Dan_Johansson skrev:
Det går men beror väldigt mycket på matarverket och slangpaketet. Det är lätt att det hackar en del men kör man med 3m paket med teflonliner och håller det rakt och har aluminium drivrullar så tråden inte blir fyrkantig så är det möjligt.
Godset i cykelramar är vansinnigt tunt mellan fogningsställena. Något mindre vansinnigt tunt där man lägger svetsarna. Sen beror tillvägagångssättet lite på vilket material du tänker svetsa i. Cyklar är i regel tillverkade i material som bör/skall värmebehandlas efter svetsning. Om du lyckas få till en svets med rätt tillsatsmaterial (vilket är svårt, men inte omöjligt), bör man värmebehandla hela ramen efter svetsning. Det beror på att du i svetsområdet har en massa värmepåverkan som kan ha gett en massa olika oönskade defekter.
Populärvetenskaplig utvikning för materialintresserade
Materialet i cykelramar anges oftast i en kod enligt ANSI. På lite bättre cyklar är det 6xxx eller 7xxx. 6061 och 7005 är vanliga legeringar. De har gemensamt att de är härdbara genom värmebehandling. Man härdar aluminium genom något som kallas utskiljninghärdning (precipitation hardening). Härdningen innefattar tre steg. Upplösningsbehandling, snabbkylning och urskiljningsbehandling. Snabbkylningen riskerar att leda till att konstruktionen (ramen i ditt fall) krokar till sig. Du kan rikta ramen i det här tillståndet. Efter snabbkylningen och eventuell riktning gör man en utskiljningsbehandlig, vilken gör att materialet får relativt goda hållfasthetsegenskaper.
Materialen i 6xxx-serien innehåller magnesium och kisel, som vid högre temperaturer är lösliga i aluminium, men vid lägre temperaturer hellre vill bilda magnesiumsilicid som partiklar. Partiklarna kallas SPP (secondary phase particles). Upplösningsbehandlingen gör just det, vid förhöjd temperatur löser man upp SPP i aluminiumet. (Utvikning inom utvikningen: SPP är vansinnigt små, i nanometerskala. Man har svårt att se dem i ett svepelektronmikroskop, SEM, i normala prisklasser, upp till ett par miljoner SEK. Man behöver gå upp i magnetfätskompenserade FEG-SEM för att se något vettigt)
När man har löst upp sina legeringsämnen fryser man in dem genom att snabbkyla materialet (eng. quenching) Nu är materialet ohärdat och relativt mjukt och formbart.
Efter snabbkylningen och eventuell riktning värmer man upp materialet så mycket att man höjer diffusionshastigheten och möjliggör kärnbildning, men inte så mycket att man håller Mg och Si i fast lösning i Al. Det inlösta Mg och Si kommer nu att hitta varandra och bilda de små partiklarna av MG2Si.
SPP:arna fungerar som armering som stoppar så kallade dislokationer. Det är främst dislokationer som gör att material inte någonsin når sin teoretiska styrka. Man kan beskriva dislokationer som kristalldefekter som kan transportera en förflyttning i material, utan att hela kristallen rör sig samtidigt. Man får lokalt, i atomskala, så stora spänningar att defekten kan förflytta sig. När defekten når en SPP sprids spänningsfältet ut och dislokationen stoppas tillfälligt. När det kommer flera till samma plats kommer materialet att ge efter i alla fall.
Mekanismerna för hur material går sönder i andra, icke kristallina material, är annorlunda, men det tar vi en annan gång.
http://www.aluminum.org/resources/industry-standards/aluminum-alloys-101
Populärvetenskaplig utvikning för materialintresserade
Materialet i cykelramar anges oftast i en kod enligt ANSI. På lite bättre cyklar är det 6xxx eller 7xxx. 6061 och 7005 är vanliga legeringar. De har gemensamt att de är härdbara genom värmebehandling. Man härdar aluminium genom något som kallas utskiljninghärdning (precipitation hardening). Härdningen innefattar tre steg. Upplösningsbehandling, snabbkylning och urskiljningsbehandling. Snabbkylningen riskerar att leda till att konstruktionen (ramen i ditt fall) krokar till sig. Du kan rikta ramen i det här tillståndet. Efter snabbkylningen och eventuell riktning gör man en utskiljningsbehandlig, vilken gör att materialet får relativt goda hållfasthetsegenskaper.
Materialen i 6xxx-serien innehåller magnesium och kisel, som vid högre temperaturer är lösliga i aluminium, men vid lägre temperaturer hellre vill bilda magnesiumsilicid som partiklar. Partiklarna kallas SPP (secondary phase particles). Upplösningsbehandlingen gör just det, vid förhöjd temperatur löser man upp SPP i aluminiumet. (Utvikning inom utvikningen: SPP är vansinnigt små, i nanometerskala. Man har svårt att se dem i ett svepelektronmikroskop, SEM, i normala prisklasser, upp till ett par miljoner SEK. Man behöver gå upp i magnetfätskompenserade FEG-SEM för att se något vettigt)
När man har löst upp sina legeringsämnen fryser man in dem genom att snabbkyla materialet (eng. quenching) Nu är materialet ohärdat och relativt mjukt och formbart.
Efter snabbkylningen och eventuell riktning värmer man upp materialet så mycket att man höjer diffusionshastigheten och möjliggör kärnbildning, men inte så mycket att man håller Mg och Si i fast lösning i Al. Det inlösta Mg och Si kommer nu att hitta varandra och bilda de små partiklarna av MG2Si.
SPP:arna fungerar som armering som stoppar så kallade dislokationer. Det är främst dislokationer som gör att material inte någonsin når sin teoretiska styrka. Man kan beskriva dislokationer som kristalldefekter som kan transportera en förflyttning i material, utan att hela kristallen rör sig samtidigt. Man får lokalt, i atomskala, så stora spänningar att defekten kan förflytta sig. När defekten når en SPP sprids spänningsfältet ut och dislokationen stoppas tillfälligt. När det kommer flera till samma plats kommer materialet att ge efter i alla fall.
Mekanismerna för hur material går sönder i andra, icke kristallina material, är annorlunda, men det tar vi en annan gång.
http://www.aluminum.org/resources/industry-standards/aluminum-alloys-101
Medlem
· Västernorrland
· 10 258 inlägg
Det ska ju poängteras att det heter MAG när man svetsar alu med en i folkmun "migsvets". Gasen är alltså aktiv i processen till skillnad mot vanligt järn där gasen bara skyddar mot syre.
Jag har svetsat aluminium till o från ända sedan jag var på kurs hos AGA 1968 har man lärt sig det en gång är det som att cyckla ”det sitter i ryggmärgen” även om jag inte svetsat på TIG på 30 år så var det som i går.
Medlem
· Västernorrland
· 10 258 inlägg
jo så är det såklart. Jag vände på begreppen i all hets.siggebo skrev:
Jag hade en Dillon MK III en gång i tiden, acetylen/syre, alltså gassvets.
De visade på någon mässa att det gick att svetsa ölburkar. Själv gjorde jag ett sittbrunnsbord till båten med den. Tror att det kan vara lättast att lära sig
De visade på någon mässa att det gick att svetsa ölburkar. Själv gjorde jag ett sittbrunnsbord till båten med den. Tror att det kan vara lättast att lära sig
Mycket intressant. Jag antar att det är din profession, vad jobbar du med? Vi har många på mitt jobb som låter likadana....mattiasp skrev:
Det finns ju dom som hårdlöder i aluminium, har dock ej nån mer egen erfarenhet av detta än det jag sett på Youtube och det en av mina fd kollegor surrade om på en fikarast för en massa år sen.A Appartement skrev:
Man hårdlöder inte fast nåt på en cykelram med nån stötte framgång tyvärr. Dessvärre tror jag inte man svetsar i ett tunnväggigt hydroformat aluminiumrör heller utan att ha några tidigare erfarenheter av aluminiumsvetsning. Jag tror tex att det kommer att krävas en betydande förvärmning för att det öht skall fungera.Daniel Östberg skrev:
Allvetare
· Västra götaland
· 8 433 inlägg
@Appartement nu har du fått "information overload" antar jag? 
Något som kanske fungerar bra är att limma, men det vore ju kul om du berättar mer om vad du planerar att göra ...
Något som kanske fungerar bra är att limma, men det vore ju kul om du berättar mer om vad du planerar att göra ...
Redigerat:
Nu blev det lite fel när du tänkte!S Stefan1972 skrev:
Det skall vara tvärt om.
TIG = Tungsten Inert Gas. Oftast ren Argon. Svetsning för hand.
MIG = Metal Inert Gas (Tråden matas ut omgiven av ren Argon)
MAG = Metal Aktiv Gas. Oftast Argon/CO2 i olika blandningsförhållande Detta är vad som används i industri / bilreparationer. (Oftast felaktigt kallad för ”Mig-svets i folkmun)
En som svetsat i olika perioder sedan 1965 senast Maj - 2018
Han kom på det själv redan innan fikat i morse....L Leif i Skåne skrev:
Dom som brukar svetsa cyklar och sånt kör mest med TIG har jag observerat. Så jag tror det är den mest optimala vägen att gå, även om andra vägar funkar. MinarcTig Evo 250 MLP är DC endast såvitt jag vet, för alu ska det vara AC.
Ja, lite overwhelming! Intressant att det finns olika syn på vad TIG/MIG/MAG faktiskt är och kan göra. Svetsa ihop två cyklar är det som ska göras!@Appartement nu har du fått "information overload" antar jag?
Något som kanske fungerar bra är att limma, men det vore ju kul om du berättar mer om vad du planerar att göra ...
Har även tillgång till en Caddy Tig 2200i AC/DC - den ska fungera med aluminium. Aluminium stavar och argongas löser biffen?
