Råd till en färsk elektriker?
Hej alla! Här sitter jag en lördag och ältar jobbgrejer. Jag är osäker och söker råd från er duktiga yrkesfolk. Jag lägger denna frågan här för jag hoppas på input från er som jobbar som elektriker och byggare, mina kollegor alltså. Hoppas nån vill svara..
Jag är 30 år, kvinna, och snart blir jag förstaårselektriker. Jag tycker jättemycket om mitt jobb och vill lära mig allt. Jag försöker verkligen att ta mig an uppgifter som jag först tänker att jag inte kan, för att utmana mig själv. Har väl alltid i mitt yrkesliv strävat efter att göra ett bra jobb och utvecklas.. ok slut på cv.
Men jag blir så osäker. Jag känner att nu när jag har jobbat i snart ett år borde jag vara snabbare och bättre. Jag kan fastna i att tänka ut hur jag ska lösa nåt, och om jag bara ska sätta upp nån armatur tex kan det ta många timmar, och jag kan efteråt känna att vad fan gjorde jag med tiden?! Mina kollegor bara gör. Tar snabba beslut och hinner med så mycket. Jag är inte jättestark fysiskt heller, så tunga moment tar också mer tid för mig.
Igår la jag två timmar på att borra två hål i en järnbalk. Sen tog det mig fram till lunch att bestämma var kabeln skulle gå, hur jag skulle fästa allt. Idag har jag träningsvärk i båda armarna.
Snart går det ju inte att ”skylla på” att jag är lärling. Jag undrar kanske egentligen vad det finns för förväntningar på en ny förstaårsmontör där ute. Vad tänker ni om en som jobbar lite långsamt? Hur är det att jobba ihop med den, är det bara störigt? Finns det hopp för mig med? Är jag bara en kostnad för företaget och en börda för mina kollegor?!
Jag är 30 år, kvinna, och snart blir jag förstaårselektriker. Jag tycker jättemycket om mitt jobb och vill lära mig allt. Jag försöker verkligen att ta mig an uppgifter som jag först tänker att jag inte kan, för att utmana mig själv. Har väl alltid i mitt yrkesliv strävat efter att göra ett bra jobb och utvecklas.. ok slut på cv.
Men jag blir så osäker. Jag känner att nu när jag har jobbat i snart ett år borde jag vara snabbare och bättre. Jag kan fastna i att tänka ut hur jag ska lösa nåt, och om jag bara ska sätta upp nån armatur tex kan det ta många timmar, och jag kan efteråt känna att vad fan gjorde jag med tiden?! Mina kollegor bara gör. Tar snabba beslut och hinner med så mycket. Jag är inte jättestark fysiskt heller, så tunga moment tar också mer tid för mig.
Igår la jag två timmar på att borra två hål i en järnbalk. Sen tog det mig fram till lunch att bestämma var kabeln skulle gå, hur jag skulle fästa allt. Idag har jag träningsvärk i båda armarna.
Snart går det ju inte att ”skylla på” att jag är lärling. Jag undrar kanske egentligen vad det finns för förväntningar på en ny förstaårsmontör där ute. Vad tänker ni om en som jobbar lite långsamt? Hur är det att jobba ihop med den, är det bara störigt? Finns det hopp för mig med? Är jag bara en kostnad för företaget och en börda för mina kollegor?!
Dels tar det ju tid att bli säkrare i sig själv. Säkrare i sig själv=snabbare tänk om hur saker ska göras.
Sen tar det tid att förfina alla små knep och tillvägagångssätt för göra saker snabbare och enklare.
Sen tillslut så lär du dig att fuska på rätt sätt för att göra saker ännu lättare. Kämpa på!
Sen tar det tid att förfina alla små knep och tillvägagångssätt för göra saker snabbare och enklare.
Sen tillslut så lär du dig att fuska på rätt sätt för att göra saker ännu lättare. Kämpa på!
