Mögel på insidan av fasaden. Något att bry sig om?
Hej jag har en oventilerad fasad från -58.
Sista färgen som lades på av förra ägaren var en latexfärg (plastfäg).
Det blev ganska tätt och det ser ut som om fasaden nyligen inte mått så bra, den är svart under färgen någon tiondels mm ned. Nu är inte det inte det som är mest alarmerande tycker jag.
Jag har öppnat upp lite för att nu i samband med ommålning så tänkte jag ändra till en ventilerad fasad genom att snitta upp och sätta insektsnät i den horisontella läkten. Då märker jag att fasadpanelen har svartmögel invändigt. Kan detta skapa hälsoproblem?
Om man ser på tretexen innanför så är den till synes opåverkad men man vet ju inte om den har besprutats med kvicksilver eller något annat trevligt, de var ju rätt vågade på 50-talet.
Man ser på spikskallarna som håller fast tretexen att galven är borta och de har rostat medan viss paneldyckert som jag dragit ut har varit helt ny.
Vidare så tycker min sambo att det kan lukta surt inne i huset och även kläder luktar tycker hon. Jag känner inget men jag har inte mycket till luktsinne generellt.
Hur tycker ni att jag ska gå vidare? Fortsätta ventilera fasaden eller byta den? Vi har sågspån innanför tretexen kan även den vara möglig även om inte tretexen är det?
Finns det något man kan få på försäkringen om det blir ett stort jobb?
Bifogar bilder.
Sista färgen som lades på av förra ägaren var en latexfärg (plastfäg).
Det blev ganska tätt och det ser ut som om fasaden nyligen inte mått så bra, den är svart under färgen någon tiondels mm ned. Nu är inte det inte det som är mest alarmerande tycker jag.
Jag har öppnat upp lite för att nu i samband med ommålning så tänkte jag ändra till en ventilerad fasad genom att snitta upp och sätta insektsnät i den horisontella läkten. Då märker jag att fasadpanelen har svartmögel invändigt. Kan detta skapa hälsoproblem?
Om man ser på tretexen innanför så är den till synes opåverkad men man vet ju inte om den har besprutats med kvicksilver eller något annat trevligt, de var ju rätt vågade på 50-talet.
Man ser på spikskallarna som håller fast tretexen att galven är borta och de har rostat medan viss paneldyckert som jag dragit ut har varit helt ny.
Vidare så tycker min sambo att det kan lukta surt inne i huset och även kläder luktar tycker hon. Jag känner inget men jag har inte mycket till luktsinne generellt.
Hur tycker ni att jag ska gå vidare? Fortsätta ventilera fasaden eller byta den? Vi har sågspån innanför tretexen kan även den vara möglig även om inte tretexen är det?
Finns det något man kan få på försäkringen om det blir ett stort jobb?
Bifogar bilder.
Lite svartmögel på baksidan av ytter panel har ingen nämnvärd betydelse. Stör det den mentala hälsan så tvätta bort innan uppsättning.
Om treetexen är opåverkad så är det bara ytterpanelen som är påverkad. Vilket indikerar att ytterpanelen blir/är fuktig. Kanske för att den har svårt att torka ut både framåt och bakåt.
Luftning av baksidan bör minska problemet. Liksom borttagning av latexfärgen.
Panelen tycks zebrarandig svart-vit. Är det extra tätt inunder där den är svart, eller vad orsakar randningen?
Om det är svartare ju närmare spikläkten man kommer (nerifrån sett) så kan det indikera att fuktig luft stiger bakom panelen och ansamlas under spikläkten då den inte kan ventileras ut.
Fukten kan både komma inifrån huset och utifrån (regn). Mest troligt är att den kommer utifrån eftersom treetexen inte är ankommen.
Plastfärg på oventilerad/dåligt ventilerad fasadpanel är en ökänt dålig kombination.
Om treetexen är opåverkad så är det bara ytterpanelen som är påverkad. Vilket indikerar att ytterpanelen blir/är fuktig. Kanske för att den har svårt att torka ut både framåt och bakåt.
Luftning av baksidan bör minska problemet. Liksom borttagning av latexfärgen.
Panelen tycks zebrarandig svart-vit. Är det extra tätt inunder där den är svart, eller vad orsakar randningen?
Om det är svartare ju närmare spikläkten man kommer (nerifrån sett) så kan det indikera att fuktig luft stiger bakom panelen och ansamlas under spikläkten då den inte kan ventileras ut.
Fukten kan både komma inifrån huset och utifrån (regn). Mest troligt är att den kommer utifrån eftersom treetexen inte är ankommen.
Plastfärg på oventilerad/dåligt ventilerad fasadpanel är en ökänt dålig kombination.
Hej Oldboy.
Jo det är som du säger att det är spikläkten som gör ränderna. Det du såg exempel på är norrfasad.
Den värst angripna fasaden är en kortsida på huset. Jag tog bort en knutbräda så jag kunde kika in. Det var svart hela vägen men tretexen var måttligt eller inte angripen som jag såg. Det är den fasaden som vi har slagregn på ganska ofta. Så att det skulle vara regnet är troligt.
Jag bor vid kusten och har mycket vind och slagregn just på den fasaden.
Vi har köpt på oss Jotuns Demidekk som vi inte kan byta. Tror du att det skulle vara ett problem att ha den färgen?
Det är en sk hybridfärg och jag vet inte riktigt vad det hamnar när det gäller andning och uttorkning av virket.
Annars vad skulle du rekommendera att man målar med så man inte låter svartmöglet bli värre i varje fall?
Mvh
Jo det är som du säger att det är spikläkten som gör ränderna. Det du såg exempel på är norrfasad.
Den värst angripna fasaden är en kortsida på huset. Jag tog bort en knutbräda så jag kunde kika in. Det var svart hela vägen men tretexen var måttligt eller inte angripen som jag såg. Det är den fasaden som vi har slagregn på ganska ofta. Så att det skulle vara regnet är troligt.
Jag bor vid kusten och har mycket vind och slagregn just på den fasaden.
Vi har köpt på oss Jotuns Demidekk som vi inte kan byta. Tror du att det skulle vara ett problem att ha den färgen?
Det är en sk hybridfärg och jag vet inte riktigt vad det hamnar när det gäller andning och uttorkning av virket.
Annars vad skulle du rekommendera att man målar med så man inte låter svartmöglet bli värre i varje fall?
Mvh
Själv håller jag på att byta en oventilerad sydvästfasad, som får maximalt med slagregn. Fasaden är från tidigt 80-tal, men den är inte ankommen av mögel eller röta, bara många skeva brädor och musmotorvägar under alla locken. Dvs även en del söndergnagd isolering och uppgnagd asfaboard som varken är vind- eller regntät längre.
Panelen är spikad direkt mot asfaboarden, och som sagt maximalt slagregnutsatt, men ändå inga fuktrelaterade problem.
Den nya panelen sätter jag med 12 mm kryssfaners- och asfaboardsremsor som spikläkt, både horisontellt och vertikalt. Dock med ett minimum av springor, så den blir minimalt ventilerad. Huruvida det är bra eller dåligt får tiden utvisa.
Det onda med slagregnsutsatt sydvästfasad är rimligtvis också det goda, dvs när det inte regnar så är den välventilerad av blåst, samt vältorkad av sol och värme...
Den nya panelen målas med rödtjära för att stå emot fukt bra. Fönster, foder och knutbrädor kommer att målas med linoljefärg.
I ditt fall, med plastfärg, så ska det gå bra om bara fasaden är ventilerad. Se till att den är det så bör det fungera.
Täta gärna alla skarvar i treetexen, då äldre hus inte är så vindtätt byggda. Jag spikade remsor av asfaboard över alla vertikala skarvar, utöver att tätspika asfaboarden. Detta minskar dock luftflödet horisontellt bakom panelen. Har rimligtvis ingen nämnvärd betydelse om luftspalten är tjock/bred, (såsom t ex 45 mm). Har heller ingen nämnvärd betydelse om luften passerar nerifrån och upp så klart.
Sedan bör det gå att stryka baksidan med ngt mögeldödande/hämmande medel, om det är mkt svartmögel.
Panelen är spikad direkt mot asfaboarden, och som sagt maximalt slagregnutsatt, men ändå inga fuktrelaterade problem.
Den nya panelen sätter jag med 12 mm kryssfaners- och asfaboardsremsor som spikläkt, både horisontellt och vertikalt. Dock med ett minimum av springor, så den blir minimalt ventilerad. Huruvida det är bra eller dåligt får tiden utvisa.
Det onda med slagregnsutsatt sydvästfasad är rimligtvis också det goda, dvs när det inte regnar så är den välventilerad av blåst, samt vältorkad av sol och värme...
Den nya panelen målas med rödtjära för att stå emot fukt bra. Fönster, foder och knutbrädor kommer att målas med linoljefärg.
I ditt fall, med plastfärg, så ska det gå bra om bara fasaden är ventilerad. Se till att den är det så bör det fungera.
Täta gärna alla skarvar i treetexen, då äldre hus inte är så vindtätt byggda. Jag spikade remsor av asfaboard över alla vertikala skarvar, utöver att tätspika asfaboarden. Detta minskar dock luftflödet horisontellt bakom panelen. Har rimligtvis ingen nämnvärd betydelse om luftspalten är tjock/bred, (såsom t ex 45 mm). Har heller ingen nämnvärd betydelse om luften passerar nerifrån och upp så klart.
Sedan bör det gå att stryka baksidan med ngt mögeldödande/hämmande medel, om det är mkt svartmögel.
tack för tipsen.
Nu orkade jag inte byta hela delen av fasaden med svartmögel utan får göra det nästa år. körde lite ozon bakom fasaden då det sägs vara mögeldödande annars måste jag nog plocka ned allt och behandla det är ingen lätt match. Eventuellt kan man sätta en smal roller på långt skaft och måla med något mögeldödande på insidan av panelen i facken.
Varför valde du tjära? Jag har för mig att jag har sett gamla hus på skansen som är målade med det och som är krackelerade något otroligt. Jag har själv målat skottkärran med roslagsmahogny och kan säga att det hjälpte ordentligt.
Nu orkade jag inte byta hela delen av fasaden med svartmögel utan får göra det nästa år. körde lite ozon bakom fasaden då det sägs vara mögeldödande annars måste jag nog plocka ned allt och behandla det är ingen lätt match. Eventuellt kan man sätta en smal roller på långt skaft och måla med något mögeldödande på insidan av panelen i facken.
Varför valde du tjära? Jag har för mig att jag har sett gamla hus på skansen som är målade med det och som är krackelerade något otroligt. Jag har själv målat skottkärran med roslagsmahogny och kan säga att det hjälpte ordentligt.
Valde tjära för att den fasadsidan är hårt ansatt av vädret. Sol och regn. Nästan allt regn/vind kommer från väst, och det faller ytterst sällan rakt ner. Så en hög gavelfasad åt det hållet får mkt slagregn. Sedan sol och värme på det. Trätjära är ju en klassiker på trä mot fukt. Definitivt bättre än vanlig slamfärg.
Förr i tiden var fasadbrädorna tjockare, och av betydligt bättre kvalitet, dvs mer tätvuxna. Man kan lätt känna skillnad mellan nytt och gammalt virke genom tyngden. Det finns helt enkelt mkt mer material, och inte minst träets naturliga fuktskydd i form av hartser etc, i grovt gammalt virke. Precis som bilplåt så ju tjockare plåt desto längre tid står den sig innan det rostar hål. Dvs ju mer material det finns, desto längre står det sig.
De nya panelbrädorna är ju bara 21 mm tjocka. Det är väldigt klent. Helt ok så länge ytskikten (färg) är ok, men i verkligheten, (till skillnad mot teorin), så är ingen ytbehandling hel särskilt länge. Trä är ett levande mtrl som rör sig konstant. Finns inget ytmaterial som klarar att stå emot det någon längre tid. Därför anser jag att tjära och linolja, som är mjuka och smidiga längre tid, och som har bäst förmåga att tränga in i trä/sprickor är mest lämpade att använda utomhus.
Huset är ursprungligen från tidigt 1800-tal så traditionell rödfärg hör till. Min tanke är att använda tjära på de delar som är värst utsatta för fukt, och vanlig slamfärg på resten. Då är rödtjära givet. Dessutom tycker jag om doften av tjära. Det hör till på en gammal gård.
Att det krackelerar på Skansen är nog för att det är gammalt, dvs många lager tjära och alla utom de senaste väl uttorkade. Om den nya frodväxta, klena lättviktspanelen blir så gammal så tjäran krackelerar så får man väl vara nöjd.
Förr i tiden var fasadbrädorna tjockare, och av betydligt bättre kvalitet, dvs mer tätvuxna. Man kan lätt känna skillnad mellan nytt och gammalt virke genom tyngden. Det finns helt enkelt mkt mer material, och inte minst träets naturliga fuktskydd i form av hartser etc, i grovt gammalt virke. Precis som bilplåt så ju tjockare plåt desto längre tid står den sig innan det rostar hål. Dvs ju mer material det finns, desto längre står det sig.
De nya panelbrädorna är ju bara 21 mm tjocka. Det är väldigt klent. Helt ok så länge ytskikten (färg) är ok, men i verkligheten, (till skillnad mot teorin), så är ingen ytbehandling hel särskilt länge. Trä är ett levande mtrl som rör sig konstant. Finns inget ytmaterial som klarar att stå emot det någon längre tid. Därför anser jag att tjära och linolja, som är mjuka och smidiga längre tid, och som har bäst förmåga att tränga in i trä/sprickor är mest lämpade att använda utomhus.
Huset är ursprungligen från tidigt 1800-tal så traditionell rödfärg hör till. Min tanke är att använda tjära på de delar som är värst utsatta för fukt, och vanlig slamfärg på resten. Då är rödtjära givet. Dessutom tycker jag om doften av tjära. Det hör till på en gammal gård.
Att det krackelerar på Skansen är nog för att det är gammalt, dvs många lager tjära och alla utom de senaste väl uttorkade. Om den nya frodväxta, klena lättviktspanelen blir så gammal så tjäran krackelerar så får man väl vara nöjd.
