Jag tog skillnaden mellan "kollektivet" som får 1,7% och de som har jobb som får 4%. 210.000 människor utgör ungefär 5% av arbetskraften eller 1/20. Och så multiplicerade jag skillnaden med 20. Långt ifrån en exakt siffra, men heller inte så orimlig om man ser till de tak som finns, den högre skatt man får betala i avsaknad av jobbskatteavdrag och det faktum att en hel del människor saknar A-kassa.
Idag går ju taket i A-kassan vid 80% av 18.700kr/månad. Det faktum att man förlorar jobbskatteavdraget gör 6-7% till efter årsskiftet. Så även om man tjänar 18.700kr tappar man i alla fall en fjärdedel av sin disponibla inkomst vid arbetslöshet. Tjänar man mera blir det en betydligt större andel.
Idag går ju taket i A-kassan vid 80% av 18.700kr/månad. Det faktum att man förlorar jobbskatteavdraget gör 6-7% till efter årsskiftet. Så även om man tjänar 18.700kr tappar man i alla fall en fjärdedel av sin disponibla inkomst vid arbetslöshet. Tjänar man mera blir det en betydligt större andel.
Det är inte ofta det står något läsvärt i Expressen, men igår läst jag denna:
Hurra, äntligen är krisen här
Nittio procent av svenskarna borde sluta hyckla.
De lever livets glada dagar under det stora kriskalaset som ger dem mer pengar i plånboken.
Hurra, äntligen är krisen här
Nittio procent av svenskarna borde sluta hyckla.
De lever livets glada dagar under det stora kriskalaset som ger dem mer pengar i plånboken.
Det låter som att du räknar med att inte en enda person är medlem i en fackförening som har inkomstförsäkring?Swetrot skrev:
Majoriteten av facken har idag inkomstförsäkringar som täcker upp över taket. Alla är förstås inte med i facket, men ganska många. Speciellt är det fackföreningar med en stor andel medlemmar som tjänar över taket som har extra försäkringar.
http://politikerbloggen.se/wp-content/uploads/2008/11/rut-akassa-1689ar1.pdf
Utöver detta erbjuder också somliga arbetsgivare specialavtal vid uppsägningar som innebär bättre ersättning än a-kassan.
Det är rätt många som i slutändan faktiskt får 80% av lönen. Man missar förvärvsavdrag, men samtidigt får man lägre skatt på grund av den lägre inkomsten.
Jag räknade utifrån svenskt näringslivs siffror. De tror uppenbarligen att 210.000 fler arbetslösa skall dra ned den samlade disponibla inkomsten rejält. jag kan inte tolka det som annat än att man ser kraftiga inkomstförsämringar för den gruppen. Jag har ingen uppfattning om huruvida de har rätt eller inte, men lite rimlighetsberäkning säger att det inte behöver vara så fel.
Är väl ganska typiskt svenskens inställning där man bara bryr sig om den egna plånboken. Sen att vi får massarbetslöshet och att ghettona breder ut sig ägnar man inte en tanke så länge man själv har det bra.Lekkamraten skrev:
Redigerat av moderator:
I och med att det idag kom inflationsstatistik från SCB väljer jag att uppdatera denna sträng.
I september 2008 var den årliga inflationstakten 4,4%, i oktober var den 4%. Idag har den årliga inflationstakten redan fallit långt under Riksbankens inflationsmål och noterades till 0,9% i årstakt.
Det är naturligtvis ett mycket stort fall för inflationen och det sker snabbare än jag tidigare prognostiserat. I chartet jag lagt in, över fastighetspriser och reallöner in, förväntade jag mig en årlig inflationstakt i december 09 till 1%. Vi är alltså redan idag marginellt under denna nivå.
För att förtydliga lite hur snabbt inflationen fallit har jag tittat på fastställda tal för 2008. KPIs årsmedel ökade 2008 med 3,48%. Men tittar man bara i tre månader bakåt och jämför KPI sep 08 med sep 07 var inflationstakten 4,37%. Nu bara 3 månader senare är alltså samma inflationstakt ner på 0,9% och frågan uppstår hur kan då inflationen mätt som tolvmånaderstal falla så snabbt? Förklaringen är att från oktober 08 då KPI noterades till 305,56 till december 08 föll KPI till 298,99, eller med hela 2,15%. Det är alltså decembersiffran 08 som ligger 0,9% högre än dec 07 siffran.
Är detta då allvarligt bör man fråga sig? Ja, det är det definitivt med tanke på att Riksbankens inflationsmål är 2% så framstår inflationsfallet som väldigt stort och sker på mycket kort tid. Nu har vi haft deflation i tre månaders tid.
Så varför uppdatera denna sträng med denna information. Jo reallönernas utveckling styrs dels av framförhandlade löneökningar och dels av inflationen i samhället. När inflationen blir lägre än förväntat blir också reallöneökningarna högre än förväntat. De siffror som jag har lagt in över reallönernas utveckling har redan i januari besannats.
Framtida inflation kommer att bli än lägre framåt sommaren varför reallönernas utveckling sannolikt kommer att bli högre än de jag ritat in. Närmast bakåt i historien ser reallönerna ut att utvecklas i linje med 2004 då reallönerna ökade med omkring 4%. Detta kommer sig av att inflationen ser ut att falla mer än tidigare förväntat.
I och med att jag ser ett samband mellan fastighetspriser och reallönernas utveckling, vilket inte minst visade sig under 2008, ser också faktorerna för sambandet mellan realöner och fastighetspriser, med prognosen om stigande bostadspriser, ut att förstärkas.
Vi är bara i inledningen av 2009 så vi får vänta ända till december för att fastställa om min prognos från november 08 kommer att besannas. Men vi kommer förmodligen redan framåt sommaren kunna se vilken påverkan reallönernas utveckling har på fastighetspriserna.
I september 2008 var den årliga inflationstakten 4,4%, i oktober var den 4%. Idag har den årliga inflationstakten redan fallit långt under Riksbankens inflationsmål och noterades till 0,9% i årstakt.
Det är naturligtvis ett mycket stort fall för inflationen och det sker snabbare än jag tidigare prognostiserat. I chartet jag lagt in, över fastighetspriser och reallöner in, förväntade jag mig en årlig inflationstakt i december 09 till 1%. Vi är alltså redan idag marginellt under denna nivå.
För att förtydliga lite hur snabbt inflationen fallit har jag tittat på fastställda tal för 2008. KPIs årsmedel ökade 2008 med 3,48%. Men tittar man bara i tre månader bakåt och jämför KPI sep 08 med sep 07 var inflationstakten 4,37%. Nu bara 3 månader senare är alltså samma inflationstakt ner på 0,9% och frågan uppstår hur kan då inflationen mätt som tolvmånaderstal falla så snabbt? Förklaringen är att från oktober 08 då KPI noterades till 305,56 till december 08 föll KPI till 298,99, eller med hela 2,15%. Det är alltså decembersiffran 08 som ligger 0,9% högre än dec 07 siffran.
Är detta då allvarligt bör man fråga sig? Ja, det är det definitivt med tanke på att Riksbankens inflationsmål är 2% så framstår inflationsfallet som väldigt stort och sker på mycket kort tid. Nu har vi haft deflation i tre månaders tid.
Så varför uppdatera denna sträng med denna information. Jo reallönernas utveckling styrs dels av framförhandlade löneökningar och dels av inflationen i samhället. När inflationen blir lägre än förväntat blir också reallöneökningarna högre än förväntat. De siffror som jag har lagt in över reallönernas utveckling har redan i januari besannats.
Framtida inflation kommer att bli än lägre framåt sommaren varför reallönernas utveckling sannolikt kommer att bli högre än de jag ritat in. Närmast bakåt i historien ser reallönerna ut att utvecklas i linje med 2004 då reallönerna ökade med omkring 4%. Detta kommer sig av att inflationen ser ut att falla mer än tidigare förväntat.
I och med att jag ser ett samband mellan fastighetspriser och reallönernas utveckling, vilket inte minst visade sig under 2008, ser också faktorerna för sambandet mellan realöner och fastighetspriser, med prognosen om stigande bostadspriser, ut att förstärkas.
Vi är bara i inledningen av 2009 så vi får vänta ända till december för att fastställa om min prognos från november 08 kommer att besannas. Men vi kommer förmodligen redan framåt sommaren kunna se vilken påverkan reallönernas utveckling har på fastighetspriserna.
Även idag får jag anledning att uppdatera denna sträng då SCB släppt småhusbarometern t o m dec 2008. Det jag tittar på här är årliga prisförändringar och som väntat kom in som oförändrade prisnivåer under 2008.
"På årsbasis, fjärde kvartalet 2008 jämfört med fjärde kvartalet 2007, är priserna oförändrade på riksnivå." - källa http://www.scb.se/templates/pressinfo____258600.asp
Media basunerar givetvis ut förändringarna under tredje kvartalet, den period som kreditkris var som värst och bankernas riskpremier som högst med rörliga räntor uppåt 7% (mot dagens nära 3%). Inte helt oväntat i jakten på annonsintäkter per klick.
Att Riksbanken mer än halverat reporäntan under slutet av 2008 och rekordsänkte reporäntan till 2% den 10 december och att statistiken i övrigt bygger på en genomsnittlig reporänta under 2008 på 4,11%, och att en genomsnittlig bolåneränta (3 mån) under 2008 var 5,47% "glömmer" de givetvis bort.
Min prognos missar inte detta faktum
"På årsbasis, fjärde kvartalet 2008 jämfört med fjärde kvartalet 2007, är priserna oförändrade på riksnivå." - källa http://www.scb.se/templates/pressinfo____258600.asp
Media basunerar givetvis ut förändringarna under tredje kvartalet, den period som kreditkris var som värst och bankernas riskpremier som högst med rörliga räntor uppåt 7% (mot dagens nära 3%). Inte helt oväntat i jakten på annonsintäkter per klick.
Att Riksbanken mer än halverat reporäntan under slutet av 2008 och rekordsänkte reporäntan till 2% den 10 december och att statistiken i övrigt bygger på en genomsnittlig reporänta under 2008 på 4,11%, och att en genomsnittlig bolåneränta (3 mån) under 2008 var 5,47% "glömmer" de givetvis bort.
Min prognos missar inte detta faktum
DI: Medelsvensson kan gotta sig åt rekordtillskott i hushållskassan under 2009.
...
Fallande priser och sänkta skatter ger sällan skådade reallöneökningar för de svenska hushållen 2009, bedömer Erik Penser Bankaktiebolag.
Vi ser den högsta realökningen efter skatt vi kanske någonsin har haft. Vi kan ha varit på de här nivåerna någon gång på 70-talet, säger han.
Han räknar med reallöneökningar efter skatt på 4,5 procent och att disponibelinkomsterna ökar med 3,5 procent 2009."
Ovan hämtat från DI
...
Fallande priser och sänkta skatter ger sällan skådade reallöneökningar för de svenska hushållen 2009, bedömer Erik Penser Bankaktiebolag.
Vi ser den högsta realökningen efter skatt vi kanske någonsin har haft. Vi kan ha varit på de här nivåerna någon gång på 70-talet, säger han.
Han räknar med reallöneökningar efter skatt på 4,5 procent och att disponibelinkomsterna ökar med 3,5 procent 2009."
Ovan hämtat från DI
BKN har kommit med en ny rapport (har inte hunnit läsa den):
"Bostad, förmögenhet och konsumtion - Marknadsrapport, Februari 2009"
http://www.bkn.se/upload/Marknadsrapport/Marknadsrapport_feb09.pdf
"Bostad, förmögenhet och konsumtion - Marknadsrapport, Februari 2009"
http://www.bkn.se/upload/Marknadsrapport/Marknadsrapport_feb09.pdf
Jag har ögnat igenom den och tyckte den var skit. Antingen förstår inte jag vad de menar, eller så var allt rappakalja.
Den där grafen med slumpmässigt placerade punkter som de har på sidan 16 (fig 8) ger mig rysningar. När man sedan läser texten "Skulle vi välja att inkludera de fem åren från 2000 till 2005 så försvagas
sambandet påtagligt." Att anpassa en rät linje till den där punktsvärmen känns lite... krystat?
Min fru (mattelärare gymnasiet) skrattade gott. Figuren kommer nu att användas i undervisningen.
Den där grafen med slumpmässigt placerade punkter som de har på sidan 16 (fig 8) ger mig rysningar. När man sedan läser texten "Skulle vi välja att inkludera de fem åren från 2000 till 2005 så försvagas
sambandet påtagligt." Att anpassa en rät linje till den där punktsvärmen känns lite... krystat?
Min fru (mattelärare gymnasiet) skrattade gott. Figuren kommer nu att användas i undervisningen.
Jag måste hålla med dig. Förvisso fanns det ett litet samband bland de där punkterna, men eftersom de valt att exkludera en period som förmodligen skulle radera hela sambandet är det inte mycket bevänt med det där.
Det hemska är att det är våra skattepengar som går åt till att framställa det där.
Det hemska är att det är våra skattepengar som går åt till att framställa det där.
Ur BKN-rapporten:
di.se:
R2 på 0.66 för "Bostadsförmögenhetskvot och konsumtionstillväxt 3 år, 1975-2000" (Figur 9) är ett ganska tydligt samband men jag håller med om att man gärna hade sett hela serien och inte valt bort de siffror som inte passade (2001-2005). Att högt uppdrivna bostadspriser urholkar framtida möjligheter till konsumtionstillväxt låter rimligt.
di.se:
Reallönen stiger kanske mindre under 2009 än väntat.