Panor82
Hobbyelektriker
· Östergötland
· 352 inlägg
Panor82
Hobbyelektriker
- Östergötland
- 352 inlägg
Själv jobbar jag hellre med någon som är nogrann och metodisk än någon som hafsjobbar. Ordning och reda tillsammans med nogrannhet och ordentligt utförda/säkra jobb kommer man längre med iaf där jag arbetar. Sen så lär man sig momenten och tänket efter en tid och bygger upp självförtroende mm. Försök lära av kollegor mm.
Men tumma aldrig på säkerhet eller kontroll bara för att det ska gå fort.
Men tumma aldrig på säkerhet eller kontroll bara för att det ska gå fort.
Du har alltså gått 2-årig yrkesteknisk linje på gymnasiet, elteknik, gissar jag.
I förra årtusendet då jag gick 2-årig el-teleteknik på gymnasiet, var parallellklassen elteknik, alltså de som skulle bli elektriker.
Man såg att de övade sig på att montera apparater, dra och klamma upp kabel i övningsrum. Men man kan inte lära sig allt praktiskt i klassrummet utan görs ute i verkligheten.
Han man hyggliga arbetskollegor bör de kunna hjälpa till att visa hur man ska göra. När man har gjort arbetsmomenten några gånger, vet man till nästa gång hur man ska göra.
Men man blir nog aldrig fullärd elektriker utan man ställs ofta inför ny uppgifter som ska lösas. Dessutom finns det inte endast ett enda sätt att göra det på.
Det har kommit in mycket elektroniska apparater och data inom elektriker-området och ska man kunna litet sådant också.
Vad är det för elfirma du jobbar på? Är jobben ute på industrier eller mer hos privatpersoner i enfamiljshus.
Som kille och jobba som sjuksköterska kan gliringar komma från tjej-kollegor, gissar jag, och kanske samma om en tjej jobbar inom, om man får kalla det "gubb-yrket" elektriker.
Det ska säkert går bra för dig fortsättningsvis också. Ingen kan begära att man är fullärd efter ett ynka år.
I förra årtusendet då jag gick 2-årig el-teleteknik på gymnasiet, var parallellklassen elteknik, alltså de som skulle bli elektriker.
Man såg att de övade sig på att montera apparater, dra och klamma upp kabel i övningsrum. Men man kan inte lära sig allt praktiskt i klassrummet utan görs ute i verkligheten.
Han man hyggliga arbetskollegor bör de kunna hjälpa till att visa hur man ska göra. När man har gjort arbetsmomenten några gånger, vet man till nästa gång hur man ska göra.
Men man blir nog aldrig fullärd elektriker utan man ställs ofta inför ny uppgifter som ska lösas. Dessutom finns det inte endast ett enda sätt att göra det på.
Det har kommit in mycket elektroniska apparater och data inom elektriker-området och ska man kunna litet sådant också.
Vad är det för elfirma du jobbar på? Är jobben ute på industrier eller mer hos privatpersoner i enfamiljshus.
Som kille och jobba som sjuksköterska kan gliringar komma från tjej-kollegor, gissar jag, och kanske samma om en tjej jobbar inom, om man får kalla det "gubb-yrket" elektriker.
Det ska säkert går bra för dig fortsättningsvis också. Ingen kan begära att man är fullärd efter ett ynka år.
Redigerat:
Hej!D denkichan skrev:
Vad gäller styrka så är träning alltid viktigt, det underlättar jobbet och minskar risken för skador.
Vid arbete ovan hjärthöjd iaktta alltid detta genom en riskanalys.
Det faktum att du sitter och tänker på det en lördagskväll gör att du har ett stor plus och bra potential att förbättras.
Mitt råd är att du gör saker och ting så noggrant du bara kan. Farten kommer med tid och erfarenhet.
Vad andra gör och inte gör saknar betydelse. Antingen gör de fel eller så är de mer erfarna än du för stunden.
Borrar du med betongborr genom metall tar det givetvis tid, då är det bättre att fråga någon om bästa sätt. Det är skillnad på borr och borr och ibland kan du tjäna på att borra i olika storlekar tills storleken blir rätt.
