Räkna ut NPSH
Jag undrar hur man räknar ut NPSH för anläggningen i den bifogade skissen. Nederst i brunnen sitter en backventil. Det finns även en 90 graders vinkel närmast pumpen, på sugsidan.
Jag undrar också hur man avläser NPSH i en graf till en pump, sådan som den bifogade. T.ex. vilken höjd åsyftas?
Jag har tittat på Rinkaby Rörs tryckfallstabell men det är oklart för mig om den gäller för sugsidan, trycksidan eller båda, och hur värdena används i beräkningen av NPSH.
Jag undrar också hur man avläser NPSH i en graf till en pump, sådan som den bifogade. T.ex. vilken höjd åsyftas?
Jag har tittat på Rinkaby Rörs tryckfallstabell men det är oklart för mig om den gäller för sugsidan, trycksidan eller båda, och hur värdena används i beräkningen av NPSH.
Du kan börja med det du säkert vet dvs sughöjden 5 - 2 = 3 m sen då utgå grovt från max teoretiska sughöjd 10 m och så får du vad du har tillgängligt statiskt 10 - 3 = 7 m. Från det drar du tryckfallet i dina ca: 20 m PEM 25 på sugsidan vid max flöde och det kan du då ta fram via tex tabellen du visar.
Problemet är då att flödet varierar för pumpen beroende på tryck som du ser i kurvorna för de olika pumparna. Att utgå från ett enkelt max beroende på starttryck i tanken och tryckfall vid ett uppskattat flöde i din PEM 20 på trycksidan ger en vettig sämsta punkt att använda.
Vi kan tex anta att du startar vid 3 bar 30 m i tanken och flödet ger tryckfall så att pumpen får ge 3.5 bar 35 m i det läget dvs som ger högsta flödet minst mottryck. Då går du in i mot kurvan för pumpen vid 35 m tex typ 30/50 och avläser flödet ca: 2 m3/h och i grafen för NPSH för samma flöde 2.5 m. Dessa 2.5 drar du fråd de tidigare 7 som var tillgängliga och får 4.5 m som blir max vad du får ha i tryckfall på sugsidan vid 2 m3/h. Jämför det mot vad du får ur tabellen för dina 20 m PEM 25 grovt sett i exemplet 2-3 m och väl under de tillgängliga 4.5 m så det fallet vore ok.
Så i praktiken verkar det som att du inte behöver tänka på NPSH främst pga att du stryper rätt bra med den tunnare långa slangen på trycksidan. Får man problem med kavitation är det bara att ordna strypning på den sidan så man får ner maxflödet vid start tillräckligt. Och tumregelmässigt vid småpumpar och anläggningar av denna typen är det bra att hålla sugledningen lite onödigt grov som tex 32 slang.
Problemet är då att flödet varierar för pumpen beroende på tryck som du ser i kurvorna för de olika pumparna. Att utgå från ett enkelt max beroende på starttryck i tanken och tryckfall vid ett uppskattat flöde i din PEM 20 på trycksidan ger en vettig sämsta punkt att använda.
Vi kan tex anta att du startar vid 3 bar 30 m i tanken och flödet ger tryckfall så att pumpen får ge 3.5 bar 35 m i det läget dvs som ger högsta flödet minst mottryck. Då går du in i mot kurvan för pumpen vid 35 m tex typ 30/50 och avläser flödet ca: 2 m3/h och i grafen för NPSH för samma flöde 2.5 m. Dessa 2.5 drar du fråd de tidigare 7 som var tillgängliga och får 4.5 m som blir max vad du får ha i tryckfall på sugsidan vid 2 m3/h. Jämför det mot vad du får ur tabellen för dina 20 m PEM 25 grovt sett i exemplet 2-3 m och väl under de tillgängliga 4.5 m så det fallet vore ok.
Så i praktiken verkar det som att du inte behöver tänka på NPSH främst pga att du stryper rätt bra med den tunnare långa slangen på trycksidan. Får man problem med kavitation är det bara att ordna strypning på den sidan så man får ner maxflödet vid start tillräckligt. Och tumregelmässigt vid småpumpar och anläggningar av denna typen är det bra att hålla sugledningen lite onödigt grov som tex 32 slang.
Tack GK100. En hel del att få grepp om där. Jag har kommit en liten bit på vägen i beräkningarna och har nu fler frågor.
I Rinkaby Rörs exempel har de en pump med tryck 4 kg, 50 l/m. Kan man ur grafen utläsa vad pumpen 30/50 har för tryck och flöde, eller är det beroende på anläggningens beskaffenhet?
Tabellen visar tryckfall i meter, men deras exempel ger svar i kg, där värdet delats med faktor 10. Var kommer denna faktor ifrån och varför använder de kg i stället för meter?
