Material under platta på mark - Är stenmjöl godkänt?
Byggde hus under 2018 och såhär i efterhand har vi börjat fundera på om grunden till vårt hus ligger stabilt för framtiden. Marken är av typ lera/sand. På detta ligger ca 40cm stenmjöl och sedan 15 cm dränerande material, någon form av mindre makadam. På detta ligger en "vanlig" platta på mark.
Vi kan dock inte se stenmjöl hos några av de andra byggenda på området. Är detta en tillräckligt stabil och bra grundläggning får vårt enplanshus? Kan det bli problem med dräneringen, eller räcker de 15 cm som ligger?
Finns det några andra nackdelar med stenmjöl? Kan det vara gifitgt eller miljöfarligt i någon grad då det ofta är krossat bygg material?
Vi kan dock inte se stenmjöl hos några av de andra byggenda på området. Är detta en tillräckligt stabil och bra grundläggning får vårt enplanshus? Kan det bli problem med dräneringen, eller räcker de 15 cm som ligger?
Finns det några andra nackdelar med stenmjöl? Kan det vara gifitgt eller miljöfarligt i någon grad då det ofta är krossat bygg material?
Är du säker på att det verkligen är stenmjöl? Stenmjöl är absolut inte miljöfarligt då det normalt är krossat berg.
Är det inte bergkross med 0-fraktion i? Det är i så fall inga konstigheter att ha underst om man fyller upp lite.
Är det inte bergkross med 0-fraktion i? Det är i så fall inga konstigheter att ha underst om man fyller upp lite.
Vad så er geotekniska undersökning?
Är det så lerigt hos er?
Är det så lerigt hos er?
De inom området förekommande ytliga jordarna består huvudsakligen av lermorän. Jordarnas sammansättning medför tjälfarlighetsklass 4 (mycket tjällyftande jordarter) och materialklass 5A enligt AMA Anläggning 13.harry73 skrev:
Under lermoränen förekommer i huvudsak siltig sand vilket medför tjälfarlighetsklass 2 (måttligt tjällyftande jordater) och materialklass 3B enligt AMA Anläggning 13.
Ta kontakt med entreprenören och be dom förklara vad de gjorde och varför
Ringde entrepenören och fick förklarat att det var ett bra material att använda som grund då det var lätt att arbeta i, att lägga rör och dra kabel i. Han såg inga större risker för sättningar. När de grävde djupare använde de 0-90 först och sedan stenmjöl den sista biten.
Bästa svaret
Jag är lite förvånad. Ni borde inte ha lermorän där. Tittar jag på SGU:s jordartskarta, har ni isälvssediment (sand)M maximm skrev:
Men nu vet jag att (delar av) området fylldes ut. Kan det vara att ni fick lermorän som utfyllnadsmassor?
Hur tjock är lermoränen? Entreprenören borde ha grävt bort den, annars kan den ställa till med mycket problem.
Angående stenmjöl, kan man jämföra den med sand. Packat är det rätt så stabilt, och det är inte tjällyftande. Men det är konstigt om de använde stenmjöl eftersom det är dyrare än 0-150 eller 0-90 eller 0-40.
Sedan ska man inte överdriva belastningen av ett hus som har platta på mark, och ni får inte tjäle under ert hus, dessutom är hela området bra dränerat.
Markytan inom fastigheten är terrasserad och avjämnad och varierar kring nivå ca +24,6. Utförda skruvprovtagningar visar att de ytliga jordlagren utgörs av fyllning av lermorän med en mäktighet om ca 2 m. Därefter följer naturligt lagrad Sand med tunna lerskikt som efterföljs av något siltig sand ner till avslutad provtagningsnivå ca 4 m under markytan.
Tomten lämpar sig väl för bebyggelse i 1-2 plan. Byggnaden rekommenderas att grundläggas ytligt med kantförstyvad platta på mark på bädd av makadam. Materialskiljande skikt av geotextil utförs mellan makadam och fyllning av lermorän.
Med hänsyn till att området inte har några stora variationer i höjdled bedöms inga stabilitetsproblem föreligga för planerade byggnader.
Friktionsvinkeln bedöms ligga i intervallet ca 31-34 grader och E-modul i intervallet ca 5-30 MPa. Odränerad skjuvhållfasthet i lermoränen bedöms ligga i intervallet ca 60-150 KPa.
Vad jag vill minnas så grävdes inte mycket bort då våra tomter var väldigt djupa och utgrävda. Vad jag sett så byggde alla i min länga direkt på den befintliga terasseringen, med endast lite avjämning.
