Löpande timdebitering, vad borde ingå juridiskt och vad kan man begära avdrag för?

[martinradbo]

Av hänsyn till inblandade parter kommer jag hålla detta anonymt och hoppas ni kan respektera det. Men frågorna rör dels ett aktuellt fall och dels mer generellt vad som gäller.

Privatperson Kalle och den lilla byggfirman Bygg AB kommer överens om och skriver ett avtal.
Företaget ska på löpande räkning riva en gammal byggnad samt bygga ett nytt Attefallshus.
Platsen för bygget ligger otillgängligt vilket försvårar transporter och liknande.
I avtalet specas saker som milersättning, timdebitering, påslag på material, att Bygg AB kommer ta betalt för förbrukningsvaror liksom att planeringstid, materialanskaffning m.m. kommer debiteras på samma sätt som ren arbetstid.
Arbetsbeskrivningen är väldigt generell (typ "uppföra ett attefallshus enligt ritning"). vilket får anses ok då det handlar om löpande. debitering. Kalle räknar dessutom med att bidra mer eller mindre med egen tid och kraft under bygget.
Det är mycket diskussioner kring ritningarna som är otydliga men det mesta löses efter hand. Kalle har en vision kring hur huset ska se ut, i ngt fall föreslår byggfirman ändringar för att det ska bi lättare att bygga och följa vissa normer.
När huset är tätt säger Kalle upp kontraktet då han tycker att det blir för dyrt. Kalle färdigställer sen det sista på egen hand, men begär i några fall ytterligare hjälp av byggfirman vilket han får.

I efterhand uppstår en konflikt mellan parterna. Kalle är bl.a. missnöjd med det visuella utseendet som har påverkats av byggfirmans föreslagna och genomförda ändringar. Han invänder också mot vilka kostnader som byggfirman har tagit betalt för.

Nu till frågorna. Jag inser att svaren säkert kommer bli en blandning av ren juridik och mer åsikter kring vad som är praxis i branschen, men det i så fall helt ok. Jag vet att ovanstående ärende troligen hamnar i tingsrätten, och då är juridiken extra intressant.

1. Vad kan anses ingå i en timkostnad på löpande räkning för en hantverkare?
För att ta några exempel: Vad är förbrukningsmaterial? Ny sågklinga efter 3 mån arbete? Knivar? Handskar? Måttband som gått sönder? Tumstock? Reparation av egna maskiner? Hyra av väderskydd (tält) för projektet?

2. Vad har köparen av tjänsten (Kalle) rätt att klaga på vad gäller nedlagd tid?
Byggfirman tar betalt för alla timmar de lagt ned på projektet. Inklusive etablering och återställning av allting till sitt förråd. Kalle tycker de borde bjuda på vissa bitar. T.ex. det som avser ritningsändringar, avetablering från arbetsplatsen, vissa inledande möten m.m.
Hur kommer en ev. domare att bedöma liknande frågeställningar i rätten?

Tack på förhand för era svar.

 

[klaskarlsson]

Av hänsyn till inblandade parter kommer jag hålla detta anonymt och hoppas ni kan respektera det. Men frågorna rör dels ett aktuellt fall och dels mer generellt vad som gäller.

Privatperson Kalle och den lilla byggfirman Bygg AB kommer överens om och skriver ett avtal.
Företaget ska på löpande räkning riva en gammal byggnad samt bygga ett nytt Attefallshus.
Platsen för bygget ligger otillgängligt vilket försvårar transporter och liknande.
I avtalet specas saker som milersättning, timdebitering, påslag på material, att Bygg AB kommer ta betalt för förbrukningsvaror liksom att planeringstid, materialanskaffning m.m. kommer debiteras på samma sätt som ren arbetstid.
Arbetsbeskrivningen är väldigt generell (typ "uppföra ett attefallshus enligt ritning"). vilket får anses ok då det handlar om löpande. debitering. Kalle räknar dessutom med att bidra mer eller mindre med egen tid och kraft under bygget.
Det är mycket diskussioner kring ritningarna som är otydliga men det mesta löses efter hand. Kalle har en vision kring hur huset ska se ut, i ngt fall föreslår byggfirman ändringar för att det ska bi lättare att bygga och följa vissa normer.
När huset är tätt säger Kalle upp kontraktet då han tycker att det blir för dyrt. Kalle färdigställer sen det sista på egen hand, men begär i några fall ytterligare hjälp av byggfirman vilket han får.

I efterhand uppstår en konflikt mellan parterna. Kalle är bl.a. missnöjd med det visuella utseendet som har påverkats av byggfirmans föreslagna och genomförda ändringar. Han invänder också mot vilka kostnader som byggfirman har tagit betalt för.

Nu till frågorna. Jag inser att svaren säkert kommer bli en blandning av ren juridik och mer åsikter kring vad som är praxis i branschen, men det i så fall helt ok. Jag vet att ovanstående ärende troligen hamnar i tingsrätten, och då är juridiken extra intressant.

1. Vad kan anses ingå i en timkostnad på löpande räkning för en hantverkare?
För att ta några exempel: Vad är förbrukningsmaterial? Ny sågklinga efter 3 mån arbete? Knivar? Handskar? Måttband som gått sönder? Tumstock? Reparation av egna maskiner? Hyra av väderskydd (tält) för projektet?

2. Vad har köparen av tjänsten (Kalle) rätt att klaga på vad gäller nedlagd tid?
Byggfirman tar betalt för alla timmar de lagt ned på projektet. Inklusive etablering och återställning av allting till sitt förråd. Kalle tycker de borde bjuda på vissa bitar. T.