Ny panel på timmerstomme
Hej!
Jag har skaffat ett hus från början av förra sekelskiftet som jag ska renovera allt eftersom tid och pengar räcker till. Det ska så småningom bli ett permanentboende.
I sommar ska jag börja med att byta fasad. Huset har timmerstomme på bottenvåningen men övervåningen är bara reglad och panelerad. När allt är klart ska det målas med Falu rödfärg.
Befintlig panel är i mycket dåligt skick och är spikad direkt på timret. På övervåningen sitter vindpapp under brädorna. Jag har jag tänkt att använda stående brädor på 170 x 22 mm och 45 x 22 mm som locklist. som jag sätter upp direkt på stommen. Detta efter att ha satt upp vindpapp som enda isolering utifrån. Det ska räcka enligt "Så renoveras torp och gårdar" och litteratur från Byggnadsvård i Gysinge.
Nu har jag fått tips om att i stället sätta upp asfaltboard på timret och sedan spika panelen direkt på den.
Hur har ni gjort?
Jag har skaffat ett hus från början av förra sekelskiftet som jag ska renovera allt eftersom tid och pengar räcker till. Det ska så småningom bli ett permanentboende.
I sommar ska jag börja med att byta fasad. Huset har timmerstomme på bottenvåningen men övervåningen är bara reglad och panelerad. När allt är klart ska det målas med Falu rödfärg.
Befintlig panel är i mycket dåligt skick och är spikad direkt på timret. På övervåningen sitter vindpapp under brädorna. Jag har jag tänkt att använda stående brädor på 170 x 22 mm och 45 x 22 mm som locklist. som jag sätter upp direkt på stommen. Detta efter att ha satt upp vindpapp som enda isolering utifrån. Det ska räcka enligt "Så renoveras torp och gårdar" och litteratur från Byggnadsvård i Gysinge.
Nu har jag fått tips om att i stället sätta upp asfaltboard på timret och sedan spika panelen direkt på den.
Hur har ni gjort?
Jag hade isolerat också, om du ändå skall panela om.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Sören Thurell rekommenderar asfaboard eller en gipsskiva för vindtätning (det finns någon speciell. Min pappa skrattade ut mig när jag pratade om gips under panelen, några veckor senare ringde han och bad om ursäkt eftersom han hade haft fel).
Jag har hört - av någon, vem kommer jag inte ihåg - att just vindpapp kan vara vanskligt om det börjar "slå" och därmed fungera som en blåsbälg. Dvs att den riskerar att skapa drag istället för att motverka det. Huruvida det är sant eller inte låter jag vara osagt.
En timmerstomme har bra isolervärde i sig om den är vindtätad. Jag skulle hellre se över isoleringen på övervåningen.
Jag har hört - av någon, vem kommer jag inte ihåg - att just vindpapp kan vara vanskligt om det börjar "slå" och därmed fungera som en blåsbälg. Dvs att den riskerar att skapa drag istället för att motverka det. Huruvida det är sant eller inte låter jag vara osagt.
En timmerstomme har bra isolervärde i sig om den är vindtätad. Jag skulle hellre se över isoleringen på övervåningen.
Om huset är stort tror jag absolut att det finns ekonomi i att isolera det om man ändå skall klä om det med ny panel. Dessutom kan man räta upp väggarna något. Trådskaparen skrev att det skulle bli ett permanentboende.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Ja, vi håller på att bygga ut och göra om vårt 150 år gammalt timmerhus till permanentboende. Vi bor i inlandet, i norra delarna av södra Lappland. Att timmerhuset är "trögt" har vi märkt; det kan vara rejält kallt ute (på hösten) och fortfarande håller huset värmen trots att det står helt ouppvärmt. Vi kommer inte att tilläggsisolera, trots att vi byter fasad. Det beror ju också en del på vilket isolervärde stockarna har, dvs hur tjocka de är.
Att tilläggsisolera ger en hel del merarbete (flytta ut fönster till exempel) och kan förfula en hel del - det förstör kulturvärden helt enkelt. Det är därför inte någonting som brukar rekommenderas från byggnadsvårdshåll. Ger det i sammanhanget en försumbar värmeekonomi är det således någonting man lika gärna kan strunta i. Vi vet ju heller inte vilket värmesystem trådstartaren satsar på; direktverkande el? Egen skog, vedpanna och vattenburet system? Sol- eller bergvärme? Sådant måste man ju också ta i beräkningen.
Så nej, jag tycker inte att det är absolut att det generellt sett finns en "ekonomi" i att tilläggsisolera, det finns många faktorer att ta i beräkningen.
Kan tillägga
Tilläggsisolerar man på utsidan får man en varm stomme, men man förlorar en del av timrets värmelagrande förmåga. Tilläggsisolerar man på utsidan utnyttjar man timrets värmelagrande förmåga, men en kall stomme är mer utsatt för skador.
Att tilläggsisolera ger en hel del merarbete (flytta ut fönster till exempel) och kan förfula en hel del - det förstör kulturvärden helt enkelt. Det är därför inte någonting som brukar rekommenderas från byggnadsvårdshåll. Ger det i sammanhanget en försumbar värmeekonomi är det således någonting man lika gärna kan strunta i. Vi vet ju heller inte vilket värmesystem trådstartaren satsar på; direktverkande el? Egen skog, vedpanna och vattenburet system? Sol- eller bergvärme? Sådant måste man ju också ta i beräkningen.
Så nej, jag tycker inte att det är absolut att det generellt sett finns en "ekonomi" i att tilläggsisolera, det finns många faktorer att ta i beräkningen.
Kan tillägga
Tilläggsisolerar man på utsidan får man en varm stomme, men man förlorar en del av timrets värmelagrande förmåga. Tilläggsisolerar man på utsidan utnyttjar man timrets värmelagrande förmåga, men en kall stomme är mer utsatt för skador.
Redigerat:
Visst och jag står för min åsikt. Självklart kan man värdera huset på olika sätt. Byggnadsvård är ett område, värmeekonomi ett annat. Sen har vi komfortområdet, útseende osv.
Att tillägsisolera med 90mm mineralull eller liknade isolermaterial är som att lägga på ca 300mm timmertjocklek. Har du då timmer på 150mm från början så sjunker värmeförlusten i väggarna till en tredjedel av vad det var innan. Har man mycket vägg så finns det många sköna tusenlappar att spara in på sikt.
Att en tung stomme är värmelagrande/värmeutjämnande är bra och ger en god komfort. Detta försämras inte nämnvärt om man isolerar på utsidan. Motbevisa mig gärna om jag har fel.
Självklart tycker jag också att det inte är tvunget att isolera ytterligare, man får väga för och nackdelar med hur man vill att sitt boende ska se ut. En tjock och tät timmerstomme med bra fönster och lite isolering på vinden fungerar nog i många fall.
Dock så är isolering billigt och ingen nämnvärt extraarbete vid omklädning av fasaden. Det jobbiga blir att flytta ut fönstren om man vill göra det. Det kan både vara svårt och tidskrävande att få till det som det såg ut innan eftersom lister, foder, fönster och karmar kan skadas.
Här förstår jag inte riktigt vad du menar,kanske felskrivning.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Det låter ju mycket att värmeförlusten sjunker med en tredjedel. Men har man liten värmeförlust till att börja med så är en tredjedel en fis i rymden. Inte sant?
Jag tycker att det är en hel del man måste överväga.
1. Med en mineralull förändrar du timmerhusets förutsättningar vad gäller fuktvandring, vilket inte alltid är önskvärt och kan leda till skador. I byggnadsvårdssammanhang föredrar man i så fall cellulosaisolering som har egenskaper som liknar timrets.
2. I synnerhet om denna kombineras med ångtätt skikt. Vilket väl är en förutsättning när man isolerar med mineralull?
3. "Många tusenlappar" är väl avhängigt vilket värmesystem man har, inte sant?
4. Du förändrar husets utseende vilket inte är önskvärt ur antikvarisk synvinkel. Det är inte bara fönster och foder, utan även fasaden flyttas ut gentemot stenfoten.
5. Du förändrar utseendet inomhus vilket inte är önskvärt ur antikvarisk synvinkel.
Och nej, det är ingen felskrivning.
Isolerar du på insidan av timret blir timret kallare. Denna kyla gör till exempel att daggpunkten flyttas. Hur fysiken bakom det jag skrev ovan ser ut vet jag inte riktigt, men det är i alla fall vad jag har fått lära mig.
(vid närmare eftertanke låter det faktiskt lite knasigt. Men det finns bland annat en artikel i Byggnadskultur som handlar om detta och som hävdar det.)
Jag tycker att det är en hel del man måste överväga.
1. Med en mineralull förändrar du timmerhusets förutsättningar vad gäller fuktvandring, vilket inte alltid är önskvärt och kan leda till skador. I byggnadsvårdssammanhang föredrar man i så fall cellulosaisolering som har egenskaper som liknar timrets.
2. I synnerhet om denna kombineras med ångtätt skikt. Vilket väl är en förutsättning när man isolerar med mineralull?
3. "Många tusenlappar" är väl avhängigt vilket värmesystem man har, inte sant?
4. Du förändrar husets utseende vilket inte är önskvärt ur antikvarisk synvinkel. Det är inte bara fönster och foder, utan även fasaden flyttas ut gentemot stenfoten.
5. Du förändrar utseendet inomhus vilket inte är önskvärt ur antikvarisk synvinkel.
Och nej, det är ingen felskrivning.
Isolerar du på insidan av timret blir timret kallare. Denna kyla gör till exempel att daggpunkten flyttas. Hur fysiken bakom det jag skrev ovan ser ut vet jag inte riktigt, men det är i alla fall vad jag har fått lära mig.
(vid närmare eftertanke låter det faktiskt lite knasigt. Men det finns bland annat en artikel i Byggnadskultur som handlar om detta och som hävdar det.)
Redigerat:
Jag tror konichiwa menade "Tilläggsisolerar man på INsidan utnyttjar man timrets värmelagrande förmåga, men en kall stomme är mer utsatt för skador."
Men frågan var väl asfaboard eller papp. Asfaboard förändrar inte proportionerna märkbart skulle jag vilja påstå. Det ger å andra sidan inte så mycket mer än papp heller. Eller?
Men frågan var väl asfaboard eller papp. Asfaboard förändrar inte proportionerna märkbart skulle jag vilja påstå. Det ger å andra sidan inte så mycket mer än papp heller. Eller?
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Oj då. Nu blir jag generad. Ja, det är så klart att jag menar på INsidan. Och jag ska föreställa journalist men ser inte vad jag själv har skrivit. Tack MH.
Du nämnde inte insidan i det tidigare resonemanget ovan men det kvittar eftersom jag förstod att det var det du menade. Nog om det.
Det stämmer att du flyttar dagpunkten längre ut i timmerstommen om du isolerar på insidan vilket inte är önskvärt.
1,2 Celulosabaserat är att föredra men jag tänker intege mig in på en plast/inte plast diskussion. Vid så tunnt lager isolering och i äldre hus hade inte jag använt plast. Fukten kan vandra fritt om inte diffusionstätt skikt finns i konstruktionen. Dock så saknar mineralullen förmåga att "andas" dvs släppa ifrån sig fukt vid torr omgivning och ta upp fukt vid fuktig omgivning utan att materialet i sig påverkas.
3. Helt korrekt även om det hamnar där tillslut oavsett uppvärmningskälla.
4,5 Jo, men jag ser det gärna ur brukarens synvinkel. Är detta hög priortet så skippar man byggnadsförändrande åtgärder:
Jag skulle låta bli att "räta upp" alltför mkt. Ett gammalt "välrenoverat" hus som ser ut som nytt vill jag inte ha.
Vi har bett om panel som inte är likadan, en del kilsågat osv.
- Inte SER UT SOM nytt - däremot givetvis god funktion i det gamla. (och en hel del är och ser ut som nytt. Hoppas ni förstår vad jag menar.)
Vi har bett om panel som inte är likadan, en del kilsågat osv.
- Inte SER UT SOM nytt - däremot givetvis god funktion i det gamla. (och en hel del är och ser ut som nytt. Hoppas ni förstår vad jag menar.)
Redigerat:
