Det är inga konstigheter. Du får amortera på det nya lånet enligt de nya reglerna tills du antingen betalat av det nya lånet eller tills du kommer under 50% belåningsgrad totalt.Martin_B skrev:
Jag tycker inte det är förklarat glasklart i artikeln jag länkade till. Det står väl inget om att det nya amorteringskravet tar hänsyn till belåningsgraden?V vectrex skrev:
"Med det skärpta amorteringskravet som träder i kraft i mars 2018 behöver de som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst eller av hushållets bruttoinkomst amortera med ytterligare en procent på det totala lånebeloppet."
Vad är det de gångar med 4,5 liksom, i det fall man exempelvis tar ytterligare lån?
Tar de det totala lånebeloppet som blir efter tilläggslånet, och multiplicerar med 4,5? Dvs. räknar även in de tidigare lånen som inte automatiskt omfattas av det nya kravet?
Eller räknar de bara på den tillkomna lånesumman, och multiplicerar endast den med 4,5?
Nej, ”artikeln” (det är en annons från danske bank i en av Sveriges uslaste tidningar) är inte glasklar. Jag vet faktiskt inte vad som gäller om man tar tilläggslån, men gissar att hela lånet med huset som säkerhet räknas in.
Det som ska multipliceras med 4,5 är din eller hushållets bruttolön, inte lånet.
Nej, precis, jag skrev ju helt fel. Jag är totalt slut i huvudet nu. Det är naturligtvis hushållets bruttoinkomst som skall multipliceras och jämföras med lönen sedan, helt riktigt. Men oavsett den felskrivningen så återstår frågan. Vad jämför man sedan den multiplicerade inkomsten med, det nytecknade tilläggslånet enbart, eller både det gamla OCH det nytecknade tilläggslånet.V vectrex skrev:
Det är ju en enorm skillnad ju.
Ang. annons/artikel. Jo, jag vet att artikeln är en annons av Danske Bank, men den bör ju rimligtvis stämma ändå,... annars blir det ju riktigt dålig reklam för Danske Bank
Om även det befintliga lånet skall räknas in. Så kommer även det lånet att gå från att inte omfattas av det nya amorteringskravet, till att faktiskt göra det. Stor skillnad där ju
Så kan det se ut kortsiktigt för den som vill låna mycket. Men amoteringen betalar man till sig själva medan låneräntan betalar man till banken utan att man ha något för det.S Squall Leonhart skrev:
Det borde ingå i skolans läroplan att berätta de grundläggand sakerna i hushållekonomi mend huslån, amortering, ränta mm.
Och inte nog med det så bidrar det ena alternativet till lägre ränta i sin tur, vilket kontinuerligt sänker summan som skall betalas in, ...det gör inte det andra.V vectrex skrev:
Jag fick i veckan lära mig att det finns ett alternativ. Man kan istället välja att amortera av tilläggslånet på 10 år, då omfattas inte befintliga lån av de nya kraven.Om även det befintliga lånet skall räknas in. Så kommer även det lånet att gå från att inte omfattas av det nya amorteringskravet, till att faktiskt göra det. Stor skillnad där ju
Egentligen är lånen fortfarande separerade, men man slår ihop totalsumman av dina lån tills dess respektive amorteringskrav är uppfylld .Om även det befintliga lånet skall räknas in. Så kommer även det lånet att gå från att inte omfattas av det nya amorteringskravet, till att faktiskt göra det. Stor skillnad där ju
Får du tex ut 30.000kr brutto, dvs 360.000kr/år, multiplerar med 4,5 så får du 1.620.000kr.
Detta är vad du får maxbelåna utifrån din inkomst utan att behöva amortera extra.
Har du en lgh som tex är värd 3.000.000kr och ett lån på då 1.620.000kr, så överskrider du det förra amorteringskravet som säger att du skall amortera med 1% om din belåningsgrad är mellan 50-70% av värdet.
I det här fallet överskrids det då med 120.000kr. Alltså måste du amortera 1% utav 1.620.000kr. Dvs 1350kr/mån.
Väljer du nu att belåna upp fastigheten 500.000kr så att ditt lånebelopp blir 2.120.000kr. Ja då omfattas du plötsligt av både det äldre amorteringskravet som säger 2% amortering om lånet överskrider 70% av värdet PLUS det nya amorteringskravet som säger YTTERLIGARE 1% om lånet överskrider din bruttolön ggr 4,5.
Enligt ovan skulle det då bli följande:
Totallån: 2.120.000kr
Lån över 70% av fastighetsvärde: 20.000kr
Lån över 4,5 ggr bruttolön: 500.000kr
Amortering blir då:
5.300kr/mån (3%) tills dess dina 20.000kr är avbetalda, dvs knappt 4mån.
Sedan 3.500kr/mån (2%) tills resterande 500.000kr är avbetalda, dvs nästan 12år.
Därefter 1.350kr/mån (1%) tills resterande 120.000kr är betalda, alltså 7,5år.
SEN är du amorteringsfri!!!
