Har precis dränerat om vårt hus, byggt 1960, som har platta på mark och sista 5m i husets längdriktning i suterräng.
Fuktgenomslag fanns bara på kortvägg som låg i suterräng beroende på att det är en fortsatt kraftig backe ovanför denna del vilket gav högt vattentryck och problem med ytvatten.

När vi ändå var igång passade vi på att dränera om runt hela huset och när grävaren hade börjat visade det sig att plattan på den delen som ligger lägst (dvs ej suterrängdelen) var 120cm tjock under marknivå.... jag har antagit att den inte är. genomgående så tjock utan att det är yttermurarna (som iofs är helgjuten betong) som är så djupa
Gamla ritningar antyder att det las krossad vit lättbetong under plattan innanför ytterdelarna eftersom huset byggdes med vattenburen golvvärme vilket tydligen inte var så vanligt på den tiden.

Var så tjocka plattor eller ytterdelar av plattor vanligt på 60-talet?

Vilka anledningar kan det varit till att göra såhär förutom isolering? markförhållanden?

/Dea
 
  • grund_1.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag har en liknande konstruktion på mitt hus. Ytterkanten är någon form av djup plint.
 
Vi gjuter på sätt och vis så lite just nu. Orsaken är att det är så långt ner vi måste komma för att huset ska stå på ett tillräckligt stadigt och bra material. Vårt hus står på lera, så nu när vi bygger ut så gräver vi så långt ner som det behövs för att komma till ett bättre material, sedan murar vi upp en vägg så att vi kommer tillbaka till rätt höjd.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.