Projekt källarutgrävning/ renovering
Det sägs att man ska dela sina erfarenheter av hårt arbete, missbedömningar, logistik fel, slit och tokiga ideer för att både bespara och eventuellt inspirera andra i kommande projekt. Så ska försöka spegla mitt källarprojekt i bilder och text så enkelt och kortfattat jag möjligt kan. Naturligtvis med intention att inte missa någon viktig detalj i denna resa. Alla moment som ska tas i rätt ordning för husets bästa, och inte mins för familjerelationernas bästa.
Bland det första av 100 man ofta springer vilse i är logistiken. Hur göra för att inte göra det för stort, att få ihop alla delmoment i rätt ordning när man uppenbaras i om hur mycket man rört om för att få ut svar från ett moment som avgör ett annat. Utan att sedan missa något i helheten. Det kan snabbt bli rörigt i stora projekt likt en total källarrenovering . Samtidigt är jag helt övertygad om att man behöver ett öppet sinne för att lyckas överträffa visionen i slutet. Så med det sagt vill jag här med avslöja att jag redan här står inför ett logistik problem. Min beskrivning av detta projekt kommer sträcka sig över rad av forum. Samt kan hända även alldeles för många bilder. Men det blir en resa i sig...
Hus/ källare Fakta:
Hus ca 65 m2 per plan med källare, byggt 1937. Grundsula med separat gjuten platta utan armering direkt mot jord i källarplan.
(Det vill säga en sådan källare med tillhörande gillestuga som konstant har +15 till max +17°c året runt. Växte upp med mitt rum i en sådan källare. Helt inklädd i furu likt en granbastu som läcker koda och med en brödrost som aggregat.)
I ett försök att isolera källaren har man genom åren höjt upp golvet på träbjälkar som vilat direkt mot betongplatta. Dock med tom luftspalt mellan bjälkarna. Väggarna har man reglat på inifrån direkt mot puts och lagt glasulls isolering mellan reglarna. Täckt med spånplatta utanpå. I vardera rum placerade man el-radiatorer, trotts tillgång till cirkulerad vattenvärme i övriga huset. Troligtvis gjort på 70 talet då elen var billig. Del av källare har från början täkt användas som garage. Men det blev endast en trappa med egen ingång. Så ingen större möjlighet till större öppning ut i det fria annat genom dörr och tillhörande trappa.
Åtgärdsprogram/ första vision; Bila alt såga upp plattan, gräva ur minst 50 cm under platta. Jämna underlag med ca 5-7 cm makadam. Fylla på med isoleringsplattor 30 cm. lägga in vattenburen golvvärme i alla nedre utrymmen. Gjuta över en ny platta på ca 10 cm tjocklek. På så sätt få en ny takhöjd på 235 cm i källaren.
Givetvis spåra in nya rör och dosor för el, samt placera ny el-central för huset i källarplan, byta äldre cirkulationssystem till dolda rör i rör och riva gamla gjutjärns avlopp till nya stammar.
Tänkt tidsplan jag angav min sambo var att inom ett år så har vi en ny fräsch boyta ink badrum i källarplan. Det var då 30 september 2017.
(PS, Vi bor fortfarande ihop, idag 2022 4,5 år senare med en del lappande och lagningar i relationen med.)
Vi som kommer att bo i detta är jag, min sambo och min dotter som vid starten av projektet är 12 år.
Steg ett var att montera ner allt som gick att montera ner. Det vart likt en arkeologisk utgrävning då lager av renovering byggts ovanpå lagret av det andra. I gillestugan hittade vi ett gammalt trägolv som gick att ta till vara från mist 50- talet.
Med att slå ner och riva allt som inte är bärande får man helt andra perspektiv om vad man kan göra av ytan. Dels genom vad man inte kan pga bärande konstruktion. Men det betyder inte att den står som huggen i sten. Återkommer till det senare.
Fram till nu har vi renoverat enstaka rum och badrum. Det genererar avfall. Men inte i närheten av de avfallsmängder som murade väggar gör. På vår tipp tittar de lite frågande på oss men ännu inget stopp för de massor vi tar med varje kväll.
Hallen in till vårt enda badrum och tvättstuga. Duschkabinen måste hanteras varsamt. Min naiva tanke är att den ska hålla genom hela projektet som i mitt huvud fortfarande ligger på max 1 år till färdigt fräscht resultat.