Men sedan ändras ju både värdet i din bostad och din lön under denna tiden och då justeras ju allt utefter detta!
Hur lätt som helst!
(jag reserverar mig dock för om jag räknat/tänkt fel nu vid 00.30 tiden!
)Man kan också separera lånen som mexitegel skrev, då kan du välja att betala av dina 500.000kr på 10år ist. Dvs 4.166kr/mån utöver din övriga amortering.
Redigerat:
Medlem
· Västerbotten
· 895 inlägg
Jo, det vet jag men i grund och botten blir det ju två summor som måste betalas till banken. Om 1 procentenhet är avgörande, oavsett om det är sparande eller kostnad, så tror jag inte att banken godkänner lånet.V vectrex skrev:
Nej, naturligtvis är det så. Det är ju delvis det som är hela poängen med denna lagändring, att kyla av bostadsmarknaden och på så vis minska den ökade skuldsättningen.S Squall Leonhart skrev:
Du har säkert köpt i tid och jag tycker det är många som verkar vara glada över att det sker ett ras nustefancrs skrev:
I mina kommentarer vill jag påskinna att det är ett ras. Men det kommer få konsekvenser på konsumtion och sysselsättning som kommer göra många i landet fattigare. inte bara de som köpt en bostad
Största delen av prisökningen har för övrigt drivits av fundamenta som avskaffad fastighetsskatt (ta från de som inte har och ger till de som har) och ränteavdrag(även de om omfördelning av pengar till de som äger).
Att ta mer i lån kommer att trigga igång amorteringen.
ELLER så kan du amortera av det nya lånet på 10 år
(Använda inte aftonbladet som källa då de ofta svamlar och missar relevanta paragrafer)
Däremot kommer den som sparar till sin renovering kontakt att såklart gynnas av detta
Misstänkte det ja...Appendix skrev:
HAha precis, men som tur var artikeln en annons från Danske Bank, så man får hoppas de kan räkna iaf.
Jovisst och så är det med allt man köper som kostar mer än man har råd med för stunden. Frågan är bara om Svensson är beredd att under längre tid i lugn och ro spara ihop till det den vill göra, så som man gjorde förr i tidenDäremot kommer den som sparar till sin renovering kontakt att såklart gynnas av detta
Funderar lite över likabehandlingsprincipen i regeringsformen (grundlagen).
Är det inte diskriminerande för storstadsinvånarna när regeringen tar billiga politiska poäng utan konsekvensanalys genom att införa finansinpektionens skuldkvotstak?
Eller var det så enkelt att de inte kunde besluta annorlunda utan att undergräva myndighetens trovärdighet efter att beställt en utredning/förslag på minskade bolån.
De som i huvudsak drabbas är boende i storstadsområden såsom Stockholm och Göteborg. Där inkomsten för en normalfamilj inte räcker ens för att köpa en trea i brf. Än mindre köpa hus.
Samtidigt har storstadsregionerna behov av inflyttande medborgare inom exempelvis vård och skolpersonal som inte kan räknas som höginkomsttagare. Hur ska dessa hitta boende? Hyresrätterna finns knappt längre.
Min oro är att Sverige brakar in i en brutal lokal lågkonjunktur samtidigt som resten av världen rullar på i högkonjunktur när alla drar i svångremmen och och försöker spara så mycket som möjligt i stället för att driva på inflationen med konsumtion.
Till det kommer inlåsningseffekter som gör att marknaden för bostäder minskar. Samtidigt behöver inflyttande medborgare bostäder.
Leder det verkligen till lägre priser på bostadsmarknaden?
Eller är det så illa att vi går in i en lågkonjunktur med lika eller högre marknadspriser?
Jag vet inte men börjar bli oroad.
Är det inte diskriminerande för storstadsinvånarna när regeringen tar billiga politiska poäng utan konsekvensanalys genom att införa finansinpektionens skuldkvotstak?
Eller var det så enkelt att de inte kunde besluta annorlunda utan att undergräva myndighetens trovärdighet efter att beställt en utredning/förslag på minskade bolån.
De som i huvudsak drabbas är boende i storstadsområden såsom Stockholm och Göteborg. Där inkomsten för en normalfamilj inte räcker ens för att köpa en trea i brf. Än mindre köpa hus.
Samtidigt har storstadsregionerna behov av inflyttande medborgare inom exempelvis vård och skolpersonal som inte kan räknas som höginkomsttagare. Hur ska dessa hitta boende? Hyresrätterna finns knappt längre.
Min oro är att Sverige brakar in i en brutal lokal lågkonjunktur samtidigt som resten av världen rullar på i högkonjunktur när alla drar i svångremmen och och försöker spara så mycket som möjligt i stället för att driva på inflationen med konsumtion.
Till det kommer inlåsningseffekter som gör att marknaden för bostäder minskar. Samtidigt behöver inflyttande medborgare bostäder.
Leder det verkligen till lägre priser på bostadsmarknaden?
Eller är det så illa att vi går in i en lågkonjunktur med lika eller högre marknadspriser?
Jag vet inte men börjar bli oroad.
