Plocka rätt reglar, C24-
Finns det några bra tips när man ska plocka reglar för att få starka grejjer.
C24 sorteras tydligen inte tillsammans med C30 enligt vad jag läst så det betyder att en hög med C24 hos handlaren bör innehålla C24 och uppåt. "Tätt" mellan ringarna och vikt på regeln kikar jag på men vet icke om det är så stor skillnad. Tycker dock att täta reglar oftare är sneare/vridna än lättviktarna...
vissa reglar väger ju dock märkbart mindre än andra... och en gammal regel i huset är ju betydligt tyngre...
C24 sorteras tydligen inte tillsammans med C30 enligt vad jag läst så det betyder att en hög med C24 hos handlaren bör innehålla C24 och uppåt. "Tätt" mellan ringarna och vikt på regeln kikar jag på men vet icke om det är så stor skillnad. Tycker dock att täta reglar oftare är sneare/vridna än lättviktarna...
vissa reglar väger ju dock märkbart mindre än andra... och en gammal regel i huset är ju betydligt tyngre...
Undvik reglar med hjärtat (mitten av trädet) i sig. Annars leta raka utan skador.
Trodde att det va bra att se kärnan i regeln men dom är som sagt sällan raka så dom går bort pga av det.
Vikt/fukt va ju en bra poäng men ja trodde att alla reglar va nertorkade till en viss nivå +- nån %.
Vikt/fukt va ju en bra poäng men ja trodde att alla reglar va nertorkade till en viss nivå +- nån %.
Du skrev det själv. Pinnar med hjärtat slår sig rätt otrevligt, dom brukar som snurra runt hjärtat. Sen så har dom en tendens av att kunna spricka runt hjärtat men det kanske inte gör någon skillnad i hållfasthet.
Ingen idé att försöka sortera reglar på det sättet. Visst, ska man bygga möbler av dem så finns det ju en poäng, annars välj de rakaste reglarna och är alla raka välj dem med minst kvistar i.
Sorterinng i hållfasthetsklasser görs maskinellt i princip uteslutande på hur mycket kvist de innehåller.
Raka fibrer utan kvistar är helt avgörande för hållfastheten. Täta årsringar behöver inte nödvändigtvis betyda att trät är starkare även om det med barrträd oftast är så. Med lövträd är det tvärtom.
Sorterinng i hållfasthetsklasser görs maskinellt i princip uteslutande på hur mycket kvist de innehåller.
Raka fibrer utan kvistar är helt avgörande för hållfastheten. Täta årsringar behöver inte nödvändigtvis betyda att trät är starkare även om det med barrträd oftast är så. Med lövträd är det tvärtom.
Inte generellt. Det gäller för tex ek och ask. För övriga träslag har det knappt någon påverkan, men det är starkare med tätare ringar.
Ska man vara petig (vilket du verkar vara) så är det inte tätheten på ringarna som har betydelse utan mängden vårved i förhållande till mängden sommarved. Sommarveden är starkare än vårveden.D Daniel 109 skrev:
I ek och ask ja, men inte generellt.
Från https://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/traets-uppbyggnad/traets-uppbyggnad/arsringar/
Vårved och sommarved
I stammens tvärsnitt kan man se ljusa och mörka ringar, så kallade årsringar. De ljusa ringarna är vårved, det vill säga ved som bildats under våren och försommaren. Denna ved har tunnväggiga svaga fibrer med låg densitet och hög vätskepermeabilitet.
De mörkare ringarna är sommarved. Det är ved som bildats under sommaren och tidig höst. Fibrerna i denna ved har tjocka och starka fiberväggar med tre gånger högre densitet än vårveden. Dessutom har sommarvedsfibrerna låg vätskepermeabilitet.
Årsringsbredd
Antalet årsringar i stubben anger trädets ålder. Årsringarnas bredd visar hur fort trädet vuxit. Trädets tillväxthastighet och därmed årsringsbredd beror på genetiska anlag, markens bördighet och det lokala klimatet - temperatur, ljus och framförallt nederbörd. Dessutom har skogens skötsel, det vill säga antal röjningar och gallringar samt hur hårda dessa är vid varje ingrepp, en avgörande betydelse för årsringsbredden.
Ett träd som fritt fått utveckla sig har de bredaste årsringarna närmast märgen, varefter bredden gradvis avtar mot barken. Efter en röjning eller gallring kan man se språng i årsringsutvecklingen. Det beror på att trädet fått tillgång till mer näring och mer solljus när grannträden tagits bort. Nederbördsfattiga år ger smalare årsringar än regniga år. Generellt sett avtar årsringsbredden ju längre norrut man kommer i Sverige. Detta beror på kyligare klimat och därmed kortare växtsäsong. Trots detta är hållfastheten hos det sydsvenska barrträdsvirket väl så bra som det norrländska. Detta beror på att andelen tung sommarved i årsringen är större hos de sydsvenska träden givet samma årsringsbredd.
EDIT: Och det ovan handlar om barrträd generellt.
Vårved och sommarved
I stammens tvärsnitt kan man se ljusa och mörka ringar, så kallade årsringar. De ljusa ringarna är vårved, det vill säga ved som bildats under våren och försommaren. Denna ved har tunnväggiga svaga fibrer med låg densitet och hög vätskepermeabilitet.
De mörkare ringarna är sommarved. Det är ved som bildats under sommaren och tidig höst. Fibrerna i denna ved har tjocka och starka fiberväggar med tre gånger högre densitet än vårveden. Dessutom har sommarvedsfibrerna låg vätskepermeabilitet.
Årsringsbredd
Antalet årsringar i stubben anger trädets ålder. Årsringarnas bredd visar hur fort trädet vuxit. Trädets tillväxthastighet och därmed årsringsbredd beror på genetiska anlag, markens bördighet och det lokala klimatet - temperatur, ljus och framförallt nederbörd. Dessutom har skogens skötsel, det vill säga antal röjningar och gallringar samt hur hårda dessa är vid varje ingrepp, en avgörande betydelse för årsringsbredden.
Ett träd som fritt fått utveckla sig har de bredaste årsringarna närmast märgen, varefter bredden gradvis avtar mot barken. Efter en röjning eller gallring kan man se språng i årsringsutvecklingen. Det beror på att trädet fått tillgång till mer näring och mer solljus när grannträden tagits bort. Nederbördsfattiga år ger smalare årsringar än regniga år. Generellt sett avtar årsringsbredden ju längre norrut man kommer i Sverige. Detta beror på kyligare klimat och därmed kortare växtsäsong. Trots detta är hållfastheten hos det sydsvenska barrträdsvirket väl så bra som det norrländska. Detta beror på att andelen tung sommarved i årsringen är större hos de sydsvenska träden givet samma årsringsbredd.
EDIT: Och det ovan handlar om barrträd generellt.
Redigerat:
Okej, vi har fel båda två. Jag blandade ihop vedbenämningarna. Men olika träslag har olika fördelning av hållfastheten.
Barrträd har högst hållfasthet om det växer långsamt. De flesta lövträd har det knappt någon påverkan alls, medan tex ek och ask får bättre hållfasthet om det växer fort.
Barrträd har högst hållfasthet om det växer långsamt. De flesta lövträd har det knappt någon påverkan alls, medan tex ek och ask får bättre hållfasthet om det växer fort.
Ja, ingen av oss har nog helt rätt. Däremot så verkar det rätt olika beroende på vilken källa man tittar på när det kommer till barrträdets styrka. Det jag citerade ovan säger ju (om barrträd):D Daniel 109 skrev:
"Generellt sett avtar årsringsbredden ju längre norrut man kommer i Sverige. Detta beror på kyligare klimat och därmed kortare växtsäsong. Trots detta är hållfastheten hos det sydsvenska barrträdsvirket väl så bra som det norrländska. Detta beror på att andelen tung sommarved i årsringen är större hos de sydsvenska träden givet samma årsringsbredd."