Oavsett vilket, så är det väldigt nyttiga erfarenheter du bygger på din bank med nu.
Detta kallas hundåren och du kommer ha stor nytta av det du lär dig nu oavsett vad du gör i framtiden.
Kanske Styr/regler och automation är mer spännande längre fram om det främst är hjärnan du vill jobba med som exempel.
Kämpa på och lycka till.
Råd till en färsk elektriker: Byt jobb om du inte vill bli hatad på forumet...D denkichan skrev:
Vilket kvalificerat skitsnack!
Några av forumets absolut mest uppskattade medlemmar är just elektriker (och VVSare). Det handlar inte om yrket utan beteendet.
TS, jag har några tankar kring din fråga och återkommer ikväll när barnen sover. En av de bästa synpunkterna har du redan fått från Löken, det faktum att du bryr dig och vill utvecklas gör att du kommer gå långt. Släpp aldrig det!
Några av forumets absolut mest uppskattade medlemmar är just elektriker (och VVSare). Det handlar inte om yrket utan beteendet.
TS, jag har några tankar kring din fråga och återkommer ikväll när barnen sover. En av de bästa synpunkterna har du redan fått från Löken, det faktum att du bryr dig och vill utvecklas gör att du kommer gå långt. Släpp aldrig det!
Jag har gått en ettårig yrkesutbildning nu som vuxen! För femton år sen när jag gick i gymnasiet gick jag estet, det är roligt hur man kan utvecklas genom livetA Arnodt skrev:
Jag har mest varit på industrier, inte jobbat med privatpersoner alls. Det var inte alls min idé om vad mitt jobb skulle bli när jag utbildade mig, men det gör inget. Fast det skulle vara roligt med lite kundkontakt, jag har mest jobbat inom service tidigare (restaurang, hotell och sånt), men jag tror serviceelektriker är lite annorlunda!
Tack för dina peppande ord!
Du ska få ett seriöst svar för en gångs skull och så ärligt (inte så snällt) som möjligt.D denkichan skrev:
Jobbar du på stora entreprenader så är nog förväntningarna att man ska köra på med så mkt fart som möjligt och mindre finish på resultatet (det ska inte se fult ut men behöver inte vara din vackraste installation).
Kör man service så är resultatet viktigare och då är farten inte lika viktig.
Här brukar det bli så att är du riktigt noggrann och gör snygga jobb så får man dom kunder som har dom kraven och inte ser pengarna som första prio. Finns många sådana kunder också.
Så har man inte farten så kan man se till så man får finishen istället.
Sen är du ju bara barnet i branschen, du har ett bra tag kvar du är ju aldrig full lärd som elektriker som sagt. Anser nog att man inte är "färdig" förens man är klar som treårs montör.
Det är ju något som kommer med tiden, och ett år är inte så lång tid. Men jag tror att man inte ska vara så rätt för att göra fel, ofta så behöver det bara vara tillräckligt bra och inte det "bästa" sättet, "Det perfekta är det godas fiende" heter det ju.D denkichan skrev:
Välj ett sätt du tror fungerar och kör på, blir det fel får du göra om, men har då lärt dig något till nästa gång, och med tiden så får du erfarenhet av vad som fungerar, och när man kan "fuska/ta genvägar" lagom mycket.
Det tar ju oftast längre tid om du ska skynda fram ett jobb men så blir det inte bra o du får göra om.
Oftast lönar det sig med att vara lugn och metodisk, men någon gräns finns det väl även där. Som hantverkare så skulle jag nog bli lack om en kollega som har samma betalt som jag har betydligt mindre kunskap och får orimligt lite gjort om dagarna.
Oftast lönar det sig med att vara lugn och metodisk, men någon gräns finns det väl även där. Som hantverkare så skulle jag nog bli lack om en kollega som har samma betalt som jag har betydligt mindre kunskap och får orimligt lite gjort om dagarna.
