Hej!
På forum har jag ofta läst att man ska ha rejäl fart på ventilation för att få bra ekonomi i uppvärmningen. Att värmen då ventileras ut avfärdas ofta som en myt.
Fördelen med en FLVP är ju att den, även bistra vinterdagar, har varm luft att jobba. En LLVP tvingas försöka plocka värme ur redan mycket kall luft. Självklart ger FLVP då bättre COP än LLVP. En förutsättning är dock att luften oavsett skulle ut ur huset, dvs att den kommer från nödvändig ventilation.
När man skruvar upp ventilationen till mer än vad som behövs, för pumpens skull, blir kalkylen mer komplex. Pumpen ger mer effekt, men "onödigt" mycket kall luft dras samtidigt in i huset. Det torde vara självklart att sådan extra ventilation enbart kan vara lönsam så länge FLVP kan sänka avluften till lägre temperatur än vad inluften har. Alltså, om det tex är -15C ute, behöver pumpen kunna skicka ut luft som är kallare än -15C för att inte göra en nettoförlust, alldeles oavsett pumpens verkningsgrad. Rätta mig gärna om jag har fel på den punkten.
Frågan är hur olika utetemperaturer påverkar systemets verkningsgrad, och därmed huruvida det är värt att ventilera för pumpens skull eller om alternativ värmekälla (tex elpatron, kamin, LLVP) är bättre.
Jag har gjort en enkel beräkning i Excel för några olika fall. För enkelhetens skull har jag antagit att pumpen anpassar frekvensen efter luftflödet så att fråntempraturen oavsett blir -14C. Därefter har jag gjort beräkningar på ventilationshastigheter från 100l/s till 200l/s. Med röd bakgrund visas resultaten givet att utetempraturen är 0 C, rosa -10 C och blå -20 C. Jag har också antagit ett hus på 165 m2 vilket gör att nödvändig ventilation är 58 liter per sekund (Boverket).
Vad man kan se är att vid 0C är ger pumpen mycket bra värden, nog svårslagna av nån annan värmelösning. Vid -10C är det fortsatt lönsamt att ventilera mer för att få mer effekt. Vid -20 är det dock en ren förlustaffär, och det blir effektivare att sänka ventilationen och komplettera med direktel.
Slutsats: När det är riktigt kallt ute är det fördelaktigt att dra ned på ventilationen och komplettera med tex direktel.
Jag är amatör och ödmjuk inför att jag kan ha räknat fel - rätta mig gärna! Resultaten är dock enligt min förväntan, vad tycker ni andra?
Förklaringar av kolumner/beräkningar:
1): Ventilation i m3/sekund.
2): Ventilation utöver boverkets krav
3): Frekvens på värmepumpen
4): Total värmeutvinning [ ventilation*(FL-AV)*1,3 ]
5): Värmepumpens elförbrukning
6): Värmepumpens effekt [ 4)+5) ]
7): Värmeförlust, ventilation utöver boverkets rekommendation [ extra ventilation*(FL-TL)* 1,3 ]
8): Värmepumpens tillförande effekt [ 6)+7) ]
9): Värmeförlust av nödvändig ventilation [ 0,058*(FL-TL) *1,3 ]
10): Netto uppvärmning [ 8) + 9) ]
11) COP [ 8) / 5) ]
12) dCOP/dVentilation - COP på marginalen, jämfört med raden ovan.
Hej!
På forum har jag ofta läst att man ska ha rejäl fart på ventilation för att få bra ekonomi i uppvärmningen. Att värmen då ventileras ut avfärdas ofta som en myt.
Fördelen med en FLVP är ju att den, även bistra vinterdagar, har varm luft att jobba. En LLVP tvingas försöka plocka värme ur redan mycket kall luft. Självklart ger FLVP då bättre COP än LLVP. En förutsättning är dock att luften oavsett skulle ut ur huset, dvs att den kommer från nödvändig ventilation.
När man skruvar upp ventilationen till mer än vad som behövs, för pumpens skull, blir kalkylen mer komplex. Pumpen ger mer effekt, men "onödigt" mycket kall luft dras samtidigt in i huset. Det torde vara självklart att sådan extra ventilation enbart kan vara lönsam så länge FLVP kan sänka avluften till lägre temperatur än vad inluften har. Alltså, om det tex är -15C ute, behöver pumpen kunna skicka ut luft som är kallare än -15C för att inte göra en nettoförlust, alldeles oavsett pumpens verkningsgrad. Rätta mig gärna om jag har fel på den punkten.
Frågan är hur olika utetemperaturer påverkar systemets verkningsgrad, och därmed huruvida det är värt att ventilera för pumpens skull eller om alternativ värmekälla (tex elpatron, kamin, LLVP) är bättre.
Jag har gjort en enkel beräkning i Excel för några olika fall. För enkelhetens skull har jag antagit att pumpen anpassar frekvensen efter luftflödet så att fråntempraturen oavsett blir -14C. Därefter har jag gjort beräkningar på ventilationshastigheter från 100l/s till 200l/s. Med röd bakgrund visas resultaten givet att utetempraturen är 0 C, rosa -10 C och blå -20 C. Jag har också antagit ett hus på 165 m2 vilket gör att nödvändig ventilation är 58 liter per sekund (Boverket).
Vad man kan se är att vid 0C är ger pumpen mycket bra värden, nog svårslagna av nån annan värmelösning. Vid -10C är det fortsatt lönsamt att ventilera mer för att få mer effekt. Vid -20 är det dock en ren förlustaffär, och det blir effektivare att sänka ventilationen och komplettera med direktel.
Slutsats: När det är riktigt kallt ute är det fördelaktigt att dra ned på ventilationen och komplettera med tex direktel.
Jag är amatör och ödmjuk inför att jag kan ha räknat fel - rätta mig gärna! Resultaten är dock enligt min förväntan, vad tycker ni andra?
Förklaringar av kolumner/beräkningar:
1): Ventilation i m3/sekund.
2): Ventilation utöver boverkets krav
3): Frekvens på värmepumpen
4): Total värmeutvinning [ ventilation*(FL-AV)*1,3 ]
5): Värmepumpens elförbrukning
6): Värmepumpens effekt [ 4)+5) ]
7): Värmeförlust, ventilation utöver boverkets rekommendation [ extra ventilation*(FL-TL)* 1,3 ]
8): Värmepumpens tillförande effekt [ 6)+7) ]
9): Värmeförlust av nödvändig ventilation [ 0,058*(FL-TL) *1,3 ]
10): Netto uppvärmning [ 8) + 9) ]
11) COP [ 8) / 5) ]
12) dCOP/dVentilation - COP på marginalen, jämfört med raden ovan.
[bild]
Fin uppställning!
Mycket av fördelen med FLVP ligger i att man SKA ventilera halva husets luftvolym per timme enligt Boverkets normer. Ska man ändå ventilera ut luften, kan man ju ta vara på dess värmeenergi också. Alla VP blir sedan mindre effektiva när de körs hårdare.
Blir det tillfälligtvis smällkallt ute, så är tillsatsvärme i form av en braskamin troligen bästa lösningen. Eller om man har en luft/luftvärmepump dessutom, som vi har i sovrummet för att kunna köra som AC när det blir skitvarmt på sommaren.
Flvp har bra Cop ifall den kunde återvinna värme från frånluften på ett effektivt sätt.
Men den lilla luftmängden som cirkulerar runt kondensatorn ger ingen effektivt värmeåtervinning. Det är ingenting.
Så att säga LLVP är att föredra.
Flvp har bra Cop ifall den kunde återvinna värme från frånluften på ett effektivt sätt.
Men den lilla luftmängden som cirkulerar runt kondensatorn ger ingen effektivt värmeåtervinning. Det är ingenting.
Så att säga LLVP är att föredra.
Som du ser kan man vid nollgradigt ute få 5kW uppvärmning av 700W elförbrukning, dvs COP 7,2. Det är väl inte "ingenting"? Få LLVP slår det. Men tråden handlar inte riktigt om det.
Mycket av fördelen med FLVP ligger i att man SKA ventilera halva husets luftvolym per timme enligt Boverkets normer. Ska man ändå ventilera ut luften, kan man ju ta vara på dess värmeenergi också. Alla VP blir sedan mindre effektiva när de körs hårdare.
