Profilens utseende gör det svårt att använda tekniken med en skräpbit för att undvika flisningen. Det enda jag kan tänka mig är att man på de horisontella bågdelarna först fräser kontraprofilen och sedan profilen. Dock vill jag gärna då ha tillgång till profilen på de vertikala delarna för passning, vilket innebär att man får dela upp profilfräsningen i två omgångar. Eller finns det andra sätt?
Det finns säkert många bra sätt. Jag kör profilen på fräsen och kontraprofilen på tappmaskinen och kan på så sätt ha båda ställda samtidigt. Med din setup har du inte den möjligheten utan jag rekommenderar istället att du fräser skräpbitar med kontraprofil och har som mothåll, de passar ju mot profilen. Har inte själv testat detta men borde funka.
Kul att det blev en båge, snyggt med så smal spröjs! Angående spröjsen och nomenklaturen så är det ett tapphål du gör till spröjsens tapp, inte en slits. Inte för att det spelar så stor roll, men ändå
Jag brukar fräsa motprofilerna först och sedan profilerna men det är litet onödigt krångligt. Det där är orsaken till att jag helst skulle ha två eller tre vertikalfräsar.
Instämmer med ovanstående, inspirerande och snyggt jobbat! Måste vara en grym känsla av tillfredsställelse att få till sina egna bågar. Jag var nöjd när jag lyckades byta glas och kitta mina, tyckte det var svårt nog
Angående spröjsen du har lagt ut i mitten, jag antar att det är en spröjs åtminstone, så är det absolut lättast att de den i samma längd som över/understycke och sen kapa tappen i efterhand.
Ja, nu när du säger det så verkar det självklart! Då kan man fräsa med samma fräsinställning som över- och understyckena. Och såga. Nackdelen är att man får såga spröjsen två gånger, men det går ju snabbt.
Jag har även sett en fönsterkonstruktionsvariant där spröjstapparna går helt igenom sidostyckena ("through mortise"). Varför gör man inte det normalt?
Och när man tänker efter, varför gör man inte ett vanligt tapphål i stället för slits i ramen? Kan tänka mig det var enklare att göra en slits med handverktyg, man slipper hugga till skuldran på tappen, samt att det underlättar att byta ut ett enskilt stycke, det är ju bara att slå ut pluggen (åtminstone innan 1930-talet, hrmf...). Dock får man ju ett öppet ändträ, till skillnad mot spröjsen då...
Daniel_N skrev:
Det finns säkert många bra sätt. Jag kör profilen på fräsen och kontraprofilen på tappmaskinen och kan på så sätt ha båda ställda samtidigt. Med din setup har du inte den möjligheten utan jag rekommenderar istället att du fräser skräpbitar med kontraprofil och har som mothåll, de passar ju mot profilen. Har inte själv testat detta men borde funka.
heimlaga skrev:
Jag brukar fräsa motprofilerna först och sedan profilerna men det är litet onödigt krångligt. Det där är orsaken till att jag helst skulle ha två eller tre vertikalfräsar.
Skall prova båda varianterna. Svårigheten med att fräsa kontraprofilen först tycker jag är att få till rätt tapplängd. Tappen på kontraprofilsidan är ju något längre än på andra sidan. Hur löser du passningen här, Heimlaga?
Daniel_N skrev:
Angående spröjsen och nomenklaturen så är det ett tapphål du gör till spröjsens tapp, inte en slits. Inte för att det spelar så stor roll, men ändå
Tack, tycker det är viktigt att använda rätt terminologi, så folk vet vad man prata om! På engelska heter ju alla möjliga tapphålsvarianter "mortise", med tillägg för att visa vilken variant (through, blind,...)
Jag har tyvärr ingen rikt- och planhyvel utan kör med fräs+slip. I teorin borde det fungera, men får se om jag lyckas få det bra, annars får jag kanske ta bitar till snickeri och be dem finjustera...
Allt går om man vill. Har själv ingen fräsmaskin, och hade heller ingen rikt/planhyvel när jag gjorde nya fönster till snickeriet för ett antal år sedan. Jag använde en bandsåg för att dimensionera virket. Sedan rubank och putshyvel för att få exakt dimension. Tapparna gjorde jag med stämjärn och handsåg. Profilen hyvlade jag med gamla trähyvlar som jag fått tag i billigt på annons.
De maskiner som underlättar mycket vid såna här projekt är främst bandsågen, så man kan dimensionera virket i alla ledder, samt en planhyvel så du får exakt dimension (på ett snabbt och enkelt sätt). Men ingen av maskinerna är nödvändig.
Gamla profilhyvlar är faktiskt roliga och rätt snabba att använda. Har själv aldrig haft behov av någon fräs, så jag kan inte jämföra ännat än att det bullrar mindre och du har mindre spån som dammar upp när du jobbar.
Kontentan är att det mesta går att göra med minimalt antal maskiner, om än att det kan ta längre tid. Sedan gäller det att lära sig var det är viktigt att man är noggrann. På vissa ställen är det inte så noga med en millimeter hit eller dit. Dock ska man vara noggrann i fogarna. Man får vara noggrann på rätt ställen helt enkelt.
Ja, nu när du säger det så verkar det självklart! Då kan man fräsa med samma fräsinställning som över- och understyckena. Och såga. Nackdelen är att man får såga spröjsen två gånger, men det går ju snabbt.
Jag har även sett en fönsterkonstruktionsvariant där spröjstapparna går helt igenom sidostyckena ("through mortise"). Varför gör man inte det normalt?
Och när man tänker efter, varför gör man inte ett vanligt tapphål i stället för slits i ramen? Kan tänka mig det var enklare att göra en slits med handverktyg, man slipper hugga till skuldran på tappen, samt att det underlättar att byta ut ett enskilt stycke, det är ju bara att slå ut pluggen (åtminstone innan 1930-talet, hrmf...). Dock får man ju ett öppet ändträ, till skillnad mot spröjsen då...
Skall prova båda varianterna. Svårigheten med att fräsa kontraprofilen först tycker jag är att få till rätt tapplängd. Tappen på kontraprofilsidan är ju något längre än på andra sidan. Hur löser du passningen här, Heimlaga?
Tack, tycker det är viktigt att använda rätt terminologi, så folk vet vad man prata om! På engelska heter ju alla möjliga tapphålsvarianter "mortise", med tillägg för att visa vilken variant (through, blind,...)
Ställtid vill man alltid undvika, så det är precis för att kunna köra samma inställningar på understycke/spröjs/ovanstycke som jag har dem o samma längd. Sen kan man bara snabbt kapa dem på bandsågen, det är inte så noga i längd, tappen skall inte bottna i hålet. Jag visar och beskriver detta i filmen som byggahus var här och filmade.
Spröjstappar rakt igenom sidostycket gör inte vi (händer att motsvarande tapp i en innerdörr dras igenom och kilas men det är då bara av estetiska skäl). För min egen del vill jag har en slät fin yta med längsträ, ju mindre ändträ exponerat desto bättre. Dessutom skall denna yta hyvlas senare så det är bra ju mindre ändträ där är. Sen behöver man i så fall arbeta mer med stämbormaskinen för att få fina utgångshål (vilket ju alltid är svårare än ingångshål). Kan tänka mig att genomgående tappar var en metod som var mer populär när limmen var sämre än idag...men nu gissar jag.
Sen är en slits snabbare att göra än ett tapphål, vilket inte ska underskattas.
Profilerade karmar senast igår kväll. Var en sk. 60-tals profil, där jag använder vänskär i två matchande kuttrar. Först kör jag i fräsen och ställer på en höjd jag tycker ger en snygg profil och ett djup som bestäms av profilen (det kan alltså inte väljas). Sen ställer jag tappmaskinen, djupet är även här fix, det fina är att stålet på tappmaskinen också längdar kontraprofilen så att de kommer att passa perfekt. Sen smyger jag upp höjden med testande emellan och till slut passar det perfekt, efter mkt testande. Sen kör man massor av bitar på ett fåtal minuter.
Ja, nu när du säger det så verkar det självklart! Då kan man fräsa med samma fräsinställning som över- och understyckena. Och såga. Nackdelen är att man får såga spröjsen två gånger, men det går ju snabbt.
Jag har även sett en fönsterkonstruktionsvariant där spröjstapparna går helt igenom sidostyckena ("through mortise"). Varför gör man inte det normalt?
Och när man tänker efter, varför gör man inte ett vanligt tapphål i stället för slits i ramen? Kan tänka mig det var enklare att göra en slits med handverktyg, man slipper hugga till skuldran på tappen, samt att det underlättar att byta ut ett enskilt stycke, det är ju bara att slå ut pluggen (åtminstone innan 1930-talet, hrmf...). Dock får man ju ett öppet ändträ, till skillnad mot spröjsen då...
Skall prova båda varianterna. Svårigheten med att fräsa kontraprofilen först tycker jag är att få till rätt tapplängd. Tappen på kontraprofilsidan är ju något längre än på andra sidan. Hur löser du passningen här, Heimlaga?
Tack, tycker det är viktigt att använda rätt terminologi, så folk vet vad man prata om! På engelska heter ju alla möjliga tapphålsvarianter "mortise", med tillägg för att visa vilken variant (through, blind,...)
Att göra tapphål i stället för slits i hörnen på fönsterbågar är normalt i USA och förekommer i England. Nackdelarna är att det är mycket mera arbete och att det trä som finns mellan tapphål och ändträ gärna vill spricka. För att minska sprickrisken lät man traditionellt sidstyckena vara rejält överlånga och så sågade man av dem när bågen var monterad.
Personligen tycker jag att den nordiska hörnkonstruktionen med slitsar är mycket redbarare. Snabbare gjord både för hand och med maskin och inte alls lika känslig.
Då jag gör kontraprofilen först brukar det bli en massa tänkande. Jag brukar provfräsa en bit profilerad fönsterbåge och sedan ställa in motprofilen så den stämmer mot provbiten. Sedan fräser jag alla hörnfogar och efter det kan jag ändra bågprofilen någon halvmillimeter så att den börjar passa i motprofilerna.
ett fruktansvärt krångel då jag bara har en fräsmaskin som dessutom ingår i en kombimaskin. Jag borde absolut ha två separata vertikalfräsar.
Då har jag testat att rikt- och planhyvla med fräsjiggen och -bordet.
Hittade en gammal plankbit som låg och skräpade. Här kan man se på höger sida att den är lite vriden
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag började med att fräsa ena bredsidan plan i jiggen. Man kan då inte spänna fast plankan ovanifrån (då bara vrider den sig tillbaks när man lossar)
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Sidan blev plan och stabil utan synliga deformationer.
Sedan körde jag andra bredsidan plan. Det bör då gå bra att spänna fast plankan ovanifrån lite lagom, då undersidan nu borde vara plan
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Ev skall man innan man planar andra bredsidan rikta kanterna först, så kan man göra den slutliga planhyvlingen sist till korrekt dimension. Denna sida blev också bra, men inte lika perfekt som första sidan. Vet inte riktigt varför.
Putsade till sidorna lite nätt (kanske bättre göra det direkt efter planing av första sidan)
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nu borde bredsidorna vara parallella om allt gått vägen. Dock är inte vinklarna med kortsidorna räta
Tjusigt! Du bör absolut kunna få samma tjocklek konsistent om du bara spänner upp allting rätt. Hur får du motsatt kant parallell? I bordssågen?
I vilket fall så rekommenderar jag dig att spara slipmaskinen till ett senare skede. Slipmaskiner, speciellt handhållna har inget att göra med att rikt/plana virke.
Tjusigt! Du bör absolut kunna få samma tjocklek konsistent om du bara spänner upp allting rätt. Hur får du motsatt kant parallell? I bordssågen?
Bra att du tog upp parallella kanter, det hade jag inte tänkt på! Det funkar ju inte att bara rikta den andra kanten...
Hur brukar man göra? Kör även kanten genom planhyveln?
Ja, en bordsåg hade varit bra - men jag har ju bara sänksågen, vilket känns lite knölig att använda i detta fall med att spänna en skena längs med smala(re) stycken. Hmmm...jag kan förstås köpa CMSens bordsågsmodul och spänna fast sänksågen där. Frågan är om jag kan lösa det (någotsånär smidigt) med de verktyg jag har...?
Daniel_N skrev:
I vilket fall så rekommenderar jag dig att spara slipmaskinen till ett senare skede. Slipmaskiner, speciellt handhållna har inget att göra med att rikt/plana virke.
Jag gillar min nya slipmaskin, det blir så lent och fint!
Bra att du tog upp parallella kanter, det hade jag inte tänkt på! Det funkar ju inte att bara rikta den andra kanten...
Hur brukar man göra? Kör även kanten genom planhyveln?
Ja, en bordsåg hade varit bra - men jag har ju bara sänksågen, vilket känns lite knölig att använda i detta fall med att spänna en skena längs med smala(re) stycken. Hmmm...jag kan förstås köpa CMSens bordsågsmodul och spänna fast sänksågen där. Frågan är om jag kan lösa det (någotsånär smidigt) med de verktyg jag har...?
Jag gillar min nya slipmaskin, det blir så lent och fint!
Standard är att man riktar 2 sidor (raka och 90 grader mot varandra) och sen planar motstående sidor. Har man inte tillräcklig höjd i planhyveln (vid breda plank) får man ta bordssågen. Vill man sen ha en hyvlad yta broar jag ta en grunt skär i rikten efter sågningen.
tja...lösa smidigt är ju en definitionsfråga...Jag skulle ju inte kalla ditt sätt att rikta/plana bredsidorna för särskilt smidigt - men det funkar ju och jag är säker på att du kommer att få bra resultat med denna metod och ha roligt under tiden! Eftersom du inte har planhyvel eller bordssåg så är nog sängsågen trots allt det bästa alternativet. Kanske parallellanhållet till sänksågen kan vara något. Men å andra sidan, med tanke på dit intresse för att snickra och att det ska bli bra så måste mitt råd bli att köpa en bordssåg, du kommer inte att ångra dig.
