Ny rapport varnar för bostadsbubbla
Kreditvärderingsbolag anser att Sverige löper störst risk för en bostadsbubbla, men storbanken håller inte med.
Du kan läsa artikeln här: Ny rapport varnar för bostadsbubbla
Du kan läsa artikeln här: Ny rapport varnar för bostadsbubbla
Banker pratar i egen sak alternativt är korkade - bostadsbristen förklarar INTE skenande priser. Detta är sekundärt. Skulle en vanlig 70-talskåk då också med samma resonemang kunna kosta 150 miljoner "eftersom vi har brist"? Nej, knappast realistiskt eftersom ingen skulle ha råd till det. Priserna på de flesta platser styrs av vad folk HAR RÅD ATT BETALA och det är räntan som är den i särklass viktigaste parametern.
Det är väl mer komplext, med fler parametrar som styr. Räntan är naturligtvis viktig, men alla lånar inte. Skulle priserna snabbt skena till 150 miljoner för en 70 talslåk skulle jag kunna tänka mig att köpa. Finansierar gör jag genom att sälja det 70 talshus jag redan har. Enda problemet blir väl skatt på vinsten och om mäklaren fortfarande vill ha provision i %... För de som redan äger sin bostad spelar alltså detta mindre roll, men för nya på bostadsmarknaden blir det i princip omöjligt.
Med den värdestegring som var förra året tar det 20 år innan ett hus i Stockholm kostar 170 MSEK. Extrapolerar jag utvecklingen ftån 2000 tar det 50 år att komma dit.
Men om utbudet är mindre än efterfrågan stiger priset. Hur mycket och var taket ligger beror nog på prisnivå och hur attraktivt huset är. De attraktivaste husen säljs redan för 170 miljoner, och med en extrem prisutveckling kommer "normalinkomsttagaren" få nöja sig med objekt som inte är så dyra idag, men kostar väldigt mycket i framtiden. Vi får sänka vår standard. Eller inte vi, utan våra barn, efter som vi på forat redan har hus, som också ökar i värde.
Den som har tillgång tlll alla landets fastighetsvärderingar och alla hushålls förmögenheter skulle kunna samköra data för att se var gränsen går (allt annat lika). Borde kunna göras på en förmiddag på riksbanken ellet någon storbank om de inte redan gjort det.
Med den värdestegring som var förra året tar det 20 år innan ett hus i Stockholm kostar 170 MSEK. Extrapolerar jag utvecklingen ftån 2000 tar det 50 år att komma dit.
Men om utbudet är mindre än efterfrågan stiger priset. Hur mycket och var taket ligger beror nog på prisnivå och hur attraktivt huset är. De attraktivaste husen säljs redan för 170 miljoner, och med en extrem prisutveckling kommer "normalinkomsttagaren" få nöja sig med objekt som inte är så dyra idag, men kostar väldigt mycket i framtiden. Vi får sänka vår standard. Eller inte vi, utan våra barn, efter som vi på forat redan har hus, som också ökar i värde.
Den som har tillgång tlll alla landets fastighetsvärderingar och alla hushålls förmögenheter skulle kunna samköra data för att se var gränsen går (allt annat lika). Borde kunna göras på en förmiddag på riksbanken ellet någon storbank om de inte redan gjort det.
Priserna har stigit kraftigt på grund av den låga räntan. Det innebär att priserna sannolikt sjunker när räntorna stiger. Även om priserna bara sjunker en liten aning så kan en trend neråt göra att dom sjunker ännu mer.
Stigande arbetslöshet kan göra att priserna sjunker liksom att sjunkande priser kan ge ökad arbetslöshet.
När fler bostäder byggs kan omsättningen på bostäder fungera bättre vilket eventuellt kan frigöra fler lediga.
Stigande arbetslöshet kan göra att priserna sjunker liksom att sjunkande priser kan ge ökad arbetslöshet.
När fler bostäder byggs kan omsättningen på bostäder fungera bättre vilket eventuellt kan frigöra fler lediga.
Det är som sagt mycket mer komplicerat än bara räntor. Hörde av en forskare som sa att den starkaste påverkan på bostadspriserna är sysselsättningen. Ökande/minskande arbetslöshet påverkar alltså bostadspriserna mer än ränteläget.
En intressant konsekvens av sjunkande bostadspriser är kraftigt sjunkande omsättning på bostadsmarknaden. Det syntes tydligt vid fastighetskrisen i början av 90-talet. Exempel: Priserna där jag bodde rasade med cirka 50% under ett par år men omsättningen på bostäder minskade samtidigt med mer än 90%. Det var alltså väldigt få bostäder som bytte ägare till de låga priserna. Det var bara de som var tvingade att sälja som sålde och de var trots ett stort prisras och (kortvarigt) extremt höga räntor inte så många.
En intressant konsekvens av sjunkande bostadspriser är kraftigt sjunkande omsättning på bostadsmarknaden. Det syntes tydligt vid fastighetskrisen i början av 90-talet. Exempel: Priserna där jag bodde rasade med cirka 50% under ett par år men omsättningen på bostäder minskade samtidigt med mer än 90%. Det var alltså väldigt få bostäder som bytte ägare till de låga priserna. Det var bara de som var tvingade att sälja som sålde och de var trots ett stort prisras och (kortvarigt) extremt höga räntor inte så många.
Högre arbetslöshet = högre bostadspriser då, eller? Låter inte helt logiskt.Eld skrev:
Ytterst få människor har råd att betala 4-5 miljoner heller, vilket inte är ovanligt för en 70-talsvilla. Anledningen till att många idag ändå har möjlighet att köpa dessa villor, beror på rekordlåga räntor samt att lånen är amorteringsfria. Priserna styrs snarast av bankernas utlåningsvillkor!Pelle__- skrev:
Jag håller inte med om att det är ytterst få. Det är ju ganska många som redan bor i hus som är värde så mycket, eller mer. Alla hus i storstäderna ligger på den nivån och uppåt. I stockholm är det radhus och inte typisk stor 70 talsvilla för de pengarna. Men det är inte någon bra situation att villor blir en "bytesmarknad" för de som redan är inne på marknaden, ungefär som hyresrätterna i storstäderna, medan de som är nya (unga) på marknade har en stor tröskel att ta sig in.AG A skrev:
Men visst gör låga räntor och låga/inga amorteringar att alla har råd att betala mer.
Det är ju just det jag menar. Väldigt många har faktiskt råd med 4-5 miljoner idag. MEN, enbart på grund av att lånevillkoren är som de är.Pin skrev:
När jag var ung var normal ränta 6-9 procent, samt att det krävdes ordentlig amortering.
Hur många klarar 4-5 miljoner under de förutsättningarna...?
Vilken verklighet lever den professorn i? Bostadspriserna har ju skenat de senaste två decennierna samtidigt som arbetslösheten ökat under samma period.Eld skrev:
Hela bostadskarusseln bygger på att man flyttar vidare, att unga flyttar ut från föräldrar, att de som bott i lägenheten flyttar till större när familjen växer, att de med utflugna barn flyttar till mindre. Någonstans har denna kedja brutits. Kanske unga som inte funnit lägenheter att flytta till, så de får bo kvar hos föräldrarna vilket leder till att föräldrarna får bo kvar(då kan de med växande familj inte flytta till huset, för att ta ett exempel) Det är tack vare att det varit så pass billigt att låna som människor ändå flyttat dock har kombination bostadsbristen och billiga lån skapat detta.AG A skrev:
Det är en ond cirkel som bara blir värre och värre men Ränteavdraget är en mycket stor bov här, Hur sjukt är det att staten går in och "betalar" 30% av räntan samtidigt som de beklagar sig om att vi har en skenande marknad?
Ovanpå allt så går regeringen in och bestämmer hur banken och jag ska göra våra avtal.
Det är bostadsbrist i Sverige och det kommer bara bli värre, ingen "bubbla" kan spricka när bostäderna blir sålda till prisen som begärs.
Amorteringskravet är egentligen ingen direkt förändring då bankerna redan vill att man ska amortera ner till 75%, så för oss unga som ska köpa bostad är tröskeln lika hög som innan. Det leder bara till att folk som redan har boende( de med utflugna barn, pensionärer etc.)kommer bo kvar för att "slippa dyrare boende".
Jag tycker inte alls att vi skriver samma sak. Du hävdar, som jag läser din text, att höga priser är en följd (enbart eller huvudsakligen) av låg ränta. Jag hävdar att situationen med höga priser kan komma att upprätthållas med betydligt högre räntor. Anledningen är att alla som redan bor i hus i den prisklassen och som köpte dem för ett tillräckligt antal år sedan betalade ett betydligt lägre pris (så hade vi råd då (då var räntan betydligt högre) har vi råd nu om vi inte tagit en massa ytterligare lån på huset).AG A skrev:
Ett antal husägare har alltså idag inga, eller obetydliga, lån på sina hus och då är inte räntan en så betungande post (oavsett räntenivå imom rimliga gränser). Naturligtvis blir det dyrare med högre ränta om man har lån, men man kan bo kvar och dra ner på något annat om lånet.
Däremot blir det tufft för de som är nya på bostadsmarknaden och/eller har lånat väldigt stora belopp.
Nu var det inte jag som sa detta utan faktiskt en professor i fastighetsekonomi vid KTH...cpalm skrev:
Jag vet inte exakt hur arbetslösheten har förändrats i storstäderna de senaste åren men där priserna dragit iväg som mest. Men det är i det stora hela inga dramatiska förändringar. Det är nog mest andra faktorer som påverkat priserna där. Titta på bostadspriserna i de kommuner där arbetslösheten verkligen är hög så inser du sambandet.
Det är många fler faktorer än räntorna som påverkar bostadspriserna även om räntorna givetvis är viktiga. Om det tex hade funnits ett överskott på bostäder i storstäderna så hade priserna sjunkit oavsett ränteläge.
En viktig orsak till bristen på bostäder är för övrigt den dåliga omsättningen. Den leder ju till att äldre bor väldigt rymligt medan yngre är trångbodda. Jag misstänker att nya lagen kommer vara kontraproduktiv genom att den verkar som ännu en broms på omsättningen.
Jo, det var jag med på, men det förtar ju inte det faktum att det är nonsens.Eld skrev:
Även om du kollar regionalt - Södertälje, Malmö och Eskilstuna kommun ligger t.ex. i den absoluta toppen när det gäller arbetslöshet, 14-15% och jag misstänker att de orterna dessutom haft en kraftig negativ trend de senaste åren. Där borde fastighetspriserna alltså gått käpprätt ner i toaletten om professorn har rätt.
Självklart finns det en koppling mellan bostadsprisutveckling och arbetstillfällen på en ort, men att påstå att det generellt är detta snarare än räntan som driver prisutvecklingen känns helt skruvat.