Jag håller med dig Nötegårdsgubben.
I USA där det inte finns någon allemansrätt och alltså ingen risk för att bli sedd av förbipasserande är det på många håll relativt vanligt att kriminella slår sig ned och driver diverse ljusskygga verksamheter i skogen..... med påföljden att det blir direkt livsfarligt för markägaren att röra sig i sin skog. Att skjuta markägaren är ju ett praktiskt sätt att undanröja det enda möjliga vittnet.
Några blåbär och några kantareller och några stigar som är dubbelt bredare än älgstigarna är ett väldigt lågt pris att betala för att vårt skogsskifte patrulleras så gott som varje dag av mestadels hyggliga laglydiga medborgare.
När det laglydiga samhället utestängs från eller börjar undvika en plats flyttar de kriminella in och så vill jag inte ha det.
Förresten så använder jag oftast själv en stig som sneddar över ett hörn av grannens skifte för att ta mig till det egna skiftet. Vägrätten är från bortre ändan av skiftet och jag har ingen lust att gå hela vägen runt (en omväg på ungefär 400 meter) varje gång jag skall dit eller därifrån utan traktor. Det skulle krävas stora kostsamma sprängningsarbeten för att flytta den stigen 10 meter i sidled in på egen mark.
Det gäller att sätta saker i rätt proportioner.
I USA där det inte finns någon allemansrätt och alltså ingen risk för att bli sedd av förbipasserande är det på många håll relativt vanligt att kriminella slår sig ned och driver diverse ljusskygga verksamheter i skogen..... med påföljden att det blir direkt livsfarligt för markägaren att röra sig i sin skog. Att skjuta markägaren är ju ett praktiskt sätt att undanröja det enda möjliga vittnet.
Några blåbär och några kantareller och några stigar som är dubbelt bredare än älgstigarna är ett väldigt lågt pris att betala för att vårt skogsskifte patrulleras så gott som varje dag av mestadels hyggliga laglydiga medborgare.
När det laglydiga samhället utestängs från eller börjar undvika en plats flyttar de kriminella in och så vill jag inte ha det.
Förresten så använder jag oftast själv en stig som sneddar över ett hörn av grannens skifte för att ta mig till det egna skiftet. Vägrätten är från bortre ändan av skiftet och jag har ingen lust att gå hela vägen runt (en omväg på ungefär 400 meter) varje gång jag skall dit eller därifrån utan traktor. Det skulle krävas stora kostsamma sprängningsarbeten för att flytta den stigen 10 meter i sidled in på egen mark.
Det gäller att sätta saker i rätt proportioner.
Jag anser också att både allemansrätten och strandskyddet i grunden är bra regler/lagar. Det finns säkert detaljer som skulle må bra av att justeras. Men i stort så är det bra.
Inskränkningen i ägarrätten genom strandskydd är inte så extrem som det ibland utmålas, jämfört med reglerna för annan mark. Det finns ju väldiga begränsningar i var och vad du får bygga på nästan all mark. Det är ingen unik diskriminering av just strandägare.
Kommersiell verksamhet inom allemansrättsskydd kan jag hålla med om att det kan sticka i ögonen, där kanske skulle behövas en justering.
I länder där stränderna är privata blir det klart tråkigare att vistas. Långa sträckor av Italiens "riviera" är ju helt blockerad av kilometerlånga höga plank, med regelbundna barer. Vill du ens få en skymt av medelhavet måste du gå in via en bar och köpa en öl för 100 kr eller ett glas vatten för 120.
Inskränkningen i ägarrätten genom strandskydd är inte så extrem som det ibland utmålas, jämfört med reglerna för annan mark. Det finns ju väldiga begränsningar i var och vad du får bygga på nästan all mark. Det är ingen unik diskriminering av just strandägare.
Kommersiell verksamhet inom allemansrättsskydd kan jag hålla med om att det kan sticka i ögonen, där kanske skulle behövas en justering.
I länder där stränderna är privata blir det klart tråkigare att vistas. Långa sträckor av Italiens "riviera" är ju helt blockerad av kilometerlånga höga plank, med regelbundna barer. Vill du ens få en skymt av medelhavet måste du gå in via en bar och köpa en öl för 100 kr eller ett glas vatten för 120.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 029 inlägg
Fast det finska och svenska strandskyddet verkar ju vara ganska olika. I Sverige är strandskyddet 100–300 m och gäller i princip från krondiken och uppåt och är väldigt svårt att få dispens från (utgångspunkten är att man inte får bygga). Av tidigare diskussioner att döma har jag förstått att ni har lite friare regler.