Blir det tillfälligtvis smällkallt ute, så är tillsatsvärme i form av en braskamin troligen bästa lösningen. Eller om man har en luft/luftvärmepump dessutom, som vi har i sovrummet för att kunna köra som AC när det blir skitvarmt på sommaren.
Tack! Ja, jag har räknat på Boverkets normer såsom "nödvändig ventilation". Frågan handlar om när det lönar sig att ventilera mer än så.
Flvp har bra Cop ifall den kunde återvinna värme från frånluften på ett effektivt sätt.
Men den lilla luftmängden som cirkulerar runt kondensatorn ger ingen effektivt värmeåtervinning. Det är ingenting.
Så att säga LLVP är att föredra.
Beror helt på vilka FLVP du tänker på. De flesta är som du påpekar lågeffektiva, av den enkla anledningen att de bara sänker temperaturen på frånluften med 12 till max 15 grader och inte tar tillvara energin vid kondensering av luftfuktigheten. Två märken i Sverige går längre än så de sänker tempen på frånluften med upp till 35 grader och tar tillvara hela kondenseringsvärmen. Märkligt egentligen att inte fler använder den tekniken, den enda komplikationen är ju egentligen avfrostningen av kondensorn, vilket ju är samma problematik som alla LVP´s (oavsett om de är LLVP eller LVVP) har sedan länge.
Beror helt på vilka FLVP du tänker på. De flesta är som du påpekar lågeffektiva, av den enkla anledningen att de bara sänker temperaturen på frånluften med 12 till max 15 grader och inte tar tillvara energin vid kondensering av luftfuktigheten. Två märken i Sverige går längre än så de sänker tempen på frånluften med upp till 35 grader och tar tillvara hela kondenseringsvärmen. Märkligt egentligen att inte fler använder den tekniken, den enda komplikationen är ju egentligen avfrostningen av kondensorn, vilket ju är samma problematik som alla LVP´s (oavsett om de är LLVP eller LVVP) har sedan länge.
Vad jag räknat på är en modern pump godkänd för nybyggnation, som sänker temperaturen med 22-(-14)=36 grader. I det specifika fallet NIBE F730.
Intressant inlägg. Har en Nibe 360 och funderar på att öka frånluften. Är det riskfritt att öka, dvs skapa mer undertryck?
Nibe 360 är av den gamla "försiktiga" skolan. Man tar inte mer energi ur frånluften än att förångaren aldrig fryser den luftfuktighet som passerar den. Det begränsar dess effektivitet. Om du evakuerar 20C inomhusluft kyler ner den till 5C (vilket är normalt för att slippa risken att det fryser) så har du ett rätt lågt delta-T, bara 15 grader.
Jämför det med de nya effektiva FLVP som Nibe 7-serie och Comfortzone (alla deras modeller) som kan kyla ner frånluften till -15C så inser man att nu är delta-T 35 grader eller 2.3 ggr så mycket DESSUTOM får man kondensvärmet ur luftfuktigheten i frånluften. Nackdelen är att det går åt energi att avfrosta förångaren.
Men som du tänker: Kan man inte bara ÖKA frånluftsmängden då? Jovisst! Men... om den uteluft som du ska ersätta din utventilerade inneluft har lägre temp än de +5C en Nibe 360 vanligen har, så blir det ju en ren energiförlustaffär att ÖKA flödet.
Är uteluften varmare än +5C så ökar ökat luftflöde förstås energimängden istf att minska den, minus pump, fläkt, cirkulations och varmvattenförluster förstås...
En FLVP som är konstruerad för en frånlufttemp på ner till -15C har förstås högre frihetsgrad än en med +5C.
Att INTE släppa in lika mycket luft som du ventilerar ut, fungerar INTE. Dels är ditt hus inte helt tätt utan kan suga in luft genom grunden (med risk för Radon OM du bor i radon-område), eller OM det är helt tätt, så ökar ju inte mängden frånluft efter att jämvikt mellan fläkteffekten och inomhustryck uppnåtts.
Benny Grahn skrev:
