Mors förtida arv, av tomt, blev syskonbarns!
Hej!
Kan någon hjälpa oss i denna hemska situation ?
Vi känner oss utsatta för utpressning.
Historik:
Min mormor och morfar ägde tillsammans en gård. De hade 5 barn
1959 gav de min mor en tomt att bygga sommarhus på som ett förskott på arv.
De hade tidigare gett en tomt till en äldre bror som köpt ett befintligt hus på gården.
1960 byggde familjen ett sommarhus på tomten. Bygglov finns. Det står NU på Ofri Grund!
1960 fick ytterligare en syster en tomt som bebyggdes.
1965 den 3/3 överlät min morfar, gården till den bror som arrenderat gården. Tyvärr utan att
hustrun (som kunnat informera alla barnen) eller de andra barnen blev informerade.
Då hade man kanske kunnat undvik det problem vi har idag.
Köpebrevet är med andra ord inte korrekt då bara morfar står som säljare, det hade inte gått idag.
Morfar ville ordna arvet av gården så att 3 syskon fick varsin tomt. Den bror som övertog gården fick bostadshuset. Och därmed en lägre köpesumma. En syster fick 3.000:- istället för tomt.
de 13/3 kom brodern som övertog gården med ett papper på att tomterna skulle styckas av först efter
hans bortgång eller vid försäljning. Han hade inga barn då och var 45 år. Syskonen accepterade det.
Några år senare fick han en son! Denna sonen har ärvt gården och vägrar att stycka av tomterna
så som man tidigare kommit överens. Han har nu Lagfarten och därmed makten. Han begär nu ett
orimligt pris för den tomt vi har om han över huvud taget skall stycka av.
Vad gäller? Det förstärkta laglottsskyddet Ärvdabalken 7:4 eller Lagfarten ?
De jurister vi anlitat meddelar bara att vi skulle ha överklagat detta för 20 år sedan!!
Men då levde brodern och vi trodde att han skulle hålla sina löften! Han dog 2008 och sedan dess
har vi försökt få sonen att gå med på att lösa detta. Vi är beredda att betala en del men inte ett pris
som är högre än marknadsvärdet. Hade min mor inte fått någon tomt av sina föräldrar så hade den
ju inte alls funnits där. Hon och syskonen bidrog bara till att brodern kunde ta över gården till ett
pris han kunde betala och han fick ju bostadshuset som ersättning för tomterna. Det var så morfar ville ha det och man accepterade det då. Ensittarlagen hade kanske hjälpt oss idag? Vi känner oss laglösa och utsatta för utpressning. Är det verkligen så här det skall vara enligt svensk lag?
Vet någon vad vi skall göra för att få ett slut på detta?
Kan någon hjälpa oss i denna hemska situation ?
Vi känner oss utsatta för utpressning.
Historik:
Min mormor och morfar ägde tillsammans en gård. De hade 5 barn
1959 gav de min mor en tomt att bygga sommarhus på som ett förskott på arv.
De hade tidigare gett en tomt till en äldre bror som köpt ett befintligt hus på gården.
1960 byggde familjen ett sommarhus på tomten. Bygglov finns. Det står NU på Ofri Grund!
1960 fick ytterligare en syster en tomt som bebyggdes.
1965 den 3/3 överlät min morfar, gården till den bror som arrenderat gården. Tyvärr utan att
hustrun (som kunnat informera alla barnen) eller de andra barnen blev informerade.
Då hade man kanske kunnat undvik det problem vi har idag.
Köpebrevet är med andra ord inte korrekt då bara morfar står som säljare, det hade inte gått idag.
Morfar ville ordna arvet av gården så att 3 syskon fick varsin tomt. Den bror som övertog gården fick bostadshuset. Och därmed en lägre köpesumma. En syster fick 3.000:- istället för tomt.
de 13/3 kom brodern som övertog gården med ett papper på att tomterna skulle styckas av först efter
hans bortgång eller vid försäljning. Han hade inga barn då och var 45 år. Syskonen accepterade det.
Några år senare fick han en son! Denna sonen har ärvt gården och vägrar att stycka av tomterna
så som man tidigare kommit överens. Han har nu Lagfarten och därmed makten. Han begär nu ett
orimligt pris för den tomt vi har om han över huvud taget skall stycka av.
Vad gäller? Det förstärkta laglottsskyddet Ärvdabalken 7:4 eller Lagfarten ?
De jurister vi anlitat meddelar bara att vi skulle ha överklagat detta för 20 år sedan!!
Men då levde brodern och vi trodde att han skulle hålla sina löften! Han dog 2008 och sedan dess
har vi försökt få sonen att gå med på att lösa detta. Vi är beredda att betala en del men inte ett pris
som är högre än marknadsvärdet. Hade min mor inte fått någon tomt av sina föräldrar så hade den
ju inte alls funnits där. Hon och syskonen bidrog bara till att brodern kunde ta över gården till ett
pris han kunde betala och han fick ju bostadshuset som ersättning för tomterna. Det var så morfar ville ha det och man accepterade det då. Ensittarlagen hade kanske hjälpt oss idag? Vi känner oss laglösa och utsatta för utpressning. Är det verkligen så här det skall vara enligt svensk lag?
Vet någon vad vi skall göra för att få ett slut på detta?
Problemet är ju att det aldrig genomförts någon lantmäteriförrättning.
För att en markbit ska kunna kallas "tomt" måste den ha en egen fastighetsbeteckning och fastställda gränser, annars existerar den inte som tomt. Det går inte att överlåta en bit mark som är en del i en större fastighet. Lantmäteriförrättningen skulle genomförts redan 1959, eller senast 1965 innan morfar överlät gården till nästa ägare.
Tyvärr tror jag inte att ni har några möjligheter att tvinga nuvarande ägare att stycka av några tomter.
Sådana här situationer är mycket tråkiga, jag skulle kunna berätta någon själv, och tyvärr är det ganska vanligt med muntliga löften från äldre släktingar som aldrig följts upp och slutförts juridiskt.
Klen tröst, jag vet.
För att en markbit ska kunna kallas "tomt" måste den ha en egen fastighetsbeteckning och fastställda gränser, annars existerar den inte som tomt. Det går inte att överlåta en bit mark som är en del i en större fastighet. Lantmäteriförrättningen skulle genomförts redan 1959, eller senast 1965 innan morfar överlät gården till nästa ägare.
Tyvärr tror jag inte att ni har några möjligheter att tvinga nuvarande ägare att stycka av några tomter.
Sådana här situationer är mycket tråkiga, jag skulle kunna berätta någon själv, och tyvärr är det ganska vanligt med muntliga löften från äldre släktingar som aldrig följts upp och slutförts juridiskt.
Klen tröst, jag vet.
Såvitt jag förstår så har ni ett avtal med den bortgågne morbrodern att ni skulle få stycka av tomten efter hans bortgång. Och då handlar det om huruvida den nuvarande ägaren kan vara bunden av det avtalet.
Det låter för mig som att avtalet är en form av testamente, det gäller något som skall hända efter hans död. Men troligen uppfyller det inte formkraven för ett testamente, och är då troligen inte värt något.
Det låter för mig som att avtalet är en form av testamente, det gäller något som skall hända efter hans död. Men troligen uppfyller det inte formkraven för ett testamente, och är då troligen inte värt något.
Om brodern köpt gården med ett förbehåll om avstyckning efter hans död så måste rimligen detta förebehåll gälla mot dödsboet, vilket då har gjort ett fel som inte sett till att avstyckningen skett eller att förbehållet gäller näste ägare.
Om det går att rätta till lång tid i efterhand vet jag inte. Dödsbon är ju tillfälliga juridiska personer och bevakar man inte sin rätt medan dödsboet existerar så ligger man antagligen pyrt till senare.
(Med kraftig reservation för att jag inte är jurist.)
Om det går att rätta till lång tid i efterhand vet jag inte. Dödsbon är ju tillfälliga juridiska personer och bevakar man inte sin rätt medan dödsboet existerar så ligger man antagligen pyrt till senare.
(Med kraftig reservation för att jag inte är jurist.)
Försök kom överens med den som nu äger detta för att göra det bästa av det, istället för att ägna resten av livet med att tvista...älta och vara bitter över hur det skulle kunnat blivit....
Då det finns ett Taxeringsvärde på tomten så finns det väl någon form av fiktiv tomt.
Taxvärdet är dock mer än dubbelt så högt som marknadsvärdet. Och taxvärdet är baserat på att vi anlagt tomten.
Då vi lagt ner mycket pengar på tomt och hus så är det inte bara att lämna det till min kusin...
Min moster som fick 3000 lever inte längre men hennes barn är glada att de fick pengar istället för tomt.
Man värderade tomterna till 3000 kr vardera 1965. 3 tomter x 3000 kr = 9000 kr + 3000 kr till systern kontant
Min morbror fick bostadshuset med taxvärde 12000 kr, 1965.
Då var alla överens och trodde att det skulle bli bra. Varför man inte forskade mer i hur affären gått till.
Ingen trodde att brodern skulle lura dem.
Köpebrevet som finns i Lantmäteriets arkiv är dock väldigt tveksamt.
Det är en avskrift och saknar namnteckningar. Vi tror inte att mormors egenhändiga namnteckning
finns där då hon enligt sägen inte visste om affären förrän efteråt. Hon ägde halva gården det har jag kollat. Men det är ändå bara min morfar som sålt och hon står som om hon medgav försäljningen.
Av vad ? Halva gården? Dessutom är hennes namnteckning bevittnad av min morbrors svärfar.
Mycket märkligt att han skulle bevittnat den utan att mormor kände till det! De bodde inte grannar precis.
Man säger att det inte finns någon preskriptionstid på fast egendom vilket borde hjälpa oss,
men de jurister vi pratat med säger att allt är för sent...
Vi kan och vill gärna betala för tomten för att få ett slut. -Men inte mer än vad den är värd!
Jag har jämfört tomtpriser som finns på nätet och kommit fram till att det är ok att betala
ca 250.000:- men inte 800.000:- som min kusin vill ha! Vi har fått marken värderad av expert
den är värderad till ca 150.000:- + avstyckningskostnad.
.
Taxvärdet är dock mer än dubbelt så högt som marknadsvärdet. Och taxvärdet är baserat på att vi anlagt tomten.
Då vi lagt ner mycket pengar på tomt och hus så är det inte bara att lämna det till min kusin...
Min moster som fick 3000 lever inte längre men hennes barn är glada att de fick pengar istället för tomt.
Man värderade tomterna till 3000 kr vardera 1965. 3 tomter x 3000 kr = 9000 kr + 3000 kr till systern kontant
Min morbror fick bostadshuset med taxvärde 12000 kr, 1965.
Då var alla överens och trodde att det skulle bli bra. Varför man inte forskade mer i hur affären gått till.
Ingen trodde att brodern skulle lura dem.
Köpebrevet som finns i Lantmäteriets arkiv är dock väldigt tveksamt.
Det är en avskrift och saknar namnteckningar. Vi tror inte att mormors egenhändiga namnteckning
finns där då hon enligt sägen inte visste om affären förrän efteråt. Hon ägde halva gården det har jag kollat. Men det är ändå bara min morfar som sålt och hon står som om hon medgav försäljningen.
Av vad ? Halva gården? Dessutom är hennes namnteckning bevittnad av min morbrors svärfar.
Mycket märkligt att han skulle bevittnat den utan att mormor kände till det! De bodde inte grannar precis.
Man säger att det inte finns någon preskriptionstid på fast egendom vilket borde hjälpa oss,
men de jurister vi pratat med säger att allt är för sent...
Vi kan och vill gärna betala för tomten för att få ett slut. -Men inte mer än vad den är värd!
Jag har jämfört tomtpriser som finns på nätet och kommit fram till att det är ok att betala
ca 250.000:- men inte 800.000:- som min kusin vill ha! Vi har fått marken värderad av expert
den är värderad till ca 150.000:- + avstyckningskostnad.
.
Min uppfattning är att 4 arvtagare och deras bröstarvingar blivit snuvade på arvet. Jag känner empati för dessa och det känns inte rätt att råda "svälj förtreten och vandra vidare" finns det på riktigt, preskriptionstid för sådant?
Jo, tyvärr ser den ut att vara som längst 10 år. http://lawline.se/answers/preskription-arvsratt
Då återstår väl bara att försöka komma överens, och få alla att förstå glädjen med att ha en stor välvillig släkt.
Återigen visar det hur oerhört viktigt det är att ha klara papper.
Jo, tyvärr ser den ut att vara som längst 10 år. http://lawline.se/answers/preskription-arvsratt
Då återstår väl bara att försöka komma överens, och få alla att förstå glädjen med att ha en stor välvillig släkt.
Återigen visar det hur oerhört viktigt det är att ha klara papper.
Redigerat av moderator:
Tyvärr litade man på föräldrar och syskon. Ingen hade mer än 6 års skola.ion skrev:
Man vände sig inte till en Jurist, det var som att misstro familjen.
OCH det fanns inga datorer! 1965 var det svårt att veta hur man skulle gå till väga
Man handlade i GOD TRO. Det går inte att tro att man var lika upplyst som man är idag.
Det skall inte finnas någon preskriptionstid på fast egendom, någon som vet?
Om tomten inte är avstyckad så finns inte tomten, taxeringsvärdet som du nämner borde i så fall avse husets taxeringsvärde på den ofria grunden. Men det där framgår av pappren från skatteverket.Västanfläkt skrev:
Jag klandrar ingen, det var säkert vanligare förr att man gjorde upp muntligt och att man litade på varandra, det fungerade då. Men efter några generationer har attityder förändrats.Västanfläkt skrev:
Tyvärr så är det nog vanligt förekommande fortfarande, trots all möjlighet till upplysning.
Numera ser man bara pengar, inget annat betyder något, förrän möjligen när man blivit gammal, då sitter man där och fattar inte varför ingen kommer och hälsar på.
Det gäller så klart inte om man har pengar på banken, i sådana fall kommer säkert värsta ovännen och är vänligt sinnad.
Det är onekligen en besvärlig situation. Det gäller dock att försöka bena ut vad som hänt i kronologisk ordning och rota fram alla papper som finns. Det första är att hitta bouppteckningen samt uppgifter om bodelning i samband med respektive dödsfall. Om inte allt gått rätt till kan man i vissa fall begära en såkallad tilläggsbouppteckning, som kan göras flera decennier senare.
Det gäller att kunna visa att 1) angtingen rätten att stycka av tomten är er enligt bodelning eller 2) att bodelning inte skett enligt gällande lagstiftning, d.v.s. att inte alla dödsbodelägare fått sin laglott. I ert fall verkar det som om det är mormoderns bouppteckning som borde letas upp, eftersom hon bör äga 1/2 gård som borde ha tagits upp och deltas mellan arvingarna. Kanske kan det vara ett spår att gå på att få en tilläggsbouppteckning på halva gården för mormodern som aldrig skrev på försäljningen? Morfadern kan alltså bara ha överlåtit sin halva! Att någon står som lagfartsägare idag är naturligtvis besvärande, men det talar ändå inte om vem som är rättmätig ägare!
Det gäller att kunna visa att 1) angtingen rätten att stycka av tomten är er enligt bodelning eller 2) att bodelning inte skett enligt gällande lagstiftning, d.v.s. att inte alla dödsbodelägare fått sin laglott. I ert fall verkar det som om det är mormoderns bouppteckning som borde letas upp, eftersom hon bör äga 1/2 gård som borde ha tagits upp och deltas mellan arvingarna. Kanske kan det vara ett spår att gå på att få en tilläggsbouppteckning på halva gården för mormodern som aldrig skrev på försäljningen? Morfadern kan alltså bara ha överlåtit sin halva! Att någon står som lagfartsägare idag är naturligtvis besvärande, men det talar ändå inte om vem som är rättmätig ägare!
