Medlem
· västra götaland
· 363 inlägg
Även våra blåbärsbuskar har stängt ett håll för parksliden.Sofiaträdgård skrev:
Eftersom vi haft den i 20 år så har den åtminstone begränsats rejält. Gödslar ingenting ( vågar inte) men växterna är fina ändå. Så får det nu vara. Vi hittar nu bara 1-5 skott / varannan dag från betydligt aggressivare innan. Det är en strategi i alla fall och så får vi se. Det har fungerat hos oss. Vågar inte gräva eller göra om men vi försöker nu detta.P Perfaus skrev:
Det är ett utmärkt sätt att bekämpa parkslide på det sätt som du gör. Andra växter ger alltid en viss konkurrens som hämmar parksliden. Dessutom ser det snyggt ut under tiden som bekämpningen sker. Dock skall man vara medveten om att ingen av de växter som nämnts hittills har en chans mot parkslide som får växa utan att någon regelbundet plockar den.
Av vad jag känner till så är det bara träd som utan hjälp kan konkurrera med parkslide. Men jag är väldigt nyfiken på om det skulle kunna finnas någon växt som klarar av det.
Det under förutsättning att de får hjälp upp till 3m.
Ja, det var den hjälpen jag syftar på.
Plantan på bilden är ingen nejlika (trots det svenska namnet) utan såpnejlika Saponaria officinalis. Ett veritabelt ogräs om den dyker upp i trädgården, klarar sig utmärkt i naturmiljöer där den konkurrerar med övrig växtlighet.
Den klarar säkert att växa bredvid parksliden men att konkurrera ut parkslide, det gör den inte.
Nejliksläktet - Dianthus - finns många olika arter/hybrider av, samtliga är torktåliga men småväxta, ingen konkurrent till parksliden i alla fall.
Spännande! Funderar också på denna strategi, efter att ha läst Dan Jones studie och även en hel del inlägg i ett forum med ”Parkslide-bekämpare” globalt.P Perfaus skrev:Har inte plockat på en månad nu eftersom vi bytte strategi. Saknar det lite, man blir nästan vän med sin fiende efter något år
Detta är dag 8 efter behandlingen och den har avstannat i tillväxten och de nya bladen som ändå kommer längst upp på plantan ser förvridna ut. Troligen vissnar den helt om nån vecka. Frågan är vad som händer sen. Jag följer ju tyvärr inte Dan Jones råd helt eftersom den är svält under första delen av sommaren.
Spänningen stiger.
Tolkar du också det som mer effektivt med två behandlingar av bladen än en? Tror du att det kommer vara möjligt att använda gelen på bladen igen till hösten eller har de skrumpnat ihop helt nu?
Hur kom du fram till att koncentrationen i Roundup gel är effektiv på Parkslide? Haft lite svårt att översätta rekommenderade koncentrationer för applicering på blad.
Jag tar mig friheten att svara trots att frågorna inte var riktade till mig. Det var ju mycket bra frågor. Svaren är hyfsat väl beskrivet i mitt dokument: http://bit.ly/parkslideV Viktoria D skrev:
Ett direkt citat: "Dan Jones (som är huvudförfattare till den engelska studien nämnd ovan) rekommenderar faktiskt att spraya med halva dosen två gånger med några veckor emellan. Detta eftersom då ser man om man missat några plantor som står kvar opåverkade. Det räcker att behandla några blad på varje stam och det blir inte bättre att behandla alla blad eller båda sidor av bladen. Hans undersökning hade 225 kvadratmeter stora fält vilket gjorde det svårt att få med allt. Ett mindre bestånd i en trädgård är däremot oftast enkelt att bespruta så då är en behandling på hösten att föredra."
Koncentrationen i blandningen är ointressant. Det viktiga är hur mycket aktivt ämne som appliceras per kvadratmeter. Studien du läst har testat både 0,216 g/m2 och 0,360 g/m2 vilket gav samma resultat. Tyvärr vet vi därför inte var gränserna går då det är för lite eller för mycket. Ligger man mitt emellan känns det i vilket fall säkert. För miljöns skull ser jag hellre att man siktar på det undre värdet.V Viktoria D skrev:
De få produkter jag sett i handeln har alla under 1% glyfosat så jag håller mig under detta för att undvika att plantan knalldör innan giftet hunnit cirkulera i systemet. Använder just nu Roundup Gel 0.72% och så har jag en dunk koncentrat från England för framtida behov. Antal gram glyfosat per kvadratmeter (g/m2) används nog som ett mått för att få ner lagom mängd gift till rötterna då man kan anta att volymen rötter ökar med beståndets yta. Finns säkert en gråzon då äldre bestånd sannolikt har högre volym rötter per kvadratmeter. Du behöver alltså ha koll på hur stor yta parkslide du har och anpassa mängden (inte koncentrationen) efter det.V Viktoria D skrev:
Två behandlingar rekommenderas för att man efter första ska kunna se om man missat någon planta.
Dag 9 efter första behandlingen ser en typisk planta ut enligt bifogad bild. De nya blad som kommit längst upp är lite lätt förvridna och bruna i kanten. Dessutom verkar dom bli angripna av något. Den har stannat i växten och tappar färg. Troligen är detta akut aminosyrabrist då glyfosat stör den kemin.
Ytterligare en bild visar delar av beståndet på större avstånd. Notera tujorna som vi eventuellt lyckas hålla vid liv trots giftet. Vi har varit noga med att inte vidröra andra växter.
Vad som händer framöver kan jag bara spekulera i. Antingen vissnar allt och det kommer nya skott (ingen tendens än) eller så bidar den sin tid till i vår. Blir spännande i vilket fall. Hoppas definitivt på nya skott (den blir arg som folk brukar säga
) efterom jag vill ge den en nådastöt i höst. Flera års kamp lär det ändå bli. Mitt mål är att jävlas med den till den ger upp och denna behandling kan nog inte förbättra läget för parksliden i alla fall.
Redigerat:
Har du provat?A Abies koreana skrev:
Vi har, och detta fungerar. Det får vara vad som helst och de sprider sig inte överallt men vi har bara Parkslide på 1x 0.5 m trots 20 år. Ingen av de andra har heller tagit över trädgården utan är på sin plats. De är tuffa, du säger själv ogräs men de kan ta plats och är envisa. "Ogräs" mot ogräs kanske är melodin? Vi tycker de är vackra.
Jag besökte Ronneby för ett tag sedan. Blev förvånad över att det växte parkslide i parken vid Ronneby brunn. Fina och till synes välskötta buskar. Kan väl inte skada tänker man. Upptäckte senare att det växer riktigt stora buskage utefter ån. Kommer nog att bli kämpigt att bli av med dem om någon skulle vilja det. Om det finns någon koppling mellan buskarna i parken och de vid ån vet jag inte och påstår inte heller det.
Under en skogspromenad i djupaste Småland hittade vi ett litet bestånd efter en skogsväg. Man undrade ju hur det hamnat där. Efter någon kilometer dök det upp ytterligare några plantor där man hade fixat till diken. Min spekulation är att kontaminerad jord fastnat på traktorn och följt med ut i skogen.
Vidare har vi sett parkslide på Gränsö utanför Västervik. Bara ett par hundra meter hemifrån finns ett bestånd som verkar vara under utrotning. På en yta av ca 25 kvm växer inget, grönt. Några "bambupinnar" sticker upp bland det döda.
Vad vill jag nu ha sagt med detta? Jo att problemet är inte bara villaträdgårdar utan det sprider sig. Till en början långsamt, men med accelererande hastighet.
Under en skogspromenad i djupaste Småland hittade vi ett litet bestånd efter en skogsväg. Man undrade ju hur det hamnat där. Efter någon kilometer dök det upp ytterligare några plantor där man hade fixat till diken. Min spekulation är att kontaminerad jord fastnat på traktorn och följt med ut i skogen.
Vidare har vi sett parkslide på Gränsö utanför Västervik. Bara ett par hundra meter hemifrån finns ett bestånd som verkar vara under utrotning. På en yta av ca 25 kvm växer inget, grönt. Några "bambupinnar" sticker upp bland det döda.
Vad vill jag nu ha sagt med detta? Jo att problemet är inte bara villaträdgårdar utan det sprider sig. Till en början långsamt, men med accelererande hastighet.
Inte osannolikt att någon dumpat trädgårdsavfall längs vägen. Det är nog en väldigt vanlig spridningsväg.
Spånnande, tack för att du delar! Uppdatera gärna under resans gångP Perfaus skrev:De få produkter jag sett i handeln har alla under 1% glyfosat så jag håller mig under detta för att undvika att plantan knalldör innan giftet hunnit cirkulera i systemet. Använder just nu Roundup Gel 0.72% och så har jag en dunk koncentrat från England för framtida behov. Antal gram glyfosat per kvadratmeter (g/m2) används nog som ett mått för att få ner lagom mängd gift till rötterna då man kan anta att volymen rötter ökar med beståndets yta. Finns säkert en gråzon då äldre bestånd sannolikt har högre volym rötter per kvadratmeter. Du behöver alltså ha koll på hur stor yta parkslide du har och anpassa mängden (inte koncentrationen) efter det.
Två behandlingar rekommenderas för att man efter första ska kunna se om man missat någon planta.
Dag 9 efter första behandlingen ser en typisk planta ut enligt bifogad bild. De nya blad som kommit längst upp är lite lätt förvridna och bruna i kanten. Dessutom verkar dom bli angripna av något. Den har stannat i växten och tappar färg. Troligen är detta akut aminosyrabrist då glyfosat stör den kemin.
Ytterligare en bild visar delar av beståndet på större avstånd. Notera tujorna som vi eventuellt lyckas hålla vid liv trots giftet. Vi har varit noga med att inte vidröra andra växter.
Vad som händer framöver kan jag bara spekulera i. Antingen vissnar allt och det kommer nya skott (ingen tendens än) eller så bidar den sin tid till i vår. Blir spännande i vilket fall. Hoppas definitivt på nya skott (den blir arg som folk brukar säga
Förstår nu också bättre varför 2 sprayningar rekommenderas. Enligt nedan studie är det också mer effektivt än en gång/år:
In 2018, Jones et al. published the first set of results from the world’s largest ongoing field-trial on Japanese knotweed control, using an Integrated Pest Management (IPM) approach. All practical control treatments, other than biological control and remediation/eradication methods were tested over a three-year period.
• Results of the Jones et al. (2018) research showed, that of the herbicide products currently available, glyphosate applied at the time when invasive knotweeds are most vulnerable to its effects is the most effective control treatment. Glyphosate was found to be the most effective herbicide tested when it was applied at the correct time of the year - from mid-summer into late autumn (depending on the weather). This is when resources start to be drawn down from aboveground growth into the rhizome. If these herbicides are applied sooner in the year, herbicide is not transported down into the rhizome and there is little to no impact on aboveground growth in subsequent years.
• The following three treatments performed significantly better than all other control methods tested:
1. Biannual foliar spray – half of maximum permitted application rate (see product label) applied twice per year
2. Stem injection – maximum permitted stump treatment application rate (see product label) applied once per year; however, it used 15 times more herbicide than either foliar spray treatment. When knotweed is growing amongst rare and/or desirable vegetation or rain is forecast, stem injection can be a useful targeted application method
3. Annual foliar spray – maximum permitted application rate (see product label) applied once per year; did not perform as well as biannual foliar spray and stem injection, but is less labour intensive and more sustainable.