Tanken är att göra tvättstuga och bad till ett stort badrum med bastu. Men bastun är ännu bara i mitt huvud medan min sambo tänker på förvaringsyta.
PS. Tänk på säkerheten kring elektriciteten som går i väggarna. Dosa av och bryt strömen under tid för att säkra upp.
När väl allt som till nu går att riva är rivet och vi förgäves försökt låna in en person som skulle kunna såga upp vår källarplatta men till slut tackat nej, har vi nu beslutat oss för att hyra in en cobra och sakta börja göra jobbet själva. Plattan är bara 5 cm tjock och när väl snitsen med att bila är inne så är det som att bryta is med en isbrytare. Det blir likt flak som särar på sig fint. Men de väger åtskilligt och bildar berg när de väl är ihopsamlade.
Här uppenbarar sig vårt första logistikproblem. Hur ska vi få upp all tonvis betong från källare till tomt och sedan vidare till en container. Så här i efterhand kan det låta lite naivt att inte förstå hur mycket kubik ett betonggolv genererar. Men i första tanken skulle vi ha fyrkanter av sågad betong att bära i väg med samtidigt som de sågas ut. Men nu blev det inte så.
Lösningen blev att samla in massorna i IKEA säckar som vid denna tid fortfarande kostar 5 kr st. Dessa rymmer och "tål" ca 45kg betong. Vi köper upp ett hundratal säckar och börjar fylla och bära upp för ute trappan. Men efter ca 30 säckar är man helt slut. Så även handtagen på några av säckarna. Det måste finnas en annan lösning.
Efter lite tänkande och pga av det stopp i tidsplanen hittar jag en "billig" vinsch på biltema. Den lyfter 700 kg och går på 230V. Billig i jämförelse med att hyra in ett löpande band som heller inte var lätt att finna. Hade planer på ett löpande band som skulle gå hela vägen ut till en container på gatan. Men hur jag en räknade slog det bak ut när jag presenterade kostnaden för min sambo som är ekonom. En container på gatan kräver tillstånd som ska sökas via polisen. Administrationskostnaden för ansökan är överkomlig. Men att hitta överkomliga priser i en storstad för någon som vill ta emot gammal betong är svårare.
Där av blev lösningen en egen hiss som lyfter pirran med tre till fyra säckar betong. Färdiga att rulla till ett släp vi fyllde med råge och åkte till tippen med. Första vändan var det ingen som sa något. Vid andra vändan blev vi tillsagda att fylla i en deklaration. I Stockholms kommun får man dumpa max 2 kubik (ca 2000 kg) betong per månad och hushåll. Vi hade säkert en 6 till 7 kubik, om inte mer i vår källare på ca 65 m2. En inhyrd container av större modell får oftast bara fyllas med max 4 kubik betong. Sedan får man betala överlast.
Tidplan börjar redan dra ut och det frestar på att bo i ett renoveringsprojekt. även om det inte fortgår på bostadsplanet så i våningen under där vi har vår enda dusch. Även om vi alla hjälps åt så har jag drivit på att få börja min vision av en vacker källare som blir till en utökad bostadsyta. Så det gäller att stryka medhårs med frukost på sängen mm. Det behövs inte många dagar med en dusch i ruiner för att det ska börja bli jobbigt för alla.
Med öppna ytor och logistik som satt oss i oplanerade vilopauser börjar tankarna rulla om vad vi egentligen kan göra med utrymmet. Sätter mig och gör ritningar i cad och släpper fantasin lös. Det är väldigt befriande och starkt rekommenderat. Då man förut renoverat ett badrum, ett kök, ett sovrum, mm i taget är man väldigt låst vid placeringen av rummet. Man spegelvänder på sin höjd en diskho från ena sidan till den andra och drar om vattnet. Men nu kan man rocka loss på ett helt plan. Här är det lätt att fastna i bubblan. I synnerhet som när man har möjlighet att ta upp rummen i 3D och lägga ljus i dem. Det blir lätt att man springer in i en värld likt ett datorspel och tappar alla andras åsikter som inte är vid spakarna och målar upp visionen. Men det är bara att försöka hitta en dialog och vara beredd på släppa in och måla var och ens vision.
Dags att börja gräva i jorden som ligger packad under betongen. Höst har blivit till vinter och jag inser att min tidplan på 1 år redan runnit i väg. Jorden är stenhårt packad efter över 70 år under betongplattan. Spaden övergår i spett som övergår i hacka tills vi landar i att det enda som fungerar är att bila isär jorden. Vi ska minst 50 cm ner i marken och hoppas på att grundsulan runt om är tillräckligt djup. egentligen är detta att starta i fel enda. I alla forum jag läst på talar alla om att börja med dräneringen före man gräver. Men om man nu har fastnat vid en ide om takhöjden vill jag prov gräva ett rum för att se om det går att komma tillräckligt djupt. Om inte måste jag bit för bit lägga expanderbetong under sulan till det djup jag vill komma. Det är på sulan hela huset vilar. Gräver jag djupare en så utan att gjuta stöd in under kommer husgrunden att sätta sig och jag har ett hus som lutar åt alla håll och där grunden är full av sprickor. Allt detta har jag fått lära av experter som varit inne och gett offerter på dränering.
Grävprocessen tar enorm tid och kraft. och ganska snart stöter vi även på större stenpartier som måste bort. I den djupaste av resans dalar tar jag in offert på att spränga sten inuti hus och att gräva färdigt utan möjlighet att få in den minsta grävmaskinen. Den enda av flera som svarar ger en offert på över miljonen. Det ger mig ny styrka att fortsätta mitt handgrävande med ikea säckar i källaren. Har man väl kommit så långt är det bara att gräva vidare. Ta släpet till tippen och fylla i deklaration även för jord och stenmassor. Vi levererar minst fyra kubik per månad mot de två vi får. I efterhand har jag räknat att vi för hand grävde och lastade ca 40 kubik jord och sten ur källaren.
Förstärkning med betong för att lyta sulan när jag grävt djupare. Att förstärka sulan är tids och tålamodskrävande. Man kan endast ta en bit i taget och helts lyfta mellanpartierna med luftkuddar. Det finns ingen snabb genväg genom detta.
Stenen och berg.
Efter massa research om hur spränga alt spräcka sten inomhus så hittade jag en firma som sålde stenkilar. Man borrar ett 25mm hål för varje kil och stoppar ner dem en och en. Slår till med släggan på var och en av dem. Knack säger det och stenen spricker. Med bra borrkrona och en stark borrhammare är det enkelt och snabbt att ta hål i stenen. Det som först var frustrerande var att jag fick ut väldigt små flis av mitt spräckande. Men när man lärde sig följa ådringen i stenen och höll en jämn linje till denna var allt enkelt. Problemet då blir att en del bitar kan bli för tunga att lyfta iväg. En del säger att snigel dynamit är hela grejen. Absolut. Har man "en" 1st stor bumling så är det säkert rätt metod. Men har man ett antal på gränsen till bumlingar så känner jag att stenkilarna gick snabbare. Men oavsett gäller det att lära läsa av stenens ådring för att lägga hålen rätt. Annars blir resultatet bara småflis och stenen är kvar. Slut på del 1 av denna resa.
Bland det första av 100 man ofta springer vilse i är logistiken. Hur göra för att inte göra det för stort, att få ihop alla delmoment i rätt ordning när man uppenbaras i om hur mycket man rört om för att få ut svar från ett moment som avgör ett annat. Utan att sedan missa något i helheten. Det kan snabbt bli rörigt i stora projekt likt en total källarrenovering . Samtidigt är jag helt övertygad om att man behöver ett öppet sinne för att lyckas överträffa visionen i slutet. Så med det sagt vill jag här med avslöja att jag redan här står inför ett logistik problem. Min beskrivning av detta projekt kommer sträcka sig över rad av forum. Samt kan hända även alldeles för många bilder. Men det blir en resa i sig...
Hus/ källare Fakta:
Hus ca 65 m2 per plan med källare, byggt 1937. Grundsula med separat gjuten platta utan armering direkt mot jord i källarplan.
(Det vill säga en sådan källare med tillhörande gillestuga som konstant har +15 till max +17°c året runt. Växte upp med mitt rum i en sådan källare. Helt inklädd i furu likt en granbastu som läcker koda och med en brödrost som aggregat.)
I ett försök att isolera källaren har man genom åren höjt upp golvet på träbjälkar som vilat direkt mot betongplatta. Dock med tom luftspalt mellan bjälkarna. Väggarna har man reglat på inifrån direkt mot puts och lagt glasulls isolering mellan reglarna. Täckt med spånplatta utanpå. I vardera rum placerade man el-radiatorer, trotts tillgång till cirkulerad vattenvärme i övriga huset. Troligtvis gjort på 70 talet då elen var billig. Del av källare har från början täkt användas som garage. Men det blev endast en trappa med egen ingång. Så ingen större möjlighet till större öppning ut i det fria annat genom dörr och tillhörande trappa.
Åtgärdsprogram/ första vision; Bila alt såga upp plattan, gräva ur minst 50 cm under platta. Jämna underlag med ca 5-7 cm makadam. Fylla på med isoleringsplattor 30 cm. lägga in vattenburen golvvärme i alla nedre utrymmen. Gjuta över en ny platta på ca 10 cm tjocklek. På så sätt få en ny takhöjd på 235 cm i källaren.
Givetvis spåra in nya rör och dosor för el, samt placera ny el-central för huset i källarplan, byta äldre cirkulationssystem till dolda rör i rör och riva gamla gjutjärns avlopp till nya stammar.
Tänkt tidsplan jag angav min sambo var att inom ett år så har vi en ny fräsch boyta ink badrum i källarplan. Det var då 30 september 2017.
(PS, Vi bor fortfarande ihop, idag 2022 4,5 år senare med en del lappande och lagningar i relationen med.)
Vi som kommer att bo i detta är jag, min sambo och min dotter som vid starten av projektet är 12 år.
Steg ett var att montera ner allt som gick att montera ner. Det vart likt en arkeologisk utgrävning då lager av renovering byggts ovanpå lagret av det andra. I gillestugan hittade vi ett gammalt trägolv som gick att ta till vara från mist 50- talet.
Med att slå ner och riva allt som inte är bärande får man helt andra perspektiv om vad man kan göra av ytan. Dels genom vad man inte kan pga bärande konstruktion. Men det betyder inte att den står som huggen i sten. Återkommer till det senare.
Fram till nu har vi renoverat enstaka rum och badrum. Det genererar avfall. Men inte i närheten av de avfallsmängder som murade väggar gör. På vår tipp tittar de lite frågande på oss men ännu inget stopp för de massor vi tar med varje kväll.
Tanken är att göra tvättstuga och bad till ett stort badrum med bastu. Men bastun är ännu bara i mitt huvud medan min sambo tänker på förvaringsyta.
PS. Tänk på säkerheten kring elektriciteten som går i väggarna. Dosa av och bryt strömen under tid för att säkra upp.
Här uppenbarar sig vårt första logistikproblem. Hur ska vi få upp all tonvis betong från källare till tomt och sedan vidare till en container. Så här i efterhand kan det låta lite naivt att inte förstå hur mycket kubik ett betonggolv genererar. Men i första tanken skulle vi ha fyrkanter av sågad betong att bära i väg med samtidigt som de sågas ut. Men nu blev det inte så.
Lösningen blev att samla in massorna i IKEA säckar som vid denna tid fortfarande kostar 5 kr st. Dessa rymmer och "tål" ca 45kg betong. Vi köper upp ett hundratal säckar och börjar fylla och bära upp för ute trappan. Men efter ca 30 säckar är man helt slut. Så även handtagen på några av säckarna. Det måste finnas en annan lösning.
Där av blev lösningen en egen hiss som lyfter pirran med tre till fyra säckar betong. Färdiga att rulla till ett släp vi fyllde med råge och åkte till tippen med. Första vändan var det ingen som sa något. Vid andra vändan blev vi tillsagda att fylla i en deklaration. I Stockholms kommun får man dumpa max 2 kubik (ca 2000 kg) betong per månad och hushåll. Vi hade säkert en 6 till 7 kubik, om inte mer i vår källare på ca 65 m2. En inhyrd container av större modell får oftast bara fyllas med max 4 kubik betong. Sedan får man betala överlast.
Grävprocessen tar enorm tid och kraft. och ganska snart stöter vi även på större stenpartier som måste bort. I den djupaste av resans dalar tar jag in offert på att spränga sten inuti hus och att gräva färdigt utan möjlighet att få in den minsta grävmaskinen. Den enda av flera som svarar ger en offert på över miljonen. Det ger mig ny styrka att fortsätta mitt handgrävande med ikea säckar i källaren. Har man väl kommit så långt är det bara att gräva vidare. Ta släpet till tippen och fylla i deklaration även för jord och stenmassor. Vi levererar minst fyra kubik per månad mot de två vi får. I efterhand har jag räknat att vi för hand grävde och lastade ca 40 kubik jord och sten ur källaren.
Stenen och berg.
Att gräva ut en källare tar låååångt mycket mer tid än man är förmögen till att beräkna upp i tid. Så står du i kast att börja denna resa på egen hand eller med hjälp av en firma, så är regel nummer 1. Glöm alla tidsuppsatta delmål. Dom kommer med stor sannolikhet att spricka och göra er både besvikna och osams. Är du/ni trotts det inställd på att ta er igenom resan källarutgrävning så kan jag bara välkomna till ett av de mest prövande och lärorika projekten jag kan tänka mig som enskild person. Kom ihåg att det kommer bli många fel. Fel man lär sig av och med en tänjbar tidplan alltid kan rätta till och göra till ännu bättre. Släpp alla föreställningar och våga vara öppen inför vad som komma skall.
Mitt i grävande processen för att uppnå tillräckligt stort djup, för oss 45 cm under "färdigt" golv, uppstår en hel del dilemman att ta itu med på vägen.
(Varför just minst 45 cm? Jo vi räknade så här. 5 cm makadam för att få en jämn plan yta som är kapillärbrytande. Ett lager 10 cm isodrän som är både kapillärbrytande och isolerande. På det ett täcke av åldersbeständiga plastfolie. Sedan två lager av 10 cm skivor cellplast/eps skivor. På detta läggs armeringsjärn och vattenburen golvslinga för att gjutas in i 10 cm betong. Mer kring dessa detaljer senare i denna resa.)
För oss som börjat förstärka sulan underifrån med expansionsbetong kom första dilemmat när vi nådde avloppsrören. rören mynnade ut under sulan betydligt grundare en vi tänkt. Samtidigt går befintligt dräneringsrör ovanför avloppet på utsidan. Det betyder samtidigt att vi får en mindre sjö när det regnar i alla områden där vi hunnit gräva till tänkt djup.
Bilden är från tiden då och med resonemang för hur man skulle få stopp på inkommande vatten. Önskar jag skulle hittat bilden där större delen av vårt grävande täcktes av ca 15 till 10 cm djupt vatten.
Självklart är det kutym att man först dränerar utifrån och med det även gräver en tillräckligt djup dräneringsbrunn före man ens kommer på tanken att gräva ur en källare. Men vi kunde inte komma fram till en vettig lösning om hur få dräneringen på vårat djup utan att veta om det var möjligt. Vi viste inte att vi skulle behöva förstärka sulan underifrån före vi började gräva och såg var grundsulan slutade i djup. Så här gäller det att vara öppen och inte få panik när vattnet strömmar in under sulan i det utgrävda. Istället för att stånga oss matta med att länspumpa samtidigt som vi grävde så sökte vi istället med ljus och lyckta efter en firma som skulle kunna påbörja dräneringen utanför huset. Nu när vi viste djupet och metoden att förstärka.
Efter ett par besök och räknande antog Svensk Fukt utmaningen att gräva lika djupt på utsidan av huset.
Har man kaos inne i huset får man nu erfara samma kaos utanför. I vårat fall var vi tvungna att såga ner vår originalhäck som skötts och klippts sedan 1937. Den blev bokstavligen kapad i rotknölarna och sedan täckt med jordmassor. Men gammalt är härdat med stark och seg växtkraft. Mer om det senare.
I med dräneringen påbörjas även ett av alla sidoprojekt som kommer att bli fler längst denna resa.
Har i grävandet inifrån trott att man bytt hela inkommande stam hela vägen till kommunalt avloppsanslutning. Men det visade sig snart inte vara fallet. I den gamla plattan syntes spår hur man spårat upp golvet för att byta avlopps stam. Men lustigt nog hade man behållt gjutjärnsrören som anslöt toalett och kök på ovanvåningen. Direkt utanför huset djupt i backen låg uttjänta betongrör som gick vidare ut mot kommunal anslutning. Så det blev att byta ut rör och samtidigt se om möjligheten att sänka dem djupare.
Att göra om avlopp inom Stockholms kommun är inget mer än att följa deras bestämda råd. Anslutning till kommunal koppling sker en halvmeter utanför tomtgräns. inkommande rör får absolut inte komma lägre än kommunens anslutningsrör. Här hade kommunen redan bytt sin del sedan tidigare. Så denna var i vanligt orange 110 makrör. Men det blev att gräva en grotta en bit under trottoaren utanför tomtgräns.
Samtidigt ville vi flytta inkommande vatten och där med vattenmätaren in i samma utrymme där vi värmer vatten och fördelar vattnet i både värmecirkulation och dricksvatten. Inte som nu på en konsol satt på närmsta yttervägg inifrån. För detta behövs det göras en anmälan till Stockholm vatten som vid skarva av inkommande vattenledning behöver stänga av vattnet i gatan. Men för att de ska göra det och samtidigt flytta sin plomberade vattenmätare behöver man förbereda en utifrån dem godkänd konsol för mätaren. Är man inte själv rörmokare så kan terminologin på de förberedelser du behöver serveras vara svåra att förstå. Men det är bara att be dem skicka ett bildexempel. Nej, i mitt fall krävde de inte att förberedelserna behövde göras av en rörmokare. De ska vara fackmannamässigt utfört och efter deras beskrivning.
Sedan är det bara att koppla på ett tillfälligt eller ett färdig planerat kopparrör till husets vattenbehov efter backventilen. I samband med att kommunen skruvat på den nya mätare provtrycker man med att långsamt släppa på vattnet in i konsolen fram till sista avstängningsventilen på konsol för att se att det inte läcker i någon skarv. Har man balanserat rätt mängd lintråd i gängorna, (för mycket så går det inte att skruva på. för lite så går det utan större motstånd att skruva på.) så ska det garanterat hålla tätt för 10 bar vattentryck. Det samma gäller vid påfyllningen på sekundärsidan. Alltså vrid på sista ventilen långsamt tills susljudet som först uppstår Helt upphör. Då är rören mättade med vattentryck. Om det fortsätter att susa i röret efter att fullt öppnat så läcker det någonstans. Kan vara en kvarglömd öppen kran på toaletten.
I med dräneringen och blästringen av husmuren bestämde vi oss för att lägga dubbla lager isodrän. Det kostar lite mer i material, men betydligt bättre värmeisolering mot den kalla marken och källarväggen. En liten extra kostnad mot att senare ångra och göra om för ett tillägg.
PS, isoleringen är en del av dräneringen då den leder ner vatten både inifrån källarvägg och yttre jord ner till dräneringsröret där vattnet samlas och leds ner mot en grävd brunn. Så isoleringen har på så sätt en dubbel funktion. Isolera och dränera. Där av namnet på skivan, Isodrän. Dräneringsröret som samlar upp vattnet ska ha sin högsta punkt direkt under sulans nya djup efter förstärkning och sedan luta djupare på vägen till dräneringsbrunnen. På så sätt avleds vattentrycket i jorden och kondensen inifrån bort från att rinna in under huset. Med detta projekt kunde våran sista utgrävning fortsätta i torr jord. Men det ha satt sina spår i medvetandet att se om hur lätt vatten som inte kan ledas bort tränger in under huset och kan orsaka skador på ett framtida isolerat källargolv. Mer om det vid nästa uppdatering som förhoppningsvis inte blir lika teknisk som denna.
Mitt i grävande processen för att uppnå tillräckligt stort djup, för oss 45 cm under "färdigt" golv, uppstår en hel del dilemman att ta itu med på vägen.
(Varför just minst 45 cm? Jo vi räknade så här. 5 cm makadam för att få en jämn plan yta som är kapillärbrytande. Ett lager 10 cm isodrän som är både kapillärbrytande och isolerande. På det ett täcke av åldersbeständiga plastfolie. Sedan två lager av 10 cm skivor cellplast/eps skivor. På detta läggs armeringsjärn och vattenburen golvslinga för att gjutas in i 10 cm betong. Mer kring dessa detaljer senare i denna resa.)
För oss som börjat förstärka sulan underifrån med expansionsbetong kom första dilemmat när vi nådde avloppsrören. rören mynnade ut under sulan betydligt grundare en vi tänkt. Samtidigt går befintligt dräneringsrör ovanför avloppet på utsidan. Det betyder samtidigt att vi får en mindre sjö när det regnar i alla områden där vi hunnit gräva till tänkt djup.
Bilden är från tiden då och med resonemang för hur man skulle få stopp på inkommande vatten. Önskar jag skulle hittat bilden där större delen av vårt grävande täcktes av ca 15 till 10 cm djupt vatten.
Självklart är det kutym att man först dränerar utifrån och med det även gräver en tillräckligt djup dräneringsbrunn före man ens kommer på tanken att gräva ur en källare. Men vi kunde inte komma fram till en vettig lösning om hur få dräneringen på vårat djup utan att veta om det var möjligt. Vi viste inte att vi skulle behöva förstärka sulan underifrån före vi började gräva och såg var grundsulan slutade i djup. Så här gäller det att vara öppen och inte få panik när vattnet strömmar in under sulan i det utgrävda. Istället för att stånga oss matta med att länspumpa samtidigt som vi grävde så sökte vi istället med ljus och lyckta efter en firma som skulle kunna påbörja dräneringen utanför huset. Nu när vi viste djupet och metoden att förstärka.
Efter ett par besök och räknande antog Svensk Fukt utmaningen att gräva lika djupt på utsidan av huset.
Har man kaos inne i huset får man nu erfara samma kaos utanför. I vårat fall var vi tvungna att såga ner vår originalhäck som skötts och klippts sedan 1937. Den blev bokstavligen kapad i rotknölarna och sedan täckt med jordmassor. Men gammalt är härdat med stark och seg växtkraft. Mer om det senare.
I med dräneringen påbörjas även ett av alla sidoprojekt som kommer att bli fler längst denna resa.
Har i grävandet inifrån trott att man bytt hela inkommande stam hela vägen till kommunalt avloppsanslutning. Men det visade sig snart inte vara fallet. I den gamla plattan syntes spår hur man spårat upp golvet för att byta avlopps stam. Men lustigt nog hade man behållt gjutjärnsrören som anslöt toalett och kök på ovanvåningen. Direkt utanför huset djupt i backen låg uttjänta betongrör som gick vidare ut mot kommunal anslutning. Så det blev att byta ut rör och samtidigt se om möjligheten att sänka dem djupare.
Att göra om avlopp inom Stockholms kommun är inget mer än att följa deras bestämda råd. Anslutning till kommunal koppling sker en halvmeter utanför tomtgräns. inkommande rör får absolut inte komma lägre än kommunens anslutningsrör. Här hade kommunen redan bytt sin del sedan tidigare. Så denna var i vanligt orange 110 makrör. Men det blev att gräva en grotta en bit under trottoaren utanför tomtgräns.
Samtidigt ville vi flytta inkommande vatten och där med vattenmätaren in i samma utrymme där vi värmer vatten och fördelar vattnet i både värmecirkulation och dricksvatten. Inte som nu på en konsol satt på närmsta yttervägg inifrån. För detta behövs det göras en anmälan till Stockholm vatten som vid skarva av inkommande vattenledning behöver stänga av vattnet i gatan. Men för att de ska göra det och samtidigt flytta sin plomberade vattenmätare behöver man förbereda en utifrån dem godkänd konsol för mätaren. Är man inte själv rörmokare så kan terminologin på de förberedelser du behöver serveras vara svåra att förstå. Men det är bara att be dem skicka ett bildexempel. Nej, i mitt fall krävde de inte att förberedelserna behövde göras av en rörmokare. De ska vara fackmannamässigt utfört och efter deras beskrivning.
Sedan är det bara att koppla på ett tillfälligt eller ett färdig planerat kopparrör till husets vattenbehov efter backventilen. I samband med att kommunen skruvat på den nya mätare provtrycker man med att långsamt släppa på vattnet in i konsolen fram till sista avstängningsventilen på konsol för att se att det inte läcker i någon skarv. Har man balanserat rätt mängd lintråd i gängorna, (för mycket så går det inte att skruva på. för lite så går det utan större motstånd att skruva på.) så ska det garanterat hålla tätt för 10 bar vattentryck. Det samma gäller vid påfyllningen på sekundärsidan. Alltså vrid på sista ventilen långsamt tills susljudet som först uppstår Helt upphör. Då är rören mättade med vattentryck. Om det fortsätter att susa i röret efter att fullt öppnat så läcker det någonstans. Kan vara en kvarglömd öppen kran på toaletten.
I med dräneringen och blästringen av husmuren bestämde vi oss för att lägga dubbla lager isodrän. Det kostar lite mer i material, men betydligt bättre värmeisolering mot den kalla marken och källarväggen. En liten extra kostnad mot att senare ångra och göra om för ett tillägg.