I Rinkaby Rörs exempel har de en pump med tryck 4 kg, 50 l/m. Kan man ur grafen utläsa vad pumpen 30/50 har för tryck och flöde, eller är det beroende på anläggningens beskaffenhet?
Tabellen visar tryckfall i meter, men deras exempel ger svar i kg, där värdet delats med faktor 10. Var kommer denna faktor ifrån och varför använder de kg i stället för meter?
Pumpen 30/50 följer ju kurvan som anges för den så ev exempel från Rinkaby är i så fall bara en punkt på en sån kurva. Eventuellt är trycket punkten längst till vänster med flöde nära noll och flödet avser max åt höger där linjen slutar vid ett lågt tryck.
Kan kanske vara rimligt att ta en punkt ca: 1/4 ut på X-axeln och använda som "data" för en pump. Gör vi så med 30/50 blir det då från kurvan ungefär 3.7 kg - 1.3 m3/h för den eller med samma enhet 20 l/m. Annars är det helt beroende på motstånd i rörlängder, vilka tryck man arbetar mellan i hydrofor(press) osv som avgör hur man rör sig utefter pumpkurvan.
Om man ska vara noga är kg ingen enhet för tryck inte heller det som menas med "kg" här dvs kg/cm2 men det behöver vi inte hänga upp oss på det är ju ett vanligt uttryck i dagligt tal. Och på samma sätt kommer meter in i sammanhanget som den gamla enheten mVp meter-vattenpelare där 10 m i stort motsvarar 1 kg/cm2, 1 bar, 100 kPa. Så om du går från "meter" till "kg" eller bar eller nutida kPa får du dela med 10 så att 10 m ger 1 kg, 1 bar eller 10 kPa osv.
Är det ett tidsfördriv så här i Coronatider du håller på med eller skoluppgift? Normalt är just NPSH inget de flesta rörmokare tänker mycket på eller kanske ens känner närmare till. I ditt fall kanske ändå inte helt fel med tanke på den relativt klena sugledningen men som du balanserar med en rätt lång och ännu klenare på trycksidan.
Kan kanske vara rimligt att ta en punkt ca: 1/4 ut på X-axeln och använda som "data" för en pump. Gör vi så med 30/50 blir det då från kurvan ungefär 3.7 kg - 1.3 m3/h för den eller med samma enhet 20 l/m. Annars är det helt beroende på motstånd i rörlängder, vilka tryck man arbetar mellan i hydrofor(press) osv som avgör hur man rör sig utefter pumpkurvan.
Om man ska vara noga är kg ingen enhet för tryck inte heller det som menas med "kg" här dvs kg/cm2 men det behöver vi inte hänga upp oss på det är ju ett vanligt uttryck i dagligt tal. Och på samma sätt kommer meter in i sammanhanget som den gamla enheten mVp meter-vattenpelare där 10 m i stort motsvarar 1 kg/cm2, 1 bar, 100 kPa. Så om du går från "meter" till "kg" eller bar eller nutida kPa får du dela med 10 så att 10 m ger 1 kg, 1 bar eller 10 kPa osv.
Är det ett tidsfördriv så här i Coronatider du håller på med eller skoluppgift? Normalt är just NPSH inget de flesta rörmokare tänker mycket på eller kanske ens känner närmare till. I ditt fall kanske ändå inte helt fel med tanke på den relativt klena sugledningen men som du balanserar med en rätt lång och ännu klenare på trycksidan.
Nej, inte tidsfördriv, fast lite kul är det. Jag har tänkt byta pump i en befintlig anläggningen och vill veta NPSH och ha det som underlag för val av lämplig pump och minimering av kavitation.
Har jag förstått det rätt att man ska se till att begränsa maxflödet så att tryckfallet på sugsidan tillsammans med pumptillverkarens angivelse (NPSHr) inte överstiger den tillgängliga statiska sughöjden?
Med pumpen vi tittat på (30/50) och 3 bar på trycksidan (tillslagstryck för pumpen), får jag tryckfallet till 6 m i 12 m PEM 20 slang på trycksidan motsvarande motsvarar 33 l/m och 36 mvp i pumpens graf. Jag har här extrapolerat värdena i tryckfallstabellen för PEM 20 och 33 l/m och fått tryckfallet till 50 m / 100 m vilket ger 6 m tryckfall för slanglängd 12 m.
Med flödet känt (33 l/m) går det att beräkna tryckfallet för slang PEM 25 på sugsidan, vilket jag får till 3 m (15 * 20/100). Tillsammans med tillverkarens angivna värde för NPSH vid 33 l/m (2,2 m) blir det 5,2 m. vilket är under den tillgängliga statiska sughöjden 7 m, med en marginal på 1,8 m.
Eftersom det är en befintlig anläggning sitter alla slangar redan nedgrävda, undrar jag om man kan reglera flödet genom att justera pumpens tillslagstryck istället för att strypa flödet på trycksidan med smalare rör?
Om man stryper på sugsidan, måste hela röret vara smalare eller är det tillräckligt med en kort bit?
Har jag förstått det rätt att man ska se till att begränsa maxflödet så att tryckfallet på sugsidan tillsammans med pumptillverkarens angivelse (NPSHr) inte överstiger den tillgängliga statiska sughöjden?
Ser följande resonemanget och uträkningen rätt ut?GK100 skrev:
Med pumpen vi tittat på (30/50) och 3 bar på trycksidan (tillslagstryck för pumpen), får jag tryckfallet till 6 m i 12 m PEM 20 slang på trycksidan motsvarande motsvarar 33 l/m och 36 mvp i pumpens graf. Jag har här extrapolerat värdena i tryckfallstabellen för PEM 20 och 33 l/m och fått tryckfallet till 50 m / 100 m vilket ger 6 m tryckfall för slanglängd 12 m.
Med flödet känt (33 l/m) går det att beräkna tryckfallet för slang PEM 25 på sugsidan, vilket jag får till 3 m (15 * 20/100). Tillsammans med tillverkarens angivna värde för NPSH vid 33 l/m (2,2 m) blir det 5,2 m. vilket är under den tillgängliga statiska sughöjden 7 m, med en marginal på 1,8 m.
Eftersom det är en befintlig anläggning sitter alla slangar redan nedgrävda, undrar jag om man kan reglera flödet genom att justera pumpens tillslagstryck istället för att strypa flödet på trycksidan med smalare rör?
Om man stryper på sugsidan, måste hela röret vara smalare eller är det tillräckligt med en kort bit?
Du är rätt på spår där tycker jag både vad det går ut på och i ditt specifika fall. Om det är pump du ska välja kan du ju börja med en typ som inte har mycket för stor kapacitet sett till dina befintliga rör. Alltså flödet du får se upp lite med helt onödigt med kapacitet som bara blir onyttig.
Och om du ska justera via strypning är det alltid på trycksidan du ska skruva aldrig på sugsidan.
Och om du ska justera via strypning är det alltid på trycksidan du ska skruva aldrig på sugsidan.
Jag vill tacka för din återkoppling och uttrycka min tacksamhet för ditt engagemang! Dina svar har fått mig att fundera och hjälpt mig förstå.
Mina två sista frågor, om olika sätt att begränsa flödet återstår obesvarade Jag vore tacksam för synpunkter på dem också.
Mina två sista frågor, om olika sätt att begränsa flödet återstår obesvarade Jag vore tacksam för synpunkter på dem också.
Om du som sagt lägger tillslagstrycket lite högre får du automatiskt start i en punkt med mindre flöde det är inte fel men givetvis har det sin praktiska gräns. Annars får man med en ventil strypa om det behövs det är inte troligt i de flesta fall och ditt har du ju nu kollat lite på och ligger inte direkt illa till.
Ev strypning ska du alltid lägga på pumpens trycksida annars motverkar det helt syftet på flera sätt. Och att strypa som sagt bäst med en ventil idealt en typ som är avsedd för det men en vanlig för avstängning går också. Att sätta in klena rör eller andra förträngningar är knappast vettigt men givetvis går det och i så fall välj hellre längre stycke som inte är så klent mot en kort riktigt liten dimension.
Du får komma igen och skriva när du är klar det är alltid intressant att se om du lyckats bra i de här lite mer jordnära trådarna som inte kräver den knivskarpa världsledande kompetensen likt modellering av virusspridning i ett ekonomistiskt färgat globalt samhälle, men vi har ju den gripbar på forumet också, en fantastisk bredd.
Ev strypning ska du alltid lägga på pumpens trycksida annars motverkar det helt syftet på flera sätt. Och att strypa som sagt bäst med en ventil idealt en typ som är avsedd för det men en vanlig för avstängning går också. Att sätta in klena rör eller andra förträngningar är knappast vettigt men givetvis går det och i så fall välj hellre längre stycke som inte är så klent mot en kort riktigt liten dimension.
Du får komma igen och skriva när du är klar det är alltid intressant att se om du lyckats bra i de här lite mer jordnära trådarna som inte kräver den knivskarpa världsledande kompetensen likt modellering av virusspridning i ett ekonomistiskt färgat globalt samhälle, men vi har ju den gripbar på forumet också, en fantastisk bredd.
