Ytterväggarna på mitt hus från början av 1900 är idag uppbyggda enligt följande (inifrån och ut):
1. Treetex
2. 4" plankstomme
3. Vindpapp av denna typ
4. Gammal sliten panel
5. Nuvarande panel
Ingen luftspalt.
Den yttersta panelen är dålig och behöver bytas. I samband med det tänkte jag sätta upp ny vindpapp (direkt mot plankorna), regla upp med horisontella 45mm-reglar, tilläggsisolera 45 mm, på med ytterligare ett lager vindpapp, minimal spikläkt (10-12mm), och sedan ny panel. Jag vill att det ska bygga på så lite som möjligt, för att inte knasa med husets proportioner.
Min plan är att senare göra om innerväggarna, och då lägga på ytterligare minst 45mm isolering på insidan.
Mina frågor:
1. Är min plan vettig?
2. Är det onödigt med det första lagret vindpapp (direkt mot plankorna)? Kan jag annars lägga isoleringen direkt mot plankorna?
3. Räknar med att använda antingen någon cellulosaisolering, typ iCell, eller billigare billigare mineralull av något slag. Hur stor betydelse har valet av isolering egentligen?
Idealt ska den gamla panelen ner också. Dess isoleringsförmåga är marginell, men det är stor risk att kalluft kan leta sig in mellan brädorna, och då får den yttre (nya) isoleringen liten verkan. Dessutom minskar det tjockleken på väggen så proportionerna påverkas mindre.
Vill man att huset ska se bra ut så måste man flytta ut fönster och dörrar i liv med den nya fasaden.
Tycker inte att tilläggsisolering ska göras på insidan. Då är det bättre att antingen lägga på tjockare på utsidan eller att ta mer högisolerande isolering (bättre lambda-värde) såsom t ex västkustskiva.
I princip kan det inte bli för många lager vindpapp. Ju fler desto bättre/tätare/bättre vindskydd/robustare mot skador. Vindpapp är ett ömtåligt material.
Idealt ska den gamla panelen ner också. Dess isoleringsförmåga är marginell, men det är stor risk att kalluft kan leta sig in mellan brädorna, och då får den yttre (nya) isoleringen liten verkan. Dessutom minskar det tjockleken på väggen så proportionerna påverkas mindre.
Vill man att huset ska se bra ut så måste man flytta ut fönster och dörrar i liv med den nya fasaden.
Tycker inte att tilläggsisolering ska göras på insidan. Då är det bättre att antingen lägga på tjockare på utsidan eller att ta mer högisolerande isolering (bättre lambda-värde) såsom t ex västkustskiva.
I princip kan det inte bli för många lager vindpapp. Ju fler desto bättre/tätare/bättre vindskydd/robustare mot skador. Vindpapp är ett ömtåligt material.
Det går att använda mineralull.
Oldboy skrev:
Idealt ska den gamla panelen ner också. Dess isoleringsförmåga är marginell, men det är stor risk att kalluft kan leta sig in mellan brädorna, och då får den yttre (nya) isoleringen liten verkan. Dessutom minskar det tjockleken på väggen så proportionerna påverkas mindre.
Vill man att huset ska se bra ut så måste man flytta ut fönster och dörrar i liv med den nya fasaden.
Tycker inte att tilläggsisolering ska göras på insidan. Då är det bättre att antingen lägga på tjockare på utsidan eller att ta mer högisolerande isolering (bättre lambda-värde) såsom t ex västkustskiva.
I princip kan det inte bli för många lager vindpapp. Ju fler desto bättre/tätare/bättre vindskydd/robustare mot skador. Vindpapp är ett ömtåligt material.
Det går att använda mineralull.
Tack! Ska titta på västkustskivan.
Och ja, den gamla panelen ska också bort, jag var nog lite otydlig i mitt inlägg. Det kommer att se ut som följer (inifrån):
1. Treetex (ska bytas ut senare när innerväggarna görs om, eventuellt ska då också tiläggsisoleras lite på insidan också)
2. Plankstomme
3. Vindpapp
4. 45-reglar med isolering
5. Liten spikläkt för luftspalt
6. Ny panel
Men en annan fråga. Då det är stående panel så är spikläkt och därmed också luftspalt horisontell. Men hur funkar det med luftgenomströmning då, det blir ju mer eller mindre helt tillslutet i ändarna/knutarna. Hur löser man det?
