Lösa ut samfällighet (väg)?
Hej,
Vi har idag tre fastigheter som ligger intill varandra och dom berörs alla av en samfällighet för väg. I den gamla ägostyckningen från början 1900 talet så har man undantagit:
"För alla hemmanslotternas gemensamma behov har undantagits: Vägarna= Xxxxx S:1
a) Väg, 5m bred 35 Ar
b) Dto 10 Ar "
Vägen a) ovan fanns delvis redan vid styckningen (på karta redan på 1700 talet) och går till en del över vår ena fastighet. Sedan har man vid styckningen angivit att vägen a) ska gå vidare intill en järnvägsbank och att våra fastigheter den sträckningen har sin gräns mot samfälligheten. Väg b) ska gå på andra sidan järnvägsbanken och ansluter inte till vår mark.
Vägen har dock aldrig blivit byggd på den avsedda markremsan längs (utanför) fastigheternas gräns utan har dragits 5-10m innanför gränsen på vår mark. Att man gjort så är ganska självförklarligt då man annars hade fått spränga rätt så mycket för att göra farbar väg.
Men som överallt i landet så lades järnvägen ned och rälsen bröts upp i slutet av 50 talet och sedan dess så har banvallen istället använts som väg.
Vägen b) har aldrig byggts och där går idag istället ett stort dike som enligt handlingar från ca 1915 ska gå en helt annan väg.
Fråga 1)
Har någon av er löst in mark från en samfällighet eller helt löst upp en samfällighet som inte längre brukas? Jag skulle kunna tänka mig att lösa in den markremsa som ligger längs vår fastighetsgräns då den hittils varit använd som bete/åker/gräsmatta och aldrig som väg.
Fråga 2)
Finns det risk att den väg som varit byggd inne på vår mark kan anses tillhöra samfälligheten även om denna har annan anvisad mark?
Fråga 3)
Stämmer det att det är Lantmätaren som ska värdera mark som genom fastighetsreglering överförs från samfällighet till enskild fastighet?
Fråga 4)
Hur beräknas andelstalen i en samfällighet? Om det från början var 19 delägare och sen en del fastigheter har slagits samman och andra delats men det idag är 10 delägare inskrivna i samfälligheten? Har vi då 3 andelar eller 4 då två av de ursprungliga fastigheterna tidigare slagits samman?
Fråga 5)
Någon som har en uppfattning om vad kostnaderna skulle kunna röra sig om när det gäller en sån här förrättning som innebär utlösen av samfälld mark (ca 3000kvm)?
Sen finns andra konstigheter som att Lantmäteriet påstår att även Länsvägen som går i andra änden av ena fastigheten (och längs många andra) också skulle ingå i denna samfällighet fast det står tydligt i ägostyckningen att den är en separat redan existerande samfällighet. Tror jag får begära ut hela akten om S1 från Lantmäteriet.
//Orparn
Vi har idag tre fastigheter som ligger intill varandra och dom berörs alla av en samfällighet för väg. I den gamla ägostyckningen från början 1900 talet så har man undantagit:
"För alla hemmanslotternas gemensamma behov har undantagits: Vägarna= Xxxxx S:1
a) Väg, 5m bred 35 Ar
b) Dto 10 Ar "
Vägen a) ovan fanns delvis redan vid styckningen (på karta redan på 1700 talet) och går till en del över vår ena fastighet. Sedan har man vid styckningen angivit att vägen a) ska gå vidare intill en järnvägsbank och att våra fastigheter den sträckningen har sin gräns mot samfälligheten. Väg b) ska gå på andra sidan järnvägsbanken och ansluter inte till vår mark.
Vägen har dock aldrig blivit byggd på den avsedda markremsan längs (utanför) fastigheternas gräns utan har dragits 5-10m innanför gränsen på vår mark. Att man gjort så är ganska självförklarligt då man annars hade fått spränga rätt så mycket för att göra farbar väg.
Men som överallt i landet så lades järnvägen ned och rälsen bröts upp i slutet av 50 talet och sedan dess så har banvallen istället använts som väg.
Vägen b) har aldrig byggts och där går idag istället ett stort dike som enligt handlingar från ca 1915 ska gå en helt annan väg.
Fråga 1)
Har någon av er löst in mark från en samfällighet eller helt löst upp en samfällighet som inte längre brukas? Jag skulle kunna tänka mig att lösa in den markremsa som ligger längs vår fastighetsgräns då den hittils varit använd som bete/åker/gräsmatta och aldrig som väg.
Fråga 2)
Finns det risk att den väg som varit byggd inne på vår mark kan anses tillhöra samfälligheten även om denna har annan anvisad mark?
Fråga 3)
Stämmer det att det är Lantmätaren som ska värdera mark som genom fastighetsreglering överförs från samfällighet till enskild fastighet?
Fråga 4)
Hur beräknas andelstalen i en samfällighet? Om det från början var 19 delägare och sen en del fastigheter har slagits samman och andra delats men det idag är 10 delägare inskrivna i samfälligheten? Har vi då 3 andelar eller 4 då två av de ursprungliga fastigheterna tidigare slagits samman?
Fråga 5)
Någon som har en uppfattning om vad kostnaderna skulle kunna röra sig om när det gäller en sån här förrättning som innebär utlösen av samfälld mark (ca 3000kvm)?
Sen finns andra konstigheter som att Lantmäteriet påstår att även Länsvägen som går i andra änden av ena fastigheten (och längs många andra) också skulle ingå i denna samfällighet fast det står tydligt i ägostyckningen att den är en separat redan existerande samfällighet. Tror jag får begära ut hela akten om S1 från Lantmäteriet.
//Orparn
Jag har egentligen inget svar på frågorna men en fundering om vem som egentligen äger marken.
Vi har en vägförening, eller mer korrekt, en samfälighet som förvaltar en gemensamhetsanläggning (vägen). När vi för några år sedan påbörjade ett projekt för att dra fram "kommunalt" vatten till (de flesta) fastigheterna som ingår i samfällgheten så var den första tanken att (väg)samfälligheten skulle ge den nybildade vattenföreningen tillåtelse att dra ledningen längs med vägen på (väg)samfällighetens mark. Jag är inte säker på varifrån uppgiften kom (troligen Lantmäteriet) men slutsatsen var att (väg)samfälligheten inte äger marken som vägen ligger på, den förvaltar enbart vägen som ligger på marken. Vår samfällighe kunde alltså inte upplåta "vägmarken" till annat ändamål. Marken ägs alltså fortfarande av respektive markägare. Nu vet jag inte om det finns andra äldre förvaltningsformer men om detta även gäller i ditt fall så skulle respektive fastighetsägare inte behöva lösa in någon mark eftersom den redan tillhör respektive fastighet.
Jag tror alltså att om samfälligheten upplöses så kan fastighetsägaren åter ta marken i bruk för annat ändamål än väg.
Förhoppningsvis så finns det någon kunnig som kan bekräfta eller förkasta detta.
Vi har en vägförening, eller mer korrekt, en samfälighet som förvaltar en gemensamhetsanläggning (vägen). När vi för några år sedan påbörjade ett projekt för att dra fram "kommunalt" vatten till (de flesta) fastigheterna som ingår i samfällgheten så var den första tanken att (väg)samfälligheten skulle ge den nybildade vattenföreningen tillåtelse att dra ledningen längs med vägen på (väg)samfällighetens mark. Jag är inte säker på varifrån uppgiften kom (troligen Lantmäteriet) men slutsatsen var att (väg)samfälligheten inte äger marken som vägen ligger på, den förvaltar enbart vägen som ligger på marken. Vår samfällighe kunde alltså inte upplåta "vägmarken" till annat ändamål. Marken ägs alltså fortfarande av respektive markägare. Nu vet jag inte om det finns andra äldre förvaltningsformer men om detta även gäller i ditt fall så skulle respektive fastighetsägare inte behöva lösa in någon mark eftersom den redan tillhör respektive fastighet.
Jag tror alltså att om samfälligheten upplöses så kan fastighetsägaren åter ta marken i bruk för annat ändamål än väg.
Förhoppningsvis så finns det någon kunnig som kan bekräfta eller förkasta detta.
1. Ja, men det kostar pengar i form av en lantmäteriförrättning
2. Ja, ibland stämmer inte kartorna och då använder man sig av det "uppenbara"
3. Ja, men man kan även använda sig av sakkunniga för att "hjälpa" LM, men LM står för det slutliga avgörandet om det ej överklagas till fastighetsdomstolen
4. Delningar av fastigheter borde reglerats i form av fastighetsdelningen. Det sköter LM. Är du säker på att fastigheten delats "formellt"? Andelstalet följer fastigheten.
5. Ca 25-30 tkr kostar en "enkel" förrättning, men det gäller att du har alla andra i GA med dig.
du kan läsa mer i anläggningslagen, där står vad som gäller.
2. Ja, ibland stämmer inte kartorna och då använder man sig av det "uppenbara"
3. Ja, men man kan även använda sig av sakkunniga för att "hjälpa" LM, men LM står för det slutliga avgörandet om det ej överklagas till fastighetsdomstolen
4. Delningar av fastigheter borde reglerats i form av fastighetsdelningen. Det sköter LM. Är du säker på att fastigheten delats "formellt"? Andelstalet följer fastigheten.
5. Ca 25-30 tkr kostar en "enkel" förrättning, men det gäller att du har alla andra i GA med dig.
du kan läsa mer i anläggningslagen, där står vad som gäller.
Hej och tack för svaren!
Äger marken gör i det här fallet respektive delägare i Samfälligheten. Det rör sig altså inte om samfällt nyttjande av annas mark som i fallet "Jac" nämner.
Någon Samfällighetsförening existerar inte.
" Aedwall" skriver "Är du säker på att fastigheten delats "formellt"? Andelstalet följer fastigheten."
Ja jag är säker på att flera fastigheter har delats, fastighetsreglerats och slagits samman. I ett exempel där delning skedde så tidigt som 1910 (till två lika stora fastigheter) omnämns inte ens i förrättningshandlingarna delägande i samfälligheten. Bägge dessa fastigheter står däremot idag med som delägare i samfälligheten. Innebär detta då att dessa fastighet har ett andelstal på 1/38 del var? Ursprungsfastigheten som delades hade ju 1/19 del.
Jag kan ju nämna att det inte finns angivet några andelstal inskrivna i samfällighetens akt hos Lantmäteriet, den kolumnen är tom.
"Aedwall" skriver vidare "...men det gäller att du har alla andra i GA med dig."
Enligt Fastighetsbildningslagen "5Kap 3 § Rätt att påkalla fastighetsreglering har ägare av en fastighet som berörs av regleringen....." Dvs. rätt att påkalla fastighetsreglering borde jag själv ha som delägare men även som ägare till de fastigheter som skulle dra nytta av regleringen.
"5 § Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast om den är nödvändig för att en fastighet som tillhör sökanden ska förbättras. Kravet på att fastigheten ska förbättras gäller inte om regleringen har begärts av en samfällighetsförening och berör en samfällighet som inte längre är av gemensam betydelse för delägarfastigheterna….." Borde jag kunna hävda då:
Jag försöker läsa på lite och har fått tag på ytterligare dokument under dagen som jag måste gå igenom. Bland annat försöker jag bena ut HUR "vägen b)" har överförts till den fastighet som banvallen idag tillhör. och hur Länsvägen har blandats samman med samfälligheten S:1. Troligen har det någongång skett ett misstag av Lantmäteriet så detta har blandats samman.
…..
Äger marken gör i det här fallet respektive delägare i Samfälligheten. Det rör sig altså inte om samfällt nyttjande av annas mark som i fallet "Jac" nämner.
Någon Samfällighetsförening existerar inte.
" Aedwall" skriver "Är du säker på att fastigheten delats "formellt"? Andelstalet följer fastigheten."
Ja jag är säker på att flera fastigheter har delats, fastighetsreglerats och slagits samman. I ett exempel där delning skedde så tidigt som 1910 (till två lika stora fastigheter) omnämns inte ens i förrättningshandlingarna delägande i samfälligheten. Bägge dessa fastigheter står däremot idag med som delägare i samfälligheten. Innebär detta då att dessa fastighet har ett andelstal på 1/38 del var? Ursprungsfastigheten som delades hade ju 1/19 del.
Jag kan ju nämna att det inte finns angivet några andelstal inskrivna i samfällighetens akt hos Lantmäteriet, den kolumnen är tom.
"Aedwall" skriver vidare "...men det gäller att du har alla andra i GA med dig."
Enligt Fastighetsbildningslagen "5Kap 3 § Rätt att påkalla fastighetsreglering har ägare av en fastighet som berörs av regleringen....." Dvs. rätt att påkalla fastighetsreglering borde jag själv ha som delägare men även som ägare till de fastigheter som skulle dra nytta av regleringen.
"5 § Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast om den är nödvändig för att en fastighet som tillhör sökanden ska förbättras. Kravet på att fastigheten ska förbättras gäller inte om regleringen har begärts av en samfällighetsförening och berör en samfällighet som inte längre är av gemensam betydelse för delägarfastigheterna….." Borde jag kunna hävda då:
- väg aldrig byggts på avsedd mark.(bara den del som redan fanns på 1700 talet)
- den väg som funnits inte använts av berörda fastigheter (annat än min) sedan järvägsbanvallen började användas som väg.
- del av S:1 har använts som åker, gräsmatta och trädgårdsland tillsammans med övrig mark på mina fastigheter.
Jag försöker läsa på lite och har fått tag på ytterligare dokument under dagen som jag måste gå igenom. Bland annat försöker jag bena ut HUR "vägen b)" har överförts till den fastighet som banvallen idag tillhör. och hur Länsvägen har blandats samman med samfälligheten S:1. Troligen har det någongång skett ett misstag av Lantmäteriet så detta har blandats samman.
…..
Uppdaterar lite.
Efter ett 40 minuters samtal med Lantmäteriet så tror jag att jag fick över handläggaren på min sida när det gäller vad samfälligheten egentligen råder över. Men det innebär i så fall ett gediget utredningsarbete för Lantmäteriet då dom uppenbarligen har gjort fel minst under alla år som det har funnits digitala kartor och fastighetsregister. Jag har påtalat att dessa felaktigheter i deras dokumentation är inget som jag är beredd att betala för utredning av.
Enligt handläggaren är det heller inte med automatik så att vägen b) införlivats med banvallens fastighet utan det är "troligen bara felritat" i fastighetskartan.
Sammanblandningen där Länsvägen har blandats in i den i början av 1900 talet nybildade samfälligheten höll handläggaren med om var felaktig.
Nu ska handläggaren ha ett möte med sina kollegor för att diskutera dom påtalade felen så får vi se vad det resulterar i.
Efter ett 40 minuters samtal med Lantmäteriet så tror jag att jag fick över handläggaren på min sida när det gäller vad samfälligheten egentligen råder över. Men det innebär i så fall ett gediget utredningsarbete för Lantmäteriet då dom uppenbarligen har gjort fel minst under alla år som det har funnits digitala kartor och fastighetsregister. Jag har påtalat att dessa felaktigheter i deras dokumentation är inget som jag är beredd att betala för utredning av.
Enligt handläggaren är det heller inte med automatik så att vägen b) införlivats med banvallens fastighet utan det är "troligen bara felritat" i fastighetskartan.
Sammanblandningen där Länsvägen har blandats in i den i början av 1900 talet nybildade samfälligheten höll handläggaren med om var felaktig.
Nu ska handläggaren ha ett möte med sina kollegor för att diskutera dom påtalade felen så får vi se vad det resulterar i.