Olika viljor, vägsamfällighet

[Novisorisk]

Vi är medlemmar i en vägsamfällighet där 7 fastigheter har andelar i en ca 1km lång grusväg vars infart är från landsvägen.
3 st bor inom 100m från landsvägen och 3 st längst bort på vägen.
En av medlemmarna har inget boende längs vägen, endast jordbruksmark som tillhör deras lantbruksfastighet ett par km bort. Denne har under väldigt många år inte själv varit närvarande vid samfällighetsmötena, utan skickat ett ombud ur familjen.
Denna familjemedlem har starka åsikter och har i princip vägrat några större åtgärder av grusvägen annat än ca 2 skrapningar/år, saltning 1 gång/år samt klipp av vägkanter 1 gång/år. Detta utförs då av lantbruksfastigheten, dvs ombudets familj.
Vägen är i enormt behov av material, det har den varit i många år. Som det är nu består vägen mest av jord/lera och är full(!) av stora vassa potthål stora delar av året, värst från höst till vår. Vägen är ok efter skrapning vid torra förhållanden, men kommer det regn efter så är potthålen direkt tillbaka.
För 2 år sedan gjordes däremot en liten insats, de la på en bil 0-32 första 100m samt sista 150m av vägen. Dock gjordes det sensommar/höst vilket resulterade i att mycket hamnade i diket under vinterns snöunderhåll.
Där håller sig vägen dock något bättre under året, men resterande väg är katastrof. Uppgrusningen håller de första fastigheterna nöjda, men vi som bor längst bort på vägen får traggla mellan potthålen 4ggr/dag och sliter ut våra bilar på denna väg, som nu även börjar bli bredare iom att man behöver köra ut i kanterna för att få nån jämn yta att köra på öht.
Men det vägras läggas på grus! I år skrapades och saltades vägen nu under sommaren, dagen efter kom ett skyfall och arbetet var som ogjort, potthålen var tillbaka efter några dagar. Saltet gjorde ingen nytta heller, eftersom det inte finns något bra material för saltet att binda till.
Det känns som att vägsamfälligheten betalar onödigt mycket för vägunderhåll varje år, när ett mer hållbart alternativ skulle vara att helt enkelt lägga på ordentligt med material så vägen blir farbar mer än bara totalt ett par veckor/år, direkt efter skrapning.
Och det känns som att ombudet är väldigt partisk, med att arbetet ska utföras av familjen (lantbruksfastigheten). Trots att det blir dåligt gjort/vid fel tidpunkt eller inte alls.
I år har de tex bara klippt vägkanter längs en liten del (ca 50m) av deras egen mark, inte alls resten av vägen som avtalat.

Vi har i våras själva bekostat en uppgrusning av vår privata väg på ca 550m som ansluter från vägsamfällighetens, och våran har hållt sig så himla fin hela året. Så fin att ett par av grannarna har börjat åka igenom våran gård istället för att ta samfällighetens väg... vår grusväg ansluter längre fram till en asfalterad väg som sen går upp till landsvägen.

Hur kan man få igenom en upprustning av vägen om en part i samfälligheten tvärvägrar? En part som dessutom inte själv bor längst vår väg och berörs av vägens skick, utan enbart är ombud för en av medlemmarna, och har varit det i 10-15 år?
Kan man få igenom nåt beslut med hjälp av hur många andelar man har i vägen? Eller någon form av röstning av medlemmarna så att andelarna som vill ha upprustning av väg blir fler än de som inte vill?

Ursäkta långt inlägg...

 

[Kane]

Har ni aldrig haft omröstning på stämmorna?
Så här står i lagen om samfälligheter.
49§
En röstberättigad medlem som är närvarande vid en föreningsstämma har, oavsett om han eller hon äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. I en fråga som har ekonomisk betydelse ska medlemmarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal, om en medlem begär det. En medlems röstetal får dock inte överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar.
En medlems rösträtt kan utövas genom ombud. Ett ombud får inte företräda mer än en medlem. Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått flest röster. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Val avgörs dock vid lika röstetal genom lottning.

Första och andra styckena gäller inte om något annat följer av 51 eller 52 §. Andra stycket gäller inte heller om något annat har bestämts i stadgarna. I 43 a § anläggningslagen (1973:1149) finns en särskild regel om majoritetskrav för beslut om ändring av andelstal enligt den paragrafen.
Lag (2022:363).

 

[Novisorisk]

Har ni aldrig haft omröstning på stämmorna?
Så här står i lagen om samfälligheter.
49§
En röstberättigad medlem som är närvarande vid en föreningsstämma har, oavsett om han eller hon äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. I en fråga som har ekonomisk betydelse ska medlemmarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal, om en medlem begär det. En medlems röstetal får dock inte överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar.
En medlems rösträtt kan utövas genom ombud. Ett ombud får inte företräda mer än en medlem. Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått flest röster. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Val avgörs dock vid lika röstetal genom lottning.

Första och andra styckena gäller inte om något annat följer av 51 eller 52 §. Andra stycket gäller inte heller om något annat har bestämts i stadgarna. I 43 a § anläggningslagen (1973:1149) finns en särskild regel om majoritetskrav för beslut om ändring av andelstal enligt den paragrafen.
Lag (2022:363).

Tack för infon, jag var på årsmötet för första gången i våras och har aldrig tidigare varit med i en vägförening så har inte koll på hur det ska gå till tyvärr. Vi hade ingen omröstning i våras. Ombudet har under åren övertalat resterande medlemmar om att det absolut inte behövs läggas på mer grus utan det räcker med skrapning/saltning. Så nu är det det de övriga tror på.

 

[Claes Sörmland]

Detta regleras av samfällighetslagen. Du beskriver ingen samfällighetsförening så jag antar att en sådan inte finns utan ni förvaltar gemensamhetsanläggningen via delägarförvaltning. Nackdelen vid delägarförvaltning är att ni måste vara överens om alla åtgärder, så i praktiken har varje delägande fastighet veto. Det finns en mekanism som involverar att myndighet håller i mötet men jag tror i praktiken att det är mer en sak att skrämmas med när samfälligheten inte kommer överens än att det är en (ekonomiskt) lämplig väg framåt:

Läs från 6 § i lagen för att förstå upplägget:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...m-forvaltning-av-samfalligheter_sfs-1973-1150

En väg att gå är att bilda en samfällighetsförening. Ni är kanske gränsfall lite få för detta men fördelen är att ni då fattar beslut med majoritetsröstning. D v s ni kan köra över minoriteten.

Men vill ni verkligen förlora den som sköter vägunderhållet? D v s kan ni ens upphandla detta från någon annan?

 

[Novisorisk]

Detta regleras av samfällighetslagen. Du beskriver ingen samfällighetsförening så jag antar att en sådan inte finns utan ni förvaltar gemensamhetsanläggningen via delägarförvaltning. Nackdelen vid delägarförvaltning är att ni måste vara överens om alla åtgärder, så i praktiken har varje delägande fastighet veto. Det finns en mekanism som involverar att myndighet håller i mötet men jag tror i praktiken att det är mer en sak att skrämmas med när samfälligheten inte kommer överens än att det är en (ekonomiskt) lämplig väg framåt:

Läs från 6 § i lagen för att förstå upplägget:
[länk]

En väg att gå är att bilda en samfällighetsförening. Ni är kanske gränsfall lite få för detta men fördelen är att ni då fattar beslut med majoritetsröstning. D v s ni kan köra över minoriteten.

Men vill ni verkligen förlora den som sköter vägunderhållet? D v s kan ni ens upphandla detta från någon annan?

På vilket sätt beskriver jag det inte som en vägsamfällighetsförening? Ska läsa länken, tack! Undrar bara, är helt ny inom detta. Det är en vägsamfällighet dock, och föreningen för protokoll/har kassör/får bidrag från kommunen för att underhålla vägen osv.

Vi har själva lantbruksfastighet och har under åren byggt upp egen entreprenad, så vi har maskiner för att sköta vägen om det är så att vägsamfälligheten blir av med den tidigare. Vi har stöttat upp med sandning av vägen ett flertalet gånger under senaste vintrarna utan att bekosta samfälligheten för det, pga den som skulle utföra jobbet aldrig gjorde det.

 

[Claes Sörmland]

Om det finns en officiell samfällighetsförening bildad med hjälp av Lantmäteriebeslut och därmed registrerad i samfällighetsföreningsregistret så gäller helt andra regler för förvaltningen av gemensamhetsanläggningen. I korthet är det styrelsen som beslutar om en underhållsåtgärd som grusning och vem som upphandlas för vägunderhållet (eller antar erbjudande att göra det ideellt på styrelsens uppdrag).

Stämman beslutar om uttaxering av medel enligt andelstalen efter att styrelsen har framlagt en debiteringslängd på stämman. Egentligen finns inget lagkrav på att stämman ska godkänna debiteringslängden, styrelsen behöver bara lägga fram den för att uttaxera medel men ibland står det i stadgarna att stämman ska godkänna den. Och jag tror de flesta känner sig mest bekväma med ett stämmogodkännande i vilket fall.

Läs samfällighetslagen från 17 § om ni inte har delägarförvaltning utan istället föreningsförvaltning:

https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...m-forvaltning-av-samfalligheter_sfs-1973-1150

 

[Claes Sörmland]

Lagtexten kan vara i kärv. Kanske Lantmäteriets sida om samfällighetsföreningar är mer nåbar?

https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/samfalligheter/driva-en-samfallighetsforening/

 

[Nötegårdsgubben]

Ombudet har under åren övertalat resterande medlemmar om att det absolut inte behövs läggas på mer grus utan det räcker med skrapning/saltning.

Det är tveksamt om en sådan person har rätt att delta i beslut som denne som entreprenör har ett ekonomiskt motstridigt intresse i, se 48 § tredje stycket samfällighetslagen.

Jag tror iofs. att den typen av lagvrängeri är fel väg att gå, men jag tycker ändå att en väg att reda ut det hela på kan vara att säga att man

• först bestämmer vad som ska göras,
• sen upphandlar tjänsten, och
• avslutningsvis utvärderar entreprenaden.

Har ni grannar som kör en annan väg för att slippa den samfällda vägen är ni ju minst två som har åsikter om ifall vägen är bra nog.

Misslyckas ni göra upp inom föreningen har ni ju också alltid möjligheten att grusa om vägen själva på egen bekostnad. Då tappar man förstås (i alla fall kortsiktigt) kostnadsdelningen föreningen finns till för, men det kan ju vara ett sätt att bevisa hur man tycker att vägen borde skötas.

 

[Stugbaronen]

Kan rekommendera boken Samfälligheter : handbok för samfällighetsföreningar av Tommy Österberg.

 

[hydrolift]

Har ni kollat upp om det går att få bidrag från Trafikverket (och eventuellt kommunen). Har du mer än 1 km ut till Trafikverksväg borde du/ni kunna få det. Då ingår även att ni måste hålla vägen i ett visst skick, en besiktningsperson från Trafikverket kommer ut ibland och kollar att ni uppfyller kraven. Då löser sig problemet kanske av sig själv.

 

[McDoit]

Betalar vägföreningen för det underhåll som görs, eller är det deras sätt att betala som andel?

Ett sätt är ju att styrelsen beslutar att någon annan får göra underhållet, om ni har majoriteten för det, och på så sätt sätter press på de

 

[Claes Sörmland]

Betalar vägföreningen för det underhåll som görs, eller är det deras sätt att betala som andel?

Kan vara värt att nämna att det inte finns den möjligheten i anläggningslagen/samfällighetslagen.

I praktiken finns det säkert denna typ av svarta pengar/tjänster på många håll i landet. Men då behöver man ju inte blanda in samfälligheten i olagligheterna utan det kan skötas mellan grannarna.

 

[ArneTW]

Som jag förstår det är det en riktig sammfällighet men att en medlem får med sig övriga på att det inte behövs mer underhåll...

TS behöver alltså vässa sina argument kolla upp andelstalen så att TS vet vilka som får betala mer och sedan bearbeta medlemmarna innan årsmötet så att en majoritet kan rösta för en upprustning.

Ett bra sätt att få lite mer oåverkan är att gå med i Styrelsen.

/ATW

 

[Workingclasshero]

Jag förstår att den som sköter vägen inget vill betala för att köra på vägen några gånger per år och istället får betalt för att göra minimalt, bra upplägg för han. TS får ta tag i detta då det låter som ett dåligt och olagligt förfarande.

 

[Novisorisk]

Betalar vägföreningen för det underhåll som görs, eller är det deras sätt att betala som andel?

Ett sätt är ju att styrelsen beslutar att någon annan får göra underhållet, om ni har majoriteten för det, och på så sätt sätter press på de

Föreningen får bidrag som sedan täcker vägens underhåll, men om det är så att pengarna inte räcker till (vilket det inte gjorde när de la på nytt material för två år sedan) så är det uppgjort så att medlemmarna betalar resterande belopp enligt sina andelar.