Det är många saker man inte kan per automatik när man börjar som elektriker, som att borra i en järnbalk. Man vet knappt hur man ska göra, det är knappast något man gått igenom på elprogrammet. Sånt där kommer med erfarenhet, jag gissar att du körde borren för varm så den gick sönder, sen har du inte erfarenheten som krävs för att veta om borren är slut eller om det är du som gör fel.
Efter ett år är det fortfarande helt OK att vara osäker. Det tog mig drygt 5 år innan den här "nervösa" känslan man har när man ska åka till en kund på saker man är osäker på och är rädd för att framstå som dum / inkompetent.
Jag visste inte ens vad en Mollyplugg var när jag började, och enkel / dubbelgips var främmande begrepp för mig, gissa om man kände sig korkad när kunderna börja prata om sånt.
Du låter otränad, det måste du göra något åt, den krassa verkligheten är att du är en kvinna i ett tungt yrke vilket kräver mer fysisk träning än vad det gör för en man, pga. skillnader i biologiska förutsättningar.
Efter ett år är det fortfarande helt OK att vara osäker. Det tog mig drygt 5 år innan den här "nervösa" känslan man har när man ska åka till en kund på saker man är osäker på och är rädd för att framstå som dum / inkompetent.
Jag visste inte ens vad en Mollyplugg var när jag började, och enkel / dubbelgips var främmande begrepp för mig, gissa om man kände sig korkad när kunderna börja prata om sånt.
Du låter otränad, det måste du göra något åt, den krassa verkligheten är att du är en kvinna i ett tungt yrke vilket kräver mer fysisk träning än vad det gör för en man, pga. skillnader i biologiska förutsättningar.
Jag får hålla med. Samtidigt skaver det faktiskt lite att jag som jobbat och studerat i tolv år sen jag tog studenten tjänar lika mycket som den som nyss avslutade elprogrammet. Jag fattar att jag håller på att lära mig yrket, men jag tycker också att jag har skaffat mig en hel del värdefull arbetslivserfarenhet som kidsen inte har.. men det verkar inte värdesättas. Så jag ska bara försöka applicera mina färdigheter så gott jag kan och bli en bättre elektriker så jag kan få högre lönS Sajmon skrev:
Redigerat:
Jaså du är ute på jobb på industrier, kanske pappersbruk? Då är det ganska tungt och smutsigt jobb (om inte läkemedelsindustri då kliniskt rent) och finns ganska hög spänning, 690 Volt och mellanspänning på 6000 Volt och ännu högre. Jobb på stege krypa på balkar och trångt och djäkligt. Man måste där vara väldigt försiktig i ställverken.
Förresten är ni flera tjejer på din elfirma? Din man vad säger han om att du jobbar som elektriker?
Gått utbildning sedan studenten i 11 år, vad är det för utbildning som är så lång? Läkarutbildning + specialisering? Finns det så lång utbildning, visste jag inte.
Jag vänder mig till elektriker på forumet: Men hur är det, får man jobba ensam som elektriker på ett uppdrag ett jobb, eller ska det av säkerhetsskäl alltid vara minst två?
På tal om det var jag i ställverk i en processindustri och tänkte ta ett foto med blixt. Fabrikselektrikern hejdade mig. Han sa de har ljussensorer i ställverket som då tror att det blivit ljusbåge i ställverket och släcker ner allt.
Förresten är ni flera tjejer på din elfirma? Din man vad säger han om att du jobbar som elektriker?
Gått utbildning sedan studenten i 11 år, vad är det för utbildning som är så lång? Läkarutbildning + specialisering? Finns det så lång utbildning, visste jag inte.
Jag vänder mig till elektriker på forumet: Men hur är det, får man jobba ensam som elektriker på ett uppdrag ett jobb, eller ska det av säkerhetsskäl alltid vara minst två?
På tal om det var jag i ställverk i en processindustri och tänkte ta ett foto med blixt. Fabrikselektrikern hejdade mig. Han sa de har ljussensorer i ställverket som då tror att det blivit ljusbåge i ställverket och släcker ner allt.
Redigerat:
