Brukar inte lägga mig i trådar om prissättning men gör ett undantag denna gång.
Firman jag jobbar på har en egen cirkaprislista. Det priset baseras på grossistens cirkaprislista minus vår rabatt. När vi fått fram vårt nettopris läggs ett affärsmässigt påslag på detta. Större eller återkommande kunder får därefter en rabatt på vårt cirkapris. Visserligen skulle vi säkert tjäna mer pengar kortsiktigt om vi inte delade med oss av våra rabatter. Men så här 30 år senare känns det som att en affärsmodell med lägre marginal på material fungerar i längden.
Firman jag jobbar på har en egen cirkaprislista. Det priset baseras på grossistens cirkaprislista minus vår rabatt. När vi fått fram vårt nettopris läggs ett affärsmässigt påslag på detta. Större eller återkommande kunder får därefter en rabatt på vårt cirkapris. Visserligen skulle vi säkert tjäna mer pengar kortsiktigt om vi inte delade med oss av våra rabatter. Men så här 30 år senare känns det som att en affärsmodell med lägre marginal på material fungerar i längden.
Medlem
· Västernorrland
· 10 291 inlägg
nja det beror ju vem kunden är och hur stort jobbet är. Är det bara ett ströjobb helt apropå så lär de nog köra konsumentpriser även där. Blir det större och det ska offereras så nagelfar de nog kostnader även där i samråd med hantverkaren. Men det är väl samma där, oftast accepterar men en totaloffert som kanske har vissa procent i oförutsedda kostnader.useless skrev:
Nej, det är inte upp till en firma att debitera vad de vill. Det är ett vanligt missförstånd.
Enl. konsumenttjänstlagen så får en firma bara debitera ett skäligt pris, såvida man inte i förväg kommit överens om priset.
I "skälighet" bedöms bla. vad motsvarande tjänst/vara normalt kostar. Här vill ju branschen hävda att "normala" kostnaden är den som listas i grossisternas prislistor. Men det finns "rättsfall" från ARN (vet ej om det finns något från riktig domstol) där en firma ansågs ha debiterat oskäligt mycket för material, vid jämförelse med en webshop.
Så det kan löna sig att dra de värre fallen inför ARN.
MEN 32% eller ens 40% påslag, misstänker jag att man får anse ligger inom ramen för skäligt pris. Bara för att en brytare går att köpa förr 100kr i nätbutiken så är ju inte 101 kr ett oskäligt pris.
Enl. konsumenttjänstlagen så får en firma bara debitera ett skäligt pris, såvida man inte i förväg kommit överens om priset.
I "skälighet" bedöms bla. vad motsvarande tjänst/vara normalt kostar. Här vill ju branschen hävda att "normala" kostnaden är den som listas i grossisternas prislistor. Men det finns "rättsfall" från ARN (vet ej om det finns något från riktig domstol) där en firma ansågs ha debiterat oskäligt mycket för material, vid jämförelse med en webshop.
Så det kan löna sig att dra de värre fallen inför ARN.
MEN 32% eller ens 40% påslag, misstänker jag att man får anse ligger inom ramen för skäligt pris. Bara för att en brytare går att köpa förr 100kr i nätbutiken så är ju inte 101 kr ett oskäligt pris.
Jag kanske har missat något men som jag fattar det kan TS köpa prylarna för 237 kronor medan elektrikern vill ha 350 kronor. För mig innebär det att elektrikerns pris är 48 procent högre än vad TS kan handla från annat håll. Varifrån kommer 32 procent?
Det jag dock framförallt inte alls fattar är diskussionen kring "elektrikerns påslag". Utan att veta elektrikerns inköpspris har vi väl ingen aning om vilket påslag ett utpris på 350 kronor innebär. Elektrikern kanske betalar 35 kronor eller kanske han betalar 300 kronor, vad vet vi? Vad har jag missat?
Det jag dock framförallt inte alls fattar är diskussionen kring "elektrikerns påslag". Utan att veta elektrikerns inköpspris har vi väl ingen aning om vilket påslag ett utpris på 350 kronor innebär. Elektrikern kanske betalar 35 kronor eller kanske han betalar 300 kronor, vad vet vi? Vad har jag missat?
237 kr är 32 % av 350 kronor, det säger min matte iaf. Sedan kan jag så klart inte veta vilket inköpspris han har, jag kan bara utgå utefter det pris jag får betala om jag köper det själv. Men jag har antagit att han kan köpa in grejorna för samma pris som jag eller lägre. Sedan kanske det är dyrare men jag tror det är mindre chans eftersom hantverkare brukar få rabatter när de handlar material.Alfredo skrev:
Du bör nog se över din matte. Det är 68%Carro_D skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 10 291 inlägg
Procentsatserna kan vi ju ta inom en parantes istället, det beror som sagt på hur man räknar. De olika resultaten är just olika resultat.
Exakt. Många här verkar ha problem med procenträkning. Matteläraren brukade vända på detta i sista frågan på matteprovet. På samma sätt som 350 är 48% mer än 237, så är 237 32% mindre än 350. Beroende på hur man frågar och ser på det blir svaret alltså olika.Elektrikern är 113:- dyrare. 113:- är 48% av 237:-, alltså är elektrikern 48% dyrare säger min matte.
Då har vi rätt olika matte.
Min matte säger att 237 kr är 68 procent av 350 kronor.Hur som helst har detta inget med påslag att göra. Om vi nu antar att elektrikern köper för 237 och säljer för 350 då har han ett påslag med 48 procent. I alla fall enligt min matte.
