Även jag tycker det borde vara självklart för alla att plank ger en otrygghet förutom på
den egna gården.. Sen att det ska påverka bygglovet trodde jag aldrig.
Man ska också generellt vara skeptisk om någon radar upp ett antal spretiga ganska svaga argument. Då finns en klar risk att man letat efter argument för något man vill istället för tvärt om.
Byggnadsnämnden avslog just ett bygglov för ett plank. En del i beslutet (ursprungligen från tjänstemannaskrivelsen) upplevde jag dock som osaklig. De delar som jag ser som osakliga är:
Man menar att plank sedvanligt 1,8 m.
Man menar att det inte är lämpligt med ett plank som sträcker sig längs större delen av en fastighetsgräns.
Man menar att om småhusfastigheter murar in sig själva (Man menar ägarna!) så skapas en otrygg miljö i kvarteret.
Vad får de dessa idéer ifrån? Har de rätt eller fel? Särskilt den sista delen om otrygg miljö upplever jag som rent spekulativ.
Relevant del från protokollet:
[bild]
Vilka paragrafer lutar byggnadsnämnden sitt beslut mot? Vill du posta beslutet i sin helhet? (eller PM till mig). Jag är nyfiken på hur BN resonerar kring beslutet utöver de punkter du presenterade.
Jag kan förstå argumentet. Å andra sidan ska ju allt hem-automatiseras idag så kameror och sensorer har redan skickat bilder på tjuven till mig och min mobil.
Och - kanske lite röntgenbilder genom planket på grannfrun till Verisure
ja allt idag kommer till luren innan man hinner kolla va som händer.
Byggnadsnämnden avslog just ett bygglov för ett plank. En del i beslutet (ursprungligen från tjänstemannaskrivelsen) upplevde jag dock som osaklig. De delar som jag ser som osakliga är:
Man menar att plank sedvanligt 1,8 m.
Man menar att det inte är lämpligt med ett plank som sträcker sig längs större delen av en fastighetsgräns.
Man menar att om småhusfastigheter murar in sig själva (Man menar ägarna!) så skapas en otrygg miljö i kvarteret.
Vad får de dessa idéer ifrån? Har de rätt eller fel? Särskilt den sista delen om otrygg miljö upplever jag som rent spekulativ.
Relevant del från protokollet:
[bild]
Hej Claes!
Intressant fråga som är komplex och inte helt lätt att ge ett enkelt svar på. Jag jobbar som planeringsarkitekt, som egen konsult och kommunalt. Jag jobbar alltså med stadsplanering och tänker att jag kan ge dig mitt perspektiv på frågan. Först och främst handlar trygghet om en subjektiv upplevelse (till skillnad från säkerhet, som mer handlar om hur statistiskt troligt det är att du utsätts för ett brott på en plats). Så i grund och botten handlar otrygghet hur du upplever en plats. Hur du upplever en plats beror på flera faktorer där den byggda miljön spelar en viss roll. Andra faktorer kan vara vilket rykte en plats har, medias bild av vissa områden, eller om du faktiskt blivit utsatt för ett brott på en viss plats (bland flera).
Jag tror att din fråga kan delas upp i två delar. Den första delen är mer en principfråga: Påverkar den byggda miljön om en plats upplevs som otrygg eller inte? Den andra frågan är mer praktisk. Kommer ett plank minska tryggheten i området?
Gällande den första frågan finns det massvis med forskning som faktiskt pekar på att den byggda miljön påverkar både den faktiska säkerheten och den upplevda tryggheten på en plats i hög grad. Jag kan rekommendera följande: Teori och praktik för brottsförebyggande & trygghetsskapande åtgärder från KTH (länkar nedan). Det är en sammanställning av svensk och internationell forskning kring ämnet. Även brottsförebyggande rådet har en del rapporter kring detta. Det finns också en utarbetad metod för att arbeta med trygghet när man planerar nya städer (Crime prevention through environmental design, CPTED). På svenska säger man oftast situationell brottsprevention. En del av metoden är att platser ska vara övervakade. Genom övervakning minskar risken för att en person ska begå ett brott. Detta kan vara en formell övervakning genom t.ex kameror eller en informell övervakning t.ex att se till att närliggande byggnader orienteras så att fönster placeras mot platser som annars skulle kunna upplevas som otrygga. Det gör att personer kan observera om brott begås, det ger den som blir utsatt för brott bättre möjligheter att tillkalla hjälp. Detta kan också innebära att brottslingen inte väljer den här platsen för att begå sitt brott. Övervakning är alltså en av flera verktyg för att öka upplevelsen av trygghet i en stadsmiljö.
För att komma tillbaka till din fråga om ditt plank kommer bidra till att skapa en otrygghet i området. Det vi kan se i forskningen är att övervakning är en viktig parameter för att uppnå trygghet, men det är bara en av flera parametrar. Det blir alltså svårt att hävda att ditt plank kommer försämra den upplevda tryggheten i området. Men man skulle nog kunna påstå att ett högt plank inte bidrar till att bevara eller förstärka den befintliga tryggheten.
Sen kan jag hålla med om att detta är ett komplext ämne (med mycket subjektivitet) där kausalitet inte alltid är helt uppenbar, framförallt om man isolerar enskilda åtgärder. Därför jobbar man sällan med enskilda åtgärder i praktiken, utan snarare med åtgärdspaket. Sen är det ingen exakt vetenskap. Jag skulle snarare säga att det är beprövad erfarenhet med en gnutta miljöpsykologi.
Hoppas ovanstående kan bidra till er intressanta diskussion!
Här kommer lite länkar kring ämnet för vidare läsning.
Intressant fråga som är komplex och inte helt lätt att ge ett enkelt svar på. Jag jobbar som planeringsarkitekt, som egen konsult och kommunalt. Jag jobbar alltså med stadsplanering och tänker att jag kan ge dig mitt perspektiv på frågan. Först och främst handlar trygghet om en subjektiv upplevelse (till skillnad från säkerhet, som mer handlar om hur statistiskt troligt det är att du utsätts för ett brott på en plats). Så i grund och botten handlar otrygghet hur du upplever en plats. Hur du upplever en plats beror på flera faktorer där den byggda miljön spelar en viss roll. Andra faktorer kan vara vilket rykte en plats har, medias bild av vissa områden, eller om du faktiskt blivit utsatt för ett brott på en viss plats (bland flera).
Jag tror att din fråga kan delas upp i två delar. Den första delen är mer en principfråga: Påverkar den byggda miljön om en plats upplevs som otrygg eller inte? Den andra frågan är mer praktisk. Kommer ett plank minska tryggheten i området?
Gällande den första frågan finns det massvis med forskning som faktiskt pekar på att den byggda miljön påverkar både den faktiska säkerheten och den upplevda tryggheten på en plats i hög grad. Jag kan rekommendera följande: Teori och praktik för brottsförebyggande & trygghetsskapande åtgärder från KTH (länkar nedan). Det är en sammanställning av svensk och internationell forskning kring ämnet. Även brottsförebyggande rådet har en del rapporter kring detta. Det finns också en utarbetad metod för att arbeta med trygghet när man planerar nya städer (Crime prevention through environmental design, CPTED). På svenska säger man oftast situationell brottsprevention. En del av metoden är att platser ska vara övervakade. Genom övervakning minskar risken för att en person ska begå ett brott. Detta kan vara en formell övervakning genom t.ex kameror eller en informell övervakning t.ex att se till att närliggande byggnader orienteras så att fönster placeras mot platser som annars skulle kunna upplevas som otrygga. Det gör att personer kan observera om brott begås, det ger den som blir utsatt för brott bättre möjligheter att tillkalla hjälp. Detta kan också innebära att brottslingen inte väljer den här platsen för att begå sitt brott. Övervakning är alltså en av flera verktyg för att öka upplevelsen av trygghet i en stadsmiljö.
För att komma tillbaka till din fråga om ditt plank kommer bidra till att skapa en otrygghet i området. Det vi kan se i forskningen är att övervakning är en viktig parameter för att uppnå trygghet, men det är bara en av flera parametrar. Det blir alltså svårt att hävda att ditt plank kommer försämra den upplevda tryggheten i området. Men man skulle nog kunna påstå att ett högt plank inte bidrar till att bevara eller förstärka den befintliga tryggheten.
Sen kan jag hålla med om att detta är ett komplext ämne (med mycket subjektivitet) där kausalitet inte alltid är helt uppenbar, framförallt om man isolerar enskilda åtgärder. Därför jobbar man sällan med enskilda åtgärder i praktiken, utan snarare med åtgärdspaket. Sen är det ingen exakt vetenskap. Jag skulle snarare säga att det är beprövad erfarenhet med en gnutta miljöpsykologi.
Hoppas ovanstående kan bidra till er intressanta diskussion!
Här kommer lite länkar kring ämnet för vidare läsning.
[länk]
[länk]
[länk]
Tack för bidraget, värdefullt!
Du som är i en relaterad profession, kan det vara så att "trygghet" helt enkelt är en politisk modegrej nu ute i kommunerna och att bygglovsavdelningens medarbetare har gått kurser och liknande och att detta kanske ligger bakom skrivelsen från tjänstemännen (som senare blir nämndens beslut)? Eller att man avhandlar detta på högskoleutbildningar och att det därmed smyger sig in med nyanställningar ute i kommunen?
Mitt syfte är att utreda hur opinionen ser ut gällande plankbyggnation och hur det relaterar till möjligheten att få bygglov för dem. Om t ex byggnadsnämnder och deras handläggare upplever att det finns en konsensus att svensken generellt är negativ till plank i kvartersmark så kommer man ju vara restriktiv med att bevilja bygglov för detta.
Då hade det ju hjälpt att fråga om det. Det är ju en helt annan fråga än huruvida kommunens argument var spekulativa eller ej?
Om plank på något sätt påverkar tryggheten eller brottsstatistiken så är det bakomliggande orsaker man ska arbeta med, inte meningslöst arbete med symptom.
"Det sprängs så många entréportar till flerfamiljshus numera så nu ökar vi tryggheten genom att minska antalet entréportar"