Med vanlig isolering måste vindskyddet sitta på utsidan vet inte hur västkustskivan är men isover har en fasadskiva man får montera utanför men jag skulle inte göra det om det var den enda isoleringen.
Jag skulle inte isolera mer på insidan än vad du har nu med tretexen då du då riskerar att värmen inte orkar torka genom hela träet(dåligt förklarat). Med det sagt är jag egentligen inte kunnig nog att säga något på ämnet men egentligen är inte plank eller timmer för den delen så annorlunda. Lufttätt men ingen ångspärr på insidan och måttlig isolering på utsidan är beprövat och bör även fungera för dig.
Har läst några välskrivna inlägg på ämnet (dock timmer) av @heimlaga som du kanske kan hitta, han verkar ha mycket mer verkliga erfarenhet på ämnet
Men en annan fråga. Då det är stående panel så är spikläkt och därmed också luftspalt horisontell. Men hur funkar det med luftgenomströmning då, det blir ju mer eller mindre helt tillslutet i ändarna/knutarna. Hur löser man det?
Beror lite på vilken typ av panel du ska ha.
En klassisk panel med tätt spikade brädor och skarvarna täckta av lister, liksom inte minst lockpanel, har ju springor mellan brädorna där luft rör sig (vertikalt). Dessutom brukar brädorna vara mer eller mindre kupiga, vilket gör att det blir små luftspringor mellan panel och spikläkt. (Man vill ha träpanelen så tät som möjlig, annars kommer smågnagare in och gör schweizerost av all isolering.)
Så, träpaneler är aldrig särskilt lufttäta. Om man bara låter bli att måla med plastfärg så går det bra ändå.
En till synes enkel fråga kan bli ganska komplicerad. I och med att det sitter en asfaltpapp (typ AC 350) på timmerväggens utsida bakom den gamla panelen kan man inte utan vidare sätta en ångspärr på väggens insida eftersom man då stänger in timret mellan två mer eller mindre ångtäta skikt. Detta var ju den vanliga lösningen förr. En asfaltpapp på plankväggens utsida. Man kallade det för förhydningspapp. Det kan vara värt att notera att ångspärrar började införas på 1960-talet eftersom mineralullsisoleringen (i regelväggar) tappade i förmåga pga kondens.
Om du låter den innersta fasadpanelen sitta kvar så bör du sätta ett vindskydd utanpå en ny isolering för att optimera dess förmåga. Behovet av luftspalt bakom den nya fasadpanelen beror främst på hur den ska ytbehandlas. Slamfärg eller linolja kräver ingen luftspalt, medan akrylatfärg (kriminellt enligt min enkla uppfattning) gör det.
När man har en så förhållandevis tung vägg bör man alltid tilläggsisolera på utsidan eftersom man då ökar på fördröjningsfaktorn. Man får på det viset mer värme för pengarna. Stenull funkar men cellulosa är bäst som isoleringsmaterial. Ny panel ytterst kräver någon form av uppregling.
@justus
Är asfapapp/förhydningspapp verkligen ångtät, eller nästan ångtät?
Jag har för mig att den är vattenavvisande men inte ångtät. Asfapapp liksom asfaboard används ju som vindpapp, även på hus med invändig ångspärr.
Tänker även på den förhydningspapp, (ljusbrun, ser alltså ut som papp och känns som papp, till skillnad från den svarta asfapappen), som en del glasullsvarianter är belagda med, antingen på en sida eller båda. Det vore väl inget bra om den var ångtät? Som jag förstått det är den vindskydd för att dämpa luftrörelser i isoleringen.
AC 350 (= asfaltimpregnerad 350 g/m2 cellulosapapp), som var vad som TS refererade till, användes som ångspärr på 60-talet innan plastfolien fanns. Den skulle nog med dagens vokabulär kallas för ångbroms. En annan kvalitet som har använts flitigt som vindpapp är AC 150. Sedan fanns det oimpregnerad förhydningspapp. Asfaboard, som var väldigt poppis ett slag som utvändig vindtätning, hade definitivt en viss ångtäthet. Reveterade plankstommar hade alltid en asfaltimpregnerad och skyddsbelagd (som en underlagspapp) papp mellan puts och plank. Det är svårt att hitta tillförlitliga och jämförbara data på ångtäthet. Längst bak i Bygg band II finns en användbar materialtabell. I Bygg band I kan man läsa mer om olika sorters papp. Allting som är impregnerat med asfalt är i någon mån ångtätt. Det jag har fått lära mig är att bara skillnaden i ångtäthet mellan insida och utsida är större än en faktor fem ska det inte vara något problem. Jag tror det finns en referens till det i någon gammal upplaga av BABS (benämningen på byggnormen fram till 1967).
Tack för alla svar. Då förstår jag lite bättre. Jag tittade på papp AC 150 men valde bort den då 350 var bredare (färre skarvar) och kraftigare. Men då är ju frågan vilket som är att föredra: papp AC 350 direkt mot plankorna, därefter isolering följt av ett lager likadan papp igen (så gott som ångtätt, dvs ev fukt/ånga fastnar i innerväggen+plankorna), eller skippa det första lagret med papp och bara köra med papp på utsidan av isoleringen (före spikläkt/luftspaltsläkt)?
Jag har också möjligheten att byta min inköpta rulle papp mot en AC 150 om det gör saken bättre....
Jag tror att ac350 är onödigt tätt om man inte har något tätt (t ex byggfolie) på insidan. Jag tror mer på en modern vindduk längst ut och inget annat då det blir den mest öppna lösningen. Ac350 har ett sdvärde (ångtäthet) på drygt 1 någonstans medans det finns vinddukar med så lite som 0.03. Om det egentligen ändrar något vet jag inte men jag ser inga fördelar med papp.
Jag förstår inte heller vilket syfte en vindpapp skulle ha mellan plank och isolering.
Jag tror att ac350 är onödigt tätt om man inte har något tätt (t ex byggfolie) på insidan. Jag tror mer på en modern vindduk längst ut och inget annat då det blir den mest öppna lösningen. Ac350 har ett sdvärde (ångtäthet) på drygt 1 någonstans medans det finns vinddukar med så lite som 0.03. Om det egentligen ändrar något vet jag inte men jag ser inga fördelar med papp.
Jag förstår inte heller vilket syfte en vindpapp skulle ha mellan plank och isolering.
Men jag antar att lägre ångtäthet också ger lägre vindtäthet? Syftet med ett extra lager vindpapp innanför isoleringen förstår inte jag heller egentligen, kan inte svara på var jag fått det ifrån... Tänkte väl att det kändes rimligt att inte lägga isoleringen direkt mot plankorna, utan något emellan. Och att det blir extra vindskyddat. Men det är nog onödigt. Jag skippar nog det.
Inte helt snabbt och lätt att hitta värden på ånggenomsläpplighet (delta, m2/s) och ånggenomgångsmotstånd (Z, [s/m]) för olika byggmaterial, ännu svårare att hitta jämförbara värden. Men, efter lite googling och bläddring i Fukthandboken så får jag fram siffror som jag anser duger för denna jämförelse av materialens relativa ånggenomgångsmotstånd.
Av mina exempelberäkningar i tabellen nedan framgår att vindskyddspapp (både AC350 & AC160) har ett försumbart ånggenomgångsmotstånd gentemot samtliga övriga skikt i väggen (var för sig). Den gamla tumregeln om att utsidan ska ha 5-10 ggr mindre ånggenomgångsmotstånd än insidan uppfylls med råge.
Ett förtjänstfullt arbete av @Oldboy! Jag visste i och för sig att massivt trä har ett rejält ånggenomgångsmotstånd, förstorat genom sin tjocklek i det här fallet. Men att AC 350 hade så dåligt värde var en överraskning. Slutsatsen är att om plankväggen är det enda som finns i utgångsläget, dvs inga gamla asfaltpappskikt, så är den bästa lösningen att sätta vanlig vindväv på isoleringens utsida men att det inte blir någon katastrof med AC 150 eller AC 350.
Oldboy skrev:
Rickard.ag skrev:
