Fast i det här sammanhanget betyder det något annat.
https://www.kontrollbolaget.se/vad-gor-egentligen-en-konstruktor/
https://www.kontrollbolaget.se/vad-gor-egentligen-en-konstruktor/
Kul att han handgripligen förverkligar sin husdröm!
Jag är förvånad över valet av uppvärmning. Själv hade jag valt 2 effektiva kaminer och en LLVP (och möjligen små element till sovrummen när det är riktigt kallt) till ett liknande fritidshus om jag hade velat hålla nere på initiala och framtida kostnader.
Jag är förvånad över valet av uppvärmning. Själv hade jag valt 2 effektiva kaminer och en LLVP (och möjligen små element till sovrummen när det är riktigt kallt) till ett liknande fritidshus om jag hade velat hålla nere på initiala och framtida kostnader.
Blev så glad när jag såg detta huset. Byggt med rakt hyvlade delar som en normalt händig verkar kunna montera själv. Blev taggad på att kontakta leverantören av timmret. Inte för att jag har något emot tyska leverantörer, men blev besviken att det inte finns några svenska firmor som kan leverera detta av lokalt virke. Onödiga transporter när det finns gott om skog i vårt land.
Väldigt intressant projekt! Eftersom jag själv har stuga i trakten undrar jag över några saker:
1. Plintarna, går de tillräckligt djupt för att inte påverkas av tjälen? Vår stuga är byggd på plintar och har ständiga problem med att huset rör sig. Av den anledningen väljer många numera att gräva grund när de bygger på fjället.
2. Mulltoan, hur funkar den? Vår erfarenhet med separerande mulltoa är att den korta sommaren inte räcker för att de biologiska processerna ska komma igång. Har även hört om andra stugägare som haft problem med detta. Nedbrytningen sker helt enkelt för långsamt i detta klimat.
3. Direktverkande elelement känns lite omodernt, fanns det ingen annan lösning?
4. Vinden, hur funkar huset när det stormar? Utgör det inte ett väldigt vindfång?
1. Plintarna, går de tillräckligt djupt för att inte påverkas av tjälen? Vår stuga är byggd på plintar och har ständiga problem med att huset rör sig. Av den anledningen väljer många numera att gräva grund när de bygger på fjället.
2. Mulltoan, hur funkar den? Vår erfarenhet med separerande mulltoa är att den korta sommaren inte räcker för att de biologiska processerna ska komma igång. Har även hört om andra stugägare som haft problem med detta. Nedbrytningen sker helt enkelt för långsamt i detta klimat.
3. Direktverkande elelement känns lite omodernt, fanns det ingen annan lösning?
4. Vinden, hur funkar huset när det stormar? Utgör det inte ett väldigt vindfång?
3. Direktverkande el-radiatorer är inte omodernt om man pratar fritidshus och särskilt om man inte gjuter en platta för huset. Ganska enkelt och billigt att installera och inget som kan förfrysa om det blir längre strömavbrott. Men det normala är ju att komplettera dem med en luftluftvärmepump med fjärrstyrning som klarar att värma en stor del av huset under nästan hela året. Gjuter man platta går kanske många på golvvärme och frånluftsvärmepump men det sistnämnda kräver att huset i princip är nästan fullt uppvärmt och fullt ventilerat året runt för att återvinningen ska fungera så det blir inte vidare energismart om huset står obebott långa perioder av året. Är man dock i fritidshuset var och varannan helg spelar det kanske ingen roll.
Jag är inte insatt i vilka alternativ som finns, men just LL-värmepump har ju Peter valt bort för att det ofta är kallare än vad dessa pumpar klarar av. Jag tänker väl i samma banor, att Luft- Luft kanske inte är rätt grej för nordliga klimat…… Finns det inget annat?J Josth skrev:
3. Kända kvalitetsfabrikat såsom Daikin, Fuji/Fujitsu, Mitsubishi, Panasonic och Toshiba har luftvärmepumpar som numera är testade i -30 till -35 °C om man väljer rätt modeller. Värmeeffekten och verkningsgraden minskar med utetemperaturen men minst 4 kW vid -25 °C är normalt nu för toppmodellerna och det kommer man ganska långt på. Det blir kanske bara några få veckor per år som luftvärmepumpen inte räcker till vilket har en väldigt liten påverkan på årsbesparingen. Bergvärme är naturligtvis det bästa i Norrland men man måste borra extra djupt där och bygga ett stort lyx-fritidshus om det ska vara ekonomiskt rimligt.
Skidåkningen är det inget fel på!M maria01 skrev:
https://ljungdalsfjallen.se/aktiviteter-vinter/skidor-i-ljungdalsfjallen/
Huset verkar redan vara sålt, hittar det inte på Hemnet.
Sommartorparn skrev:
Bor kvar i huset
Eftersom huset inte blev sålt har Peter Nilsson valt att bo kvar – åtminstone ett tag till.– Vintern och våren är bästa säsongerna här uppe, och eftersom huset inte blivit sålt så har jag bestämt mig för att bo kvar ett tag och se hur det känns igen till våren, säger han.
https://www.hemnet.se/artiklar/inre...geholms-slottsby-unika-bostader-i-slottsmiljo
Tipsar om EkaSkog i Aneby.G Grevlingen skrev:
Håller på att dina med ett projekt i Härjedalen, timmerstomme med Laxknut.
https://ekaskog.se/timmerhus/
Luft/Luft funkar visst i kalla klimat. Jag värmer mitt hus från 1896 med en luft/luft-värmepump och stödeldar i en kamin. Jag klarar vintrarna utan att få kallt inomhus.
Visst när det är -36 ute så ger den ingenting och då måste man slå på en elradiator. Men det är extremt sällan det blir så kallt på vintern.
Många som bor här uppe har dock fått för sig att bergvärme/jordvärme är det enda alternativet.
Lösvirkesbyggare
· HELSINGBORG
· 581 inlägg
Jag köpte en förkapad stomme (efter mina ritningar) till en Friggebod från Nässjö Takstolsfabrik. Allt kom kapat, spårat, märkt och packat vägg för vägg med detaljritningar. Rena IKEA satsen 😀 Lätt och snabbt att skruva ihop. Man kan säkert ange för producenten hur man vill ha leveransen. Logistiken vid byggarbetsplatsen är ju viktig och det måste vara lättare att sortera delarna på fabriken.ClasseClas skrev:
Självbyggare
· Ljungdalen
· 122 inlägg
Det är jag som byggt huset, jag tycker detta är ett intressant samtalsämne och jag vill egentligen inte ge mig in i samtal kring huset eftersom det är många val och aspekter jag gjort som inte alla vet bakgrunden till och andra hade sannolikt inte gjort som jag som är svårt förklara och bli förstådd.J Josth skrev:
Jag planerade för att kunna eftermontera luft-luft värmepump på en plats i mitten av huset. Där jag över en öppning kan husera en innerdel åt varsitt håll. Jag har dock inte framdragit elen till inomhusdelarna men till utomhusdelar.
Gällande uppvärmningen har jag gjort många beräkningar och funderat mycket på det. Ett fel jag uppgav till Byggahus reporter är att den beräknade kostnaden för elförbrukningen var cirka 42 000 kr (Detta var utefter förbrukning januari till augusti 2024 som jag räknade om) men den faktiska blev 34 848 kr (20 677 kWh) inkl. nät och överföring etcetera. Cirka 1,69 kr per kWh i jämförelse med pelletskaminen där pelletsen kostade 0,99 kr per kWh inkl. frakt. Dock om man räknar in alla kostnader för pelletskaminen under dess beräknade livslängd 15 år med sotning och installation etcetera Så blir den 9,7 per kWh för myseldandet vid heltidsbonde och 42,7 kr per kWh om man bara är där 80% av tiden. Så mer prisvärt bara köra radiatorer men så klart mysigt med kamin.
Om jag installerar en luft-luft av bättre märke som klarar utomhustemperaturen och värmer 60 procent av huset så kan jag enligt installatören förvänta mig en besparing realistiskt på 40-60 procent av elförbrukningen för värmen. Jag räknar in att jag lånar till pumpen och betalar amortering under dess livslängd och ränta. Jag räknar med pump, stativ, platta/stenar/grus, elinstallation från central och värmetråg så får jag en möjlig årlig besparing på cirka 4 104 kWh eller 6 917 kr som ger mig en återbetalningstid på nästan 8 år.
Eftersom huset är långsmalt (vilket man kan tycka är dumt) kommer inte en pump kunna värma hela huset och om jag installerar 2 pumpar enligt ovan exempel kan jag inte riktigt få samma nytta av värmen då kaminen värmer ena halva. Men då blir återbetalningstiden nästa 13 år.
Om huset i stället används som fritidshus 20% av tiden med 15 grader övrig tid så blir kalkylen sämre. Då minskar det totala behovet av kWh från 20 677 till 14 271 och kostnaden från 34 848 kr till 27 116 kr. Återbetalningstiden blir då cirka 8 år för en värmepump och 14 år för två pumpar. Kallställer jag huset helt i stället för att sänka tempen till 15 grader de 80 procent huset inte används blir det en kostnad att ha värmepump(arna) och ingen besparing.
2 pumpar ger alltså ingen lönsam kalkyl, eftersom återbetalningstiden är liknande som livslängden, men dom kan ju så klart hålla längre än 15 år, då blir det en annan sak. 1 pump kan vara idé men är det verkligen värt det? Det får jag fundera vidare på! Efter pumparnas livslängd cirka 15 år ska köldmedium och pumparna bytas ut och ersättas. Vad den miljöbelastningen kan jag inte uppskatta. Det finns flera som berättat om problem med kondensvatten och liknande. El-radiatorerna kommer sannolikt fungera i 30-50 år innan de behöver bytas ut (bara radiatorer kostar under 16 tkr) och i alla fall vissa av dem behövs som stöd till värmepumparna oavsett. Det är helt tyst med elradiatorer och helt bekymmersfritt, inget kallras från fönstren och smidigt justera temperaturen i respektive rum.
Ser du något fel i mina beräkningar så hojta gärna till, om jag kan spara pengar och få en bättre lösning så är jag öppen för det! Har man pengarna och inte behöver låna så förbättrar ju det kalkylen en del med marginellt då räntan är låg. Sen om man bor i Skåne där elpriserna är annorlunda blir kalkylen så klart helt annorlunda.
Min avsikt är inte heller att bo permanent i fritidshuset men jag har inte råd att ha två hus som läget är nu. Så jag byggde ett fritidshus och bor där ett tag tills jag bestämt mig vart jag vill bo och hur.
Redigerat:
Självbyggare
· Ljungdalen
· 122 inlägg
Inget har hänt med skruvarna i höjd eller sidledes som jag noterat sedan dom skruvades ner sommaren 2023. Hela iden med markskruvar är att inte dom är känsliga för tjäle. I alla fall inte för den typen av jord som är här. Finns hus byggda på liknande skruvar som stått i Malmagen i 10-20 år utan direkt påverkan.P PeHeland skrev:
En vanlig plint skulle behöva grävas ut 2-3 meter djup och isoleras runt på en yta större än en platta på mark om man vill undvika tjälskjutning.
Jag valde grundläggning med markskruv för att jag ville få upp huset högt. En platta på mark skulle inneburit stora markfyll och långa slänter då höjdskillnaden är 2,5-3 meter från ena sidan av huset till den andra. Visst kunde man gjutit en sula och murat en grund, men jag ville testa denna metoden för att få lite ingrepp och snabbt få en grund på plats. Tog 4 dagar skruva ner alla 68 skruvar. Kanske är en säkrare metod att slå ner foderrör till berg som ligger 1-2 meter ner i marken. Hade jag byggt idag kanske jag gjort det och reducerat antalet skruv till hälften.
Redigerat:
