Nya allmänna råd för små avloppsanläggningar
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 878 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 878 inlägg
Strax innan sommaren så gav Havs- och vattenmyndigheten ut nya allmänna råd för små avloppsanläggningar som ersätter de gamla från Naturvårdsverket 2006. Det är alltså myndighetens tolkning av gällande lagstiftning och har stor inverkan på hur kommunernas miljönämnder agerar. Domstolarna brukar också ta hänsyn till dessa allmänna råd.
De nya råden (HVMFS 2016:17 ) finns här: https://www.havochvatten.se/download/18.44ebc86154b1fe664a75c9d/1463661937246/HVMFS+2016-17-ev.pdf
Den stora förändringen mot tidigare är att avloppsreningsprodukter som omfattas av harmoniserad standard måste vara testade, CE-märkta och ha en prestandadeklaration. Detta gäller t ex minireningsverk. Kommunerna har heller inte rätt att efterfråga ytterligare tester utan ska göra sin bedömning baserat på prestandadeklarationen (for better and worse). Vanliga infiltrationer och markbäddar enligt svensk standard är fortfarande OK och behöver ingen testning eller prestandadeklaration (de är ju inte förproducerade).
Man har också förtydligat vilka underlag vid prövning av tillstånd till inrättande av avloppsanordning som normalt bör ingå (vid anmälan av ett BDT-avlopp bör åtminstone punkt 1 och 2 ingå samt även 4 om infiltration i mark har valts som teknik):
1. Uppgifter om fastigheten såsom fastighetsbeteckning, adress.
2. Ritningar samt tekniska beskrivningar med de uppgifter som är
nödvändiga för att kunna bedöma anläggandet, driften och behovet av övervakning av avloppsanordningen, såsom:
a. en översiktlig beskrivning av avloppsanordningens dimensionering, uppbyggnad och funktion samt en dokumentation av behandlingens resultat enligt leverantörens uppgifter;
b. en situationsplan i skala 1:400 1:1000 där det framgår fastighetsgränser
och tillfartsväg för slamtömningsfordon, placering av anordningar och utsläppspunkt(er) för avloppsvatten samt avstånd till byggnader, ytvatten och dricksvattentäkter i det möjliga påverkansområdet;
c) i den mån det behövs för att kunna bedöma anläggandet, längd- och tvärsektion över anordningen i skala 1:50 1:100; och
d) drift- och underhållsinstruktion från leverantören, jämför bilaga 3.
3. Uppgifter om resurshushållning rörande anordningen såsom:
a. möjlighet till närsaltsåtervinning (fosfor, kväve, kalium);
b. översiktliga uppgifter om energiåtgång för anordningens drift;
c. åtgärder för att minimera vattenanvändningen.
4. Vid infiltration i mark bör:
a. en bedömning av vald placering av avloppsanordningen göras i
relation till risk för förorening av dricksvattentäkter och ytvatten;
b. det finnas tillgång till uppgifter om markförhållandena på fastigheten
såsom infiltrationskapacitet/markprov, eventuella lågpunkter, berg i
dagen och eventuell avskärande dränering, och
c. uppgift om den högsta grundvattennivån och avstånd från markytan till berg vid avloppsanordningen.
5. En geohydrologisk undersökning bör ingå om:
a. anordningen placeras uppströms en dricksvattentäkt, eller av annan
orsak riskerar påverka en dricksvattentäkt eller
b. om osäkerhet annars råder om risken för föroreningspåverkan.
De nya råden (HVMFS 2016:17 ) finns här: https://www.havochvatten.se/download/18.44ebc86154b1fe664a75c9d/1463661937246/HVMFS+2016-17-ev.pdf
Den stora förändringen mot tidigare är att avloppsreningsprodukter som omfattas av harmoniserad standard måste vara testade, CE-märkta och ha en prestandadeklaration. Detta gäller t ex minireningsverk. Kommunerna har heller inte rätt att efterfråga ytterligare tester utan ska göra sin bedömning baserat på prestandadeklarationen (for better and worse). Vanliga infiltrationer och markbäddar enligt svensk standard är fortfarande OK och behöver ingen testning eller prestandadeklaration (de är ju inte förproducerade).
Man har också förtydligat vilka underlag vid prövning av tillstånd till inrättande av avloppsanordning som normalt bör ingå (vid anmälan av ett BDT-avlopp bör åtminstone punkt 1 och 2 ingå samt även 4 om infiltration i mark har valts som teknik):
1. Uppgifter om fastigheten såsom fastighetsbeteckning, adress.
2. Ritningar samt tekniska beskrivningar med de uppgifter som är
nödvändiga för att kunna bedöma anläggandet, driften och behovet av övervakning av avloppsanordningen, såsom:
a. en översiktlig beskrivning av avloppsanordningens dimensionering, uppbyggnad och funktion samt en dokumentation av behandlingens resultat enligt leverantörens uppgifter;
b. en situationsplan i skala 1:400 1:1000 där det framgår fastighetsgränser
och tillfartsväg för slamtömningsfordon, placering av anordningar och utsläppspunkt(er) för avloppsvatten samt avstånd till byggnader, ytvatten och dricksvattentäkter i det möjliga påverkansområdet;
c) i den mån det behövs för att kunna bedöma anläggandet, längd- och tvärsektion över anordningen i skala 1:50 1:100; och
d) drift- och underhållsinstruktion från leverantören, jämför bilaga 3.
3. Uppgifter om resurshushållning rörande anordningen såsom:
a. möjlighet till närsaltsåtervinning (fosfor, kväve, kalium);
b. översiktliga uppgifter om energiåtgång för anordningens drift;
c. åtgärder för att minimera vattenanvändningen.
4. Vid infiltration i mark bör:
a. en bedömning av vald placering av avloppsanordningen göras i
relation till risk för förorening av dricksvattentäkter och ytvatten;
b. det finnas tillgång till uppgifter om markförhållandena på fastigheten
såsom infiltrationskapacitet/markprov, eventuella lågpunkter, berg i
dagen och eventuell avskärande dränering, och
c. uppgift om den högsta grundvattennivån och avstånd från markytan till berg vid avloppsanordningen.
5. En geohydrologisk undersökning bör ingå om:
a. anordningen placeras uppströms en dricksvattentäkt, eller av annan
orsak riskerar påverka en dricksvattentäkt eller
b. om osäkerhet annars råder om risken för föroreningspåverkan.
