Nu är ju mest största sannolikhet inte 48a tillämplig här men jag förstår vad du menar. Man får dock ha en jäkla uthyrning för att det ska bli såpass mycket mer slitage. Jag har mycket svårt att se de som ett alternativ.
Håller med, vi har bara utnyttjat denna möjlighet i vår vägförening när Trafikverket bestämde sig för att ta ut halva järnvägen över vår väganläggning mitt i tjällossningen. Det tog några år att få rätt person att agera på myndigheten men de fixade faktiskt den kvaddade vägen till slut.
Håller med, vi har bara utnyttjat denna möjlighet i vår vägförening när Trafikverket bestämde sig för att ta ut halva järnvägen över vår väganläggning mitt i tjällossningen. Det tog några år att få rätt person att agera på myndigheten men de fixade faktiskt den kvaddade vägen till slut.
Ja det låter ju rimligt, jag har fått uppfattningen av att det är just kombination av tillfälligt onormalt hög slitage och dåliga vägförhållanden för just den tidpunkten som brukar kunna fungera för just detta . I vanliga fall ses ju tex inte avverkning av skog som ett fall för 48a men i kombination med tex tjällossning så kan det ju slita på vägen mer än som vart nödvändigt om man bara valde rätt tidpunkt. En högst personlig analys dock.
Den största delen av iallafall de kommunala lantmäterierna är överens om att attefallshus inte ska påverka andelstalet då det endast är ett komplement till en bostadsfastighet eftersom attefallshuset bara får byggas om det finns en huvudbyggnad. Detta oavsett om attefallshuset hyrs ut eller inte. Användningen av en väg som ett attefallshus genererar bedöms alltså ligga inom vad som är normalt för en bostadsfastighet.
Jag anser att det är en rimlig inställning då användningen för ett attefallshus kan ändras snabbt och ofta.
Hur lirar det mot en mini-BRF, alltså där man gör två lägenheter i ett småhus och en tredje i en Attefallare. Nog räknas väl det som mer än en villa?
Hur lirar det mot en mini-BRF, alltså där man gör två lägenheter i ett småhus och en tredje i en Attefallare. Nog räknas väl det som mer än en villa?
Ja ett bostadshus med två lägenheter i räknas ju som just två lägenheter. Attefallshuset drar i det fallet inte heller något andelstal enligt mig pga. Samma skäl som innan. Det är en komplementbyggnad.
Men totalt sett så är ju andelstalet högre för två lägenheter än en villa så det blir ju högre oavsett.
Ja ett bostadshus med två lägenheter i räknas ju som just två lägenheter. Attefallshuset drar i det fallet inte heller något andelstal enligt mig pga. Samma skäl som innan. Det är en komplementbyggnad.
Men totalt sett så är ju andelstalet högre för två lägenheter än en villa så det blir ju högre oavsett.
Har du nån länk till mer info om detta? Jag antar att det inte finns rättsfall på det och propositionstext kan man väl också glömma eftersom anläggningslagen är äldre än attefallarna. Jag hittade inget i LMs handbok.
Har du nån länk till mer info om detta? Jag antar att det inte finns rättsfall på det och propositionstext kan man väl också glömma eftersom anläggningslagen är äldre än attefallarna. Jag hittade inget i LMs handbok.
Men ett bra exjobb att läsa gällande detta är följande
Mycket intressant! Läste avsnitt 5 och 6 och slogs av de olika bedömningarna.
Hade jag själv fått frågan hade jag nog hamnat på att en trebostads-BRF skulle få andelstalet 1,8 (3*0,6) enligt flerbostadshusmodellen i tonkm-metoden. Skulle det innebära att man analogt ger ett enbostadshus med attefallsbostad 1,6 (1+0,6)? Nja, det blir nog för högt, man sätter ju ner andelstalet för att vissa transporter samordnas i en fastighet. 1,2 (2*0,6)? Tja, varför inte? Å andra sidan räknas väl tvåbostadshus bara som 1. Ska enbostadshus+attefallare räknas högre? Känns konstigt.
Jag tror att det som förstör räkneövningen är att tvåbostadshus bara räknas som 1. Det kanske finns goda skäl till det som även borde träffa attefallare, som generationsboende med liten ytterligare vägpåverkan eller uthyrning av en enklare lägenhet till en student eller annan mindre bemedlad som inte sliter så mycket på en väg. Det tål att tänkas på.
Till TS kan man väl hur som helst säga att det inte finns någon etablerad praxis och att samfälligheten nog inte har så mycket att luta sig mot om den vill räkna om andelstalen. Och beroende på vilken kommun det gäller kan utfallet bli väldigt olika om man blandar in det kommunala lantmäteriet.
Till TS kan man väl hur som helst säga att det inte finns någon etablerad praxis och att samfälligheten nog inte har så mycket att luta sig mot om den vill räkna om andelstalen. Och beroende på vilken kommun det gäller kan utfallet bli väldigt olika om man blandar in det kommunala lantmäteriet.
Har man dessutom gjort en överenskommelse mellan vägföreningen och fastighetsägaren enligt anläggningslagen 43 § så kan ju LM godkänna detta så länge det inte uppenbart strider mot anläggningslagen. Då finns det nog ännu mer flexibilitet i tolkningarna.
Mycket intressant! Läste avsnitt 5 och 6 och slogs av de olika bedömningarna.
Hade jag själv fått frågan hade jag nog hamnat på att en trebostads-BRF skulle få andelstalet 1,8 (3*0,6) enligt flerbostadshusmodellen i tonkm-metoden. Skulle det innebära att man analogt ger ett enbostadshus med attefallsbostad 1,6 (1+0,6)? Nja, det blir nog för högt, man sätter ju ner andelstalet för att vissa transporter samordnas i en fastighet. 1,2 (2*0,6)? Tja, varför inte? Å andra sidan räknas väl tvåbostadshus bara som 1. Ska enbostadshus+attefallare räknas högre? Känns konstigt.
Jag tror att det som förstör räkneövningen är att tvåbostadshus bara räknas som 1. Det kanske finns goda skäl till det som även borde träffa attefallare, som generationsboende med liten ytterligare vägpåverkan eller uthyrning av en enklare lägenhet till en student eller annan mindre bemedlad som inte sliter så mycket på en väg. Det tål att tänkas på.
Till TS kan man väl hur som helst säga att det inte finns någon etablerad praxis och att samfälligheten nog inte har så mycket att luta sig mot om den vill räkna om andelstalen. Och beroende på vilken kommun det gäller kan utfallet bli väldigt olika om man blandar in det kommunala lantmäteriet.
Ja det är en svår bedömning helt klart även om jag är på det klar med vad jag skulle gjort för bedömning. Men vad menar du med att ett tvåbostadshus räknas som 1. Jag skulle som sagt absolut räkna det som två lägenheter och således 1,2 om det var två självständiga bostäder.
Ja det är en svår bedömning helt klart även om jag är på det klar med vad jag skulle gjort för bedömning. Men vad menar du med att ett tvåbostadshus räknas som 1. Jag skulle som sagt absolut räkna det som två lägenheter och således 1,2 om det var två självständiga bostäder.
Här har de andelstalet 1 (förrättning skedde 2000).
@Nils ST: Sista meningen före 5.6 på s. 51 i C-uppsatsen du länkade till. Den med not 126.
Att en- och tvåbostadshus buntas ihop som samma sak gäller ju även i PBL, så jag tog det som givet att tvåbostadshus räknas som enbostadshus snarare än flerfamiljshus. Jag har dock ingen egen erfarenhet i sak.
@Nils ST: Sista meningen före 5.6 på s. 51 i C-uppsatsen du länkade till. Den med not 126.
Att en- och tvåbostadshus buntas ihop som samma sak gäller ju även i PBL, så jag tog det som givet att tvåbostadshus räknas som enbostadshus snarare än flerfamiljshus. Jag har dock ingen egen erfarenhet i sak.
Sant, det var intressant, hittar tyvärr inte den gamla promemorian från 1995 men i den nya promemorian från lantmäteriet (2010) anges endast permanentbostad inte en-och tvåbostadshus. Jag anser att det inte finns något som tvingar LM att följa taxeringskoderna utan det handlar ju om en rimlighetsbedömning. Ett hus med två lägenheter bedömer jag då just som två lägenheter och inte en permanentbostad. Men jag respekterar verkligen om man gör en annan bedömning själv, det är som sagt inte glasklart detta.
Hittade domen MÖD 2016-F 9396 som ger en samfällighetsförenings styrelse rätt att höja andelstalet vid uthyrning av en komplementbostad i ett år (ändrade förhållande). Den tiden anses alltså av MÖD ge en tillräckligt varaktig förändring enligt anläggingsbeslutet för att styrelsen ska få ändra andelstalet:
Och här hittade jag nästa aktuella dom från MÖD (F 2602-19) som går i samma riktning.
Fem små sammanbyggda bostäder av enklare karaktär som huvudsakligen bebos av ensamhushåll fick av MÖD andelstal enligt schablonerna för permanent- respektive fritidsbostad. Lantligare område. En av bostäderna var en komplementbostad för fastighetsägaren (=räknades som fritidsbostad).
