Nåja. Genomreglerad är den inte, däremot felreglerad. Marknaderna är uppblåsta genom låga räntor och det är där politikerna felat genom att inte reglera premisserna för låntagning och långivning. Bankerna kan då låna ut friskt i vetskapen om att framtida kreditförluster täcks upp genom beslut av kompisarna i politiken att skattebetalarna räddar bankerna enl. devisen "too big to fail". På kalaset lägger banken en saftig räntemarginal och de finansiella och politiska topparna i den oreglerade gangsterekonomin kan dunka varann i ryggen mellan tuggorna på gåsleverpastejen.M mnils skrev:
Dessutom har politikerna inte täckt upp för allmännyttans genom massiv flyktinginvandring ianspråktagna hyresrätter. Flyktinginvandringen har resulterat i en kraftig befolkningsökning och människor behöver bostäder.
Resultatet av att inte gå in och reglera dessa obalanser är att bl a bostadsmarknaden har en på tok för hög prissättning och stora delar av befolkningen är tungt skuldsatta med reellt för låga säkerheter, något som inte är hållbart och som kan bli kännbart för hela ekonomin på sikt. För detta har Sverige länge varnats av i praktiken samtliga internationella finansiella organ.
Räntan är det inget fel på men bankernas räntemarginaler borde regleras. Summa summarum, ingen reglering värd namnet.
Vad man som medborgare ska fråga sig är varför man låter detta ske. Vad vill man uppnå med en ekonomisk systemkrasch?
Amortera? Vad skall jag amortera, har ju inga lån.P Poontus skrev:
Och passar mig sedan finanskrisen 2007 - 2008, och låter experter sköta sådana affärer.
nuvarande belåningsgrad är mellan 35-50%Z ZipLock skrev:
i höst blir mina förutsättningar ännu sämre då vi väntar vårt andra barn, när jag förra året flyttade bolånet till annan bank då blev jag chockad när jag såg deras kalkyl, dom räknade på att vi endast hade 1800kr över till bolånet pga deras orimliga schablonbelopp på levnadskostnader.
tragiskt att jag knappt blev beviljad bolånet på långt under min årsinkomst.
lite synd att behöva ta blancolån istället, men det är så mycket enklare
Ganska exakt samma resonemang har förts fram regelbundet, om inte konstant. Sedan jag köpte min första bostad 1984. Domedagsprofeter om för hög skuldsättning, prisbubbla som skall spricka, osv.T tobiast skrev:
Vi fick visserligen en i princip total systemkollaps i början av 90- talet, men den hade inget med bostadsmarknaden att göra. Marknaden för kontor och andra kommersiella lokaler blev överhettad, och inkompetenta banker stängde i princip ned hela ekonomin, när de inte längre kunde tjäna pengar på kontor. Det i sin tur resulterade i stora problem för bostadsmarknaden. Bankerna slutade helt att bevilja lån överhuvudtaget under ett par år. De sade upp krediter till massor med välmående bolag som därmed, trots lönsamhet tvingades i konkurs, vilket skapade en konstgjord arbetslöshet. SE banken utmärkte sig genom att även stoppa inlåningen, "om vi låter någon sätta in pengar, så kan vi av misstag råka låna ut pengar till den personen...".
När det gäller huruvida vi har en prisbubbla på bostäder, så hör jag till dem som hävdar att det har vi egentligen inte, det finns inte speciellt stora övervärden, jämfört med kostnaden att bygga en ny bostad. Vi har en markkostnad som i vissa lägen är för hög, det beror på den genomreglerade planeprocessen.
Men det handlar inte om dramatiska övervärden. Så länge det finns människor som behöver bo. Så kommer det att finnas en efterfrågan på bostäder. OM kostnaden för en bostad blir för hög, så har folk inte råd att bo, då minskar efterfrågan.
Just nu har vi flera samverkande faktorer som fått priserna att stabiliseras, dels har vi äntligen haft en ganska stor nyproduktion av bostäder i bristområden, dels har vi fått politiska regleringar av finansmarknaden, som gör att kalkylkostnaden för folk går upp (amorteringskrav på uppmot 3%, stoppet för 100% belåning), därmed minskar efterfrågan på bostäder i den prisklassen. Så vi har dels en reglering som minskar efterfrågan, samtidigt som vi har ett ökat utbud genom större nyproduktion.
Jag är lite orolig att de här regleringarna skall trigga igång en prisspiral nedåt.
Tidigare låg tröskeln i att kunna köpa sin första bostad. Vi har kravet på 15% kontantinsats. Alla måste spara ihop några 100 000. Sedan kunde många byta upp sig och använda vinsten från nuvarande bostad för att betala den högre kontantinsatsen på nästa. För många blev bostadskarriären något som kunde rulla på automatiskt, det var inte kritiskt att spara mer pengar, för att ha råd med nästa kontantinsats. I tider med låg värdetillväxt, kunde man spara måttligt till nästa bostad.
Men om vi nu kommer in i en sjunkande marknad. Då betyder det att den unga person som kanske köpte sin första etta för 3 - 5 år sedan, och nu i kraft av högre lön efter några års karriär, och kanske en del sparande, vill köpa något lite större. Den personen kan inte ens köpa en likadan etta om han säljer sin bostad. För om vi tänker oss att priset gått ned 5%, då har alltså 1/3 av kontantinsatsen försvunnit. Och han kanske kan täcka upp med sparande, men det är osannolikt att den här unga personen har lyckats spara så mycket att det både räcker till att täcka förlusten, och till en ny högre kontantinsats.
DETTA är jag rädd för att det skapar en prisspiral nedåt, som skulle kunna ge en krasch.
Tänker du inte lite enögt nu?H hempularen skrev:
Samtidigt som värdet på hans/hennes bostad har sjunkit lite, har ju även priset på den "nya" bostaden sjunkit.
Så det jämnar ut sig, som han sa som s**t i Valhallabadet
Medlem
· Västernorrland
· 10 289 inlägg
Det stora problemet är nog mest att majoriteten fortfarande inte har möjlighet att få nå lån och att de behöver en hyreslägenhet och det finns inte eller mycket lite och så ser det ut över hela landet. Inte bara i storstäder.
Men idag är det pengar i allt och vem vill bygga nåt som hyrs ut och får ett nollsummespel av den ekonomin.........
Men idag är det pengar i allt och vem vill bygga nåt som hyrs ut och får ett nollsummespel av den ekonomin.........
KnockOnWood skrev:
28åring här,
1 har en årsinkomst på över 600'
2. ca 1,8 miljoner
3. 4000kr
4. kan betala kontantinsats på ca 25%
5. Inget, trots god kreditvärdighet. Det är från en bank där jag har alla mina försäkringar och varit god kund. Jag jobbar ca 150% men eftersom det inte är en fast anställning så får jag nej, trots att jag aldrig varit arbetslös utan tvärtom alltid kunnat jobba mer än 100%
Du har alltså runt 35' i fast lön. Den har bankerna gått efter så länge jag kan minnas (om man inte har en bra kontakt och/eller väldigt mycket insats).B Buttle skrev:
Det är tråkigt, jag hade samma problem när jag drev eget för 10-15 år sedan, gott om pengar, men oregelbundet inkomst och för mycket kapitalinkomster.
Då återstår alltså två val:B Buttle skrev:
- Ordna en fast anställning. Varför har du inte det förresten?
- Spara ihop resterande 75% av 1,8 mille och betala kontant.
Tragiskt att alla trådar om ungdomar urartar i öppen tuppfäktning om vem som har mest fördomar och vem som är bäst på hushållsekonomiska val.
jag fick 3% ränta på Blanco, min aktiedepå steg med cirka 100% förra året, nu har jag hittils varit för feg för att belåna mig på aktier men jag har kört mycket företagslån också där jag i snitt får cirka 11% så visst lönar det siglunarayo skrev:
Fast problemet är att du får betala 3% även de år din aktiedepå faller med 45%.
Och det finns en anledning till att en bank hellre lånar ut för 3% till dig, än 11% till företaget.
Och det finns en anledning till att en bank hellre lånar ut för 3% till dig, än 11% till företaget.
Ja de undrar jag också ibland. Oftast är det bra för det gör att jag dels kan hoppa på andra projekt och jobba hur mycket jag vill. Det enda som är dåligt är att banken inte gillar det.
Jo får nog göra det. Eller vända mig till en bank som förstår att jag kan betala för mig
Jag svarade bara på dina frågor, för det verkade som att du undrade hur lite en 28 åring tjänade
fast det är inget problem då jag tjänar så mycket mer än vad jag egentligen behöver. skulle kunna förlora 100% och ändå rycka på axlarna. men nu kommer det inte hända då jag har stor differensiering, jag räknar snarare med att jag har ursprungligt lånat belopp kvar när lånen är återbetalade, all avkastning återinvesterar jag dessutom så att jag får ränta på ränta effekt.H hempularen skrev:
skulle jag vilja så hade jag kunnat betala tillbaka samtliga lån inklusive bolånet och varit helt skuldfri.
sparandet är till stor del syftat på att på sikt kunna gå ner i arbetstid eller till pensionen och kanske kunna gå tidigare ifall jag inte orkar jobba till 75
men det känns som att vi börjar glida ifrån ämnet lite väl mycket nu
