså utan att BYA ökar) när så pass lång tid har gått att planstridigheten inte hindrar fler åtgärder enligt de nya reglerna som väntas i höst. Men det är upp till byggnadsnämnden att bedöma om det är lämpligt i ditt enskilda fall.

 

[Emil Eriksson C]

I princip ja. Om din detaljplan reglerar byggnadsarea (BYA) (Du skriver "byggarea") och ditt hus är planstridigt för att det har för stor BYA så kan du i princip få bygglov för att bygga ut det på höjden, (alltså utan att BYA ökar) när så pass lång tid har gått att planstridigheten inte hindrar fler åtgärder enligt de nya reglerna som väntas i höst. Men det är upp till byggnadsnämnden att bedöma om det är lämpligt i ditt enskilda fall.

Tack för ditt svar!

 

[jonmo]

Tack för svar. Men klassas bygga på höjden som att byggarean ökar och därmed kommer det inte tillåtas då det inte ryms mer enligt detaljplanen? Vad det gäller bygghöjden så kan man ju bygga på så vis att det följer detaljplanen dvs exakt som grannen där det de facto är 1,5 plan men eftersom den lägsta punkten på taket är under 4m så är det ok enligt detaljplanen. Det är så jag förstått det i alla fall. Vad jag försöker utreda är alltså de 180 kvm som idag är betraktade som planstridiga förvandlas till planenliga, möjliggör detta att bygga på höjden givet att ingen ytterligare byggarea adderas samt att man följer detaljplanen vad det gäller tillåten bygghöjd mm.

Det blir lite off topic, men detta är ju en lång tråd...

Bygghöjd definieras som du skriver som den punkt där väggen skär taket på långsidan. Detta så länge taklutningen är <45 grader. Jag har exempelvis 2,4 m bygghöjd på komplementbyggnader enligt DP, men min nyligen uppförda snickarbod har runt 5 meter till nock. Givetvis med 45 graders tak.

När det gäller att "bygga till på höjden" som du skriver skulle jag mer tänka på det som att du ändrar taklutningen (och alltså får större byggnadsvolym där man exempelvis kan inreda ytterligare rum). Det kräver troligen bygglov även framgent, men om det inte finns något uttryckligen som förbjuder det borde man kunna få igenom det. DP för vårt område föreskriver just 4m bygghöjd, endast enplanshus. Det har senaste åren byggts tre vad vi skulle kalla 1,5-planshus, men som ju då sökt bygglov för en våning med oinredd vind.

Praktiskt att fasadändringar bygglovsbefrias också, då kan du ju bara sätta i fönster på ovanvåningen när det är dags att konvertera.

 

[Emil Eriksson C]

Det blir lite off topic, men detta är ju en lång tråd...

Bygghöjd definieras som du skriver som den punkt där väggen skär taket på långsidan. Detta så länge taklutningen är <45 grader. Jag har exempelvis 2,4 m bygghöjd på komplementbyggnader enligt DP, men min nyligen uppförda snickarbod har runt 5 meter till nock. Givetvis med 45 graders tak.

När det gäller att "bygga till på höjden" som du skriver skulle jag mer tänka på det som att du ändrar taklutningen (och alltså får större byggnadsvolym där man exempelvis kan inreda ytterligare rum). Det kräver troligen bygglov även framgent, men om det inte finns något uttryckligen som förbjuder det borde man kunna få igenom det. DP för vårt område föreskriver just 4m bygghöjd, endast enplanshus. Det har senaste åren byggts tre vad vi skulle kalla 1,5-planshus, men som ju då sökt bygglov för en våning med oinredd vind.

Praktiskt att fasadändringar bygglovsbefrias också, då kan du ju bara sätta i fönster på ovanvåningen när det är dags att konvertera.

Tack för värdefull input!

 

[Utsliten och utdömd]

Bygghöjd definieras som du skriver som den punkt där väggen skär taket på långsidan. Detta så länge taklutningen är <45 grader. Jag har exempelvis 2,4 m bygghöjd på komplementbyggnader enligt DP, men min nyligen uppförda snickarbod har runt 5 meter till nock. Givetvis med 45 graders tak.

Nej inte helt rätt, behöver inte vara långsidan utan det ska va den mest dominanta sidan utifrån gatan/vägen sett. Så har man gavel ut mot vägen eller full hög frontespis som bryter takfallet så kan nockhöjden bli där tak/vägg skär varandra.

 

[Nötegårdsgubben]

Är det någon som vet något om detta och om detta skulle kunna förändra våra förutsättningar då jag tänker att bygga på höjden inte innebär att man ökar den byggda arean (som redan är överskriden).

Om vi tänker att det som ska göras är en lovkrävande fasadändring (ny takvinkel, nya fönster m.m. så är det en bygglovspliktig åtgärd med både nuvarande och kommande regler.

Med nuvarande regler skulle det inte gå då det som du konstaterat är ett planstridigt utgångsläge.

Med kommande regler kommer planstridigheten vara preskriberad, och därmed blir en fasadändring i sig möjlig.

Sen kommer man till det finstilta som blir knepigare. Om garaget ligger separat och det alltså inte ska ändras på alla 180 kvm, utan bara så många kvm som huvudbyggnaden är på och denna i sig ryms inom lovet borde det gå att bygga om till 1,5 plan.

Men det är lite av en slamkrypare, för bebyggelsen får rimligen inte bli mer planstridig efter än före taklyftet. Jag vet bara inte riktigt hur den skulle kunna bli det.

Edit: Skulle visst laddat om sidan innan jag svarade; hade ju hänt en del…

 

[jonmo]

Nej inte helt rätt, behöver inte vara långsidan utan det ska va den mest dominanta sidan utifrån gatan/vägen sett. Så har man gavel ut mot vägen eller full hög frontespis som bryter takfallet så kan nockhöjden bli där tak/vägg skär varandra.

Sant jag kunde varit tydligare här. Däremot är jag inte säker på det du skriver om gavel, det kan nog tolkas olika från fall till fall. Min nämnda snickarbod har gaveln rakt mot gatan och det var inget som nämndes när jag sökte lov.

 

[Emil Eriksson C]

Om vi tänker att det som ska göras är en lovkrävande fasadändring (ny takvinkel, nya fönster m.m. så är det en bygglovspliktig åtgärd med både nuvarande och kommande regler.

Med nuvarande regler skulle det inte gå då det som du konstaterat är ett planstridigt utgångsläge.

Med kommande regler kommer planstridigheten vara preskriberad, och därmed blir en fasadändring i sig möjlig.

Sen kommer man till det finstilta som blir knepigare. Om garaget ligger separat och det alltså inte ska ändras på alla 180 kvm, utan bara så många kvm som huvudbyggnaden är på och denna i sig ryms inom lovet borde det gå att bygga om till 1,5 plan.

Men det är lite av en slamkrypare, för bebyggelsen får rimligen inte bli mer planstridig efter än före taklyftet. Jag vet bara inte riktigt hur den skulle kunna bli det.

Edit: Skulle visst laddat om sidan innan jag svarade; hade ju hänt en del…

Tack till dig med. Precis, garaget ligger separat så det kommer inte påverkas. Detta börjar kännas hoppfullt.

 

[Jocce81]

"Gamla" byggnader som är svartbyggen eller felaktiga blir ju inte ok eller godkända för att reglerna ändras.

Något som faller inom de nya reglerna men är byggt innan, finns det ingen chans att få in detta på de nya reglerna ?

Eller måste man riva och bygga upp igen ?


/Jocce

 

[Claes Sörmland]

Något som faller inom de nya reglerna men är byggt innan, finns det ingen chans att få in detta på de nya reglerna ?

Eller måste man riva och bygga upp igen ?


/Jocce

Eftersom det är åtgärder som kräver bygglov eller bygganmälan och inte själva byggnaden så är effekten att olovligt utförda åtgärder inte legaliseras retroaktivt.

Sen finns möjligheten att söka bygglov i efterhand, även för åtgärder som inte kräver bygglov lustigt nog. Man kan alltså söka bygglov i efterhand för ett gammalt svartbygge och där kan det kanske bifallas med utgångspunkten att åtgärden enligt gällande rätt inte är bygglovspliktig. Därmed har man legaliserat sitt gamla svartbygge som nu senare skulle gå att utföra utan bygglov? Alltså ett frivilligt bygglov med syftet förprövning men i efterhand. Ja snurrigt blir det om det ens kommer att vara möjligt.

Men det finns ingen beskrivning av detta i lagrådsremissen så det har nog inte övervägts att regeringen eller tidigare utredning vad som händer med gamla svartbyggen.

 

[Dayangel]

Min lilla tomt på landet mäter dryga 512kvm och ligger i detaljplanerat område. I ursprungsplanen från 1967 anges att tomten endast får bebyggas för bostadsändamål upp till en fjärdedel.. mitt 1½ hus har en BYA på ca ~90kvm (bottenplan), total BOA är 140kvm. Fristående garage på ca 50kvm.

Vad gäller egentligen i mitt fall? Räknas det enligt DP att jag kan bygga ut BYA till 512/4=128kvm, alltså ytterligare 38kvm på befintliga 90? Eller räknar dom efter BOA på 140kvm så att jag egentligen redan ligger över vad planen tillåter?

 

[Nötegårdsgubben]

90+50=140, alltså fullbyggd tomt. Nya reglerna gör ingen skillnad.

Edit: Det är alltså garaget som ätit upp din ytterligare byggrätt, inte övervåningen.

 

[Jonatan79]

Min lilla tomt på landet mäter dryga 512kvm och ligger i detaljplanerat område. I ursprungsplanen från 1967 anges att tomten endast får bebyggas för bostadsändamål upp till en fjärdedel.. mitt 1½ hus har en BYA på ca ~90kvm (bottenplan), total BOA är 140kvm. Fristående garage på ca 50kvm.

Vad gäller egentligen i mitt fall? Räknas det enligt DP att jag kan bygga ut BYA till 512/4=128kvm, alltså ytterligare 38kvm på befintliga 90? Eller räknar dom efter BOA på 140kvm så att jag egentligen redan ligger över vad planen tillåter?

Som jag tolkar saken får du göra en tillbyggnad på 15 m2 idag och förhoppningsvis 30m2 efter 1/10. Du får även bygga attefallshus på 30m2 idag.

 

[Rudde87]

Jag sticker ut hakan och säger att jag tror att det här blir försenat nu. Hade man verkligen prioriterat det hade man kunnat lägga förslag just före vårbudgeten som kom idag och säga att det här är en av flera saker som bl.a. gynnar byggsektorn.

Nu hände inte det, och då väntar jag mig istället prop. i maj, riksdagsbehandling september/oktober och ikraftträdande 1 januari.

Men vem vet, jag kanske får fel redan imorgon. Kommer det ingen prop. den här veckan tror jag dock att det blir enligt ovan.

en av poängerna med oktober var ju för att lagförslaget skulle kvalificera för EU stöd vilket ju inte skulle vara fallet vid en förskjutning till januari (baserat på uttalandena i lagrådsremissen). Riksdagen har dock plockat bort beredningen från sin kalender. Tidigare gick det att se 17 juni i deras kalender