Ja som jag skrev tidigare i tråden har vi i inget strandskydd värt namnet utom i vissa kommuner som har satt upp egna regler.
I min hemkommun beviljas till exempel inga byggnadstillstånd på lägre höjd än 3 meter över medelvattenståndet. Samtidigt som strandplanen som har gjorts upp för varje landskap reglerar vilka standområden som får bebyggas och antalet byggrätter på varje fastighet som har strand.
Samtidigt så har jag ju fått en uppfattning om hur ert strandskydd fungerar i Sverige när jag har vistats där och genom bekanta där.
Min uppfattning är att det idealiska strandskyddet skulle vara en medelväg mellan Finland och Sverige. Striktare än i Finland men liberalare än i Sverige.
I min hemkommun beviljas till exempel inga byggnadstillstånd på lägre höjd än 3 meter över medelvattenståndet. Samtidigt som strandplanen som har gjorts upp för varje landskap reglerar vilka standområden som får bebyggas och antalet byggrätter på varje fastighet som har strand.
Samtidigt så har jag ju fått en uppfattning om hur ert strandskydd fungerar i Sverige när jag har vistats där och genom bekanta där.
Min uppfattning är att det idealiska strandskyddet skulle vara en medelväg mellan Finland och Sverige. Striktare än i Finland men liberalare än i Sverige.
Hur är det med bryggor i Finland, trädgårdsmöbler på stranden eller grillplats mm?H heimlaga skrev:
Det vill säga det som anses förbjudet att den privata mark/strandägaren privatiserar på sin egen privata fastighet i Sverige
Bryggor kräver tillstånd från vattenägaren det vill säga oftast en bysamfällighet. Stora bryggor som kräver grävarbeten kräver miljötillstånd från NTM-centralen (länsstyrelsen).
Trädgårdsmöbler och grillplatser har ingen myndighet någonting att göra med såvida de är på egen mark.
Tyvärr leder det här till att det onödigt stora områden blir tomtmark fast allemansrätten innebär att även om det finns en grillplats eller trädgårdsmöbler så får man gå där såvida det inte finns byggnader i närheten.
Tyvärr leder det till att folk med mer pengar än vett bygger allt möjligt på stränderna som sedan is och högvatten förstör.
Tyvärr beaktar de landskapsvisa strandplanerna inte att landhöjningen förändrar stränderna. Jag känner till en by där området som är planerat som byns hamn håller på att bli helt oanvändbart och otillgängligt med båt men att ändra strandplanen så att byborna kan bygga en ny hamn någon annanstans där det finns vatten verkar närapå omöjligt. En muddring skulle kosta mer än någon har råd med och efter en tid blir det samma problem igen. Landet stiger ju med 8mm i året och där i åmynningen slammar det säkert upp ett par tre centimeter i året.
På vissa områden finns det en strandskydd. Staten har köpt byggrätterna och avverkningsrätten på en del holmar och kuststräckor och skapat naturskyddsområden. Det där har ofta gått väldigt klumpigt och byråkratiskt till och ibland har markägarna körts över. Ibland har det skötts sakligt och markägarna har fått skälig ersättning.
Därför äger vi till exempel del i en samfälld holme utan byggrätt och avverkningsrätt.
Som sagt. Jag tror på en gyllene medelväg.
Trädgårdsmöbler och grillplatser har ingen myndighet någonting att göra med såvida de är på egen mark.
Tyvärr leder det här till att det onödigt stora områden blir tomtmark fast allemansrätten innebär att även om det finns en grillplats eller trädgårdsmöbler så får man gå där såvida det inte finns byggnader i närheten.
Tyvärr leder det till att folk med mer pengar än vett bygger allt möjligt på stränderna som sedan is och högvatten förstör.
Tyvärr beaktar de landskapsvisa strandplanerna inte att landhöjningen förändrar stränderna. Jag känner till en by där området som är planerat som byns hamn håller på att bli helt oanvändbart och otillgängligt med båt men att ändra strandplanen så att byborna kan bygga en ny hamn någon annanstans där det finns vatten verkar närapå omöjligt. En muddring skulle kosta mer än någon har råd med och efter en tid blir det samma problem igen. Landet stiger ju med 8mm i året och där i åmynningen slammar det säkert upp ett par tre centimeter i året.
På vissa områden finns det en strandskydd. Staten har köpt byggrätterna och avverkningsrätten på en del holmar och kuststräckor och skapat naturskyddsområden. Det där har ofta gått väldigt klumpigt och byråkratiskt till och ibland har markägarna körts över. Ibland har det skötts sakligt och markägarna har fått skälig ersättning.
Därför äger vi till exempel del i en samfälld holme utan byggrätt och avverkningsrätt.
Som sagt. Jag tror på en gyllene medelväg.
Vad är det du i all sin dag pratar om? Vilken kommun bor du i? Nu har jag inte läst alla kommentarer men visst fan har vi strandskydd i Finland, om man med strandskydd menar att man inte får bygga för nära stranden? Det finns regler i antalet meter ifrån stranden en byggnad får placeras som byggnadstillsynen använder då de beviljar bygglov. En bastu får t.ex. placeras närmare stranden än huvudbyggnaden.H heimlaga skrev:
Kan du ge exempel på där (rikt) folk bygger upp samma byggnader om och om igen..?! Kom igen, du är väl ett troll?!
Om man skall ha minst 3m till normalt vattenstånd så skulle hela den Österbottniska kusten med tillhörande öar vara obebyggd! Men kanske du är en sådandär skarvkramare som tycker Kinaskarven borde grisa ner kusten istället för att människan använder det som rekreationsområde...?Nej något troll är jag inte...... och skulle jag få råda skulle kinaskarvarna bli kokta till rävmat varenda en..... och så säljer vi skinnen åt kineserna........
I Korsholm tillåter kommunen mindre enkla byggnader under tre meter höjd men inga egnahemshus och inga vidlyftiga uthus. Det har jag själv hört när det var frågan om ett planerat bygge vid Kunisund och ett i Kvevlax och ett i Petsmo.
Vid extremt högvatten kan vattennivån stiga upp till 1,8 meter över det normala. Det har jag själv varit med om och sett med egna ögon. Det syns inte i vattenståndsstatistiken för Vasa och Jakobstad eftersom det är ett lokalt fenomen mellan mätpunkterna. Inträffade senast någon gång kring 2003 och någon gång på 70-talet och någon gång strax efter kriget.
Ja jag känner till både sommarstugor och egnahemshus som har blivit vattenskadade av högvatten flera gånger och återuppbyggde eller renoverade gång på gång på gång. Jag vill inte hänga ut personerna med namn.
I strandplanen finns en massa krångliga och ett antal idiotiska regler för hur byggnaderna får placeras på strandtomter men vi har inget sådant strandskydd som de har i Sverige.
Det rikssvenska strandskyddet är mer konsekvent och lika för alla än vårt lappverk av olika regler och tjänstemannabeslut och skyddsområden för än det ena och än det andra. Det anser jag skulle vara bättre än vårt lappverk.
Å andra sidan är det rikssvenska strandskyddet orimligt strängt tycker jag.
I Korsholm tillåter kommunen mindre enkla byggnader under tre meter höjd men inga egnahemshus och inga vidlyftiga uthus. Det har jag själv hört när det var frågan om ett planerat bygge vid Kunisund och ett i Kvevlax och ett i Petsmo.
Vid extremt högvatten kan vattennivån stiga upp till 1,8 meter över det normala. Det har jag själv varit med om och sett med egna ögon. Det syns inte i vattenståndsstatistiken för Vasa och Jakobstad eftersom det är ett lokalt fenomen mellan mätpunkterna. Inträffade senast någon gång kring 2003 och någon gång på 70-talet och någon gång strax efter kriget.
Ja jag känner till både sommarstugor och egnahemshus som har blivit vattenskadade av högvatten flera gånger och återuppbyggde eller renoverade gång på gång på gång. Jag vill inte hänga ut personerna med namn.
I strandplanen finns en massa krångliga och ett antal idiotiska regler för hur byggnaderna får placeras på strandtomter men vi har inget sådant strandskydd som de har i Sverige.
Det rikssvenska strandskyddet är mer konsekvent och lika för alla än vårt lappverk av olika regler och tjänstemannabeslut och skyddsområden för än det ena och än det andra. Det anser jag skulle vara bättre än vårt lappverk.
Å andra sidan är det rikssvenska strandskyddet orimligt strängt tycker jag.
Men nu råddar du ju med översvämmingsområdena kring Kyrö älv, inte normal Österbottnisk kustremsa! Vid potentiella översvämmningsområden kan säkert 3m vara lämpligt, även om Korsholms komun har fattat det pinsamt sent. Ett vattenstånd på 1.8m över det normala har f.ö. nog förekommit betydligt frekventare än vad du säger, senast var i jultider för ca 4-5 år sedan. Vad jag känner till blev ingen fritidsbostad eller bastu skadad.H heimlaga skrev:
Jag blir otroligt irriterad att du framför osanning som fakta - vi har strandskydd idag i Finland. Jag gissar du baserar dina skriverier på gamla byggnader som man många gånger kan fundera om de ens har ett bygglov. När har du senast själv ansökt om bygglov för en strandnära fritidsbostad eller bastu? Kolla vad som gäller med byggnadstillsynen i Korsholm och återkom med fakta.
Kul med alla synpunkter och infallsvinklar. Blev lärorikt det här!
En sak jag funderar över är min egen situation och hur pragmatisk lagen om strandskydd egentligen är. Jag bor i villa med mindre än 50 meter till en älv. Mellan mig och älven löper dock en landsväg, och min tomt når bara fram till landsvägen. Nollställer denna landsväg strandskyddet för min tomt? Eller nollställs det av att tomten slutar före vattnet? Jag har nämligen sökt bygglov för lite enklare byggnationer (stor altan med carport under) och inte stött på något som helst hinder från kommunens håll. Det har varit fritt fram och ingen diskussion om något strandskydd, trots att altanen/carporten hamnar omkring 30-40 meter från vattnet.
Eller glömde de bara kolla kartan och missade älven? Men det känns inte troligt eftersom samma myndighet tvingade mig att installera minireningsverk pga husets närhet till vatten.
En sak jag funderar över är min egen situation och hur pragmatisk lagen om strandskydd egentligen är. Jag bor i villa med mindre än 50 meter till en älv. Mellan mig och älven löper dock en landsväg, och min tomt når bara fram till landsvägen. Nollställer denna landsväg strandskyddet för min tomt? Eller nollställs det av att tomten slutar före vattnet? Jag har nämligen sökt bygglov för lite enklare byggnationer (stor altan med carport under) och inte stött på något som helst hinder från kommunens håll. Det har varit fritt fram och ingen diskussion om något strandskydd, trots att altanen/carporten hamnar omkring 30-40 meter från vattnet.
Eller glömde de bara kolla kartan och missade älven? Men det känns inte troligt eftersom samma myndighet tvingade mig att installera minireningsverk pga husets närhet till vatten.
Jag kan ha förstått saker fel....... men så här förstod jag det då bekanta har sökt tillstånd. En krånglig ofta trekvartsidiotisk strandplan som måste följas men inget generellt standskydd.T Turbo_Tail skrev:
Större delen av Björkö och Mickelsörarna och Märaskär han ett generellt standskydd.
Fast jag kan som sagt ha förstått det fel.
Ring till kommunen och fråga vad som gäller, sen ser vi gärna att du meddelar oss vad dom svarar! Jag gissar igen att det du/de råddar med t.ex. Natura-2000 områden! Jag vidhåller fortfarande att du för med osanning.H heimlaga skrev:
Det är ganska vanligt att strandskyddet är upphävt för en hel tomt. Om tomten är byggd sedan före lagens tillkomst (1972??) eller om ett hus har byggts på dispens senare.lärjungen skrev:
Som jag uppfattat det så kan man få två olika typer av dispens, antingen får du dispens för just det du vill bygga, alla ytterligare åtgärder på tomten kräver ny dispens. Eller så upphäver man strandskyddet för hela tomten (observera att i det här fallet så är tomt och fastighet två olika saker, tomtområdet kan var en del av fastigheten). och då får du bygga enligt vanliga bygglovsregler, utan att söka dispens.
När det finns detaljplan, så tror jag att planen upphäver strandskyddet för planeområdet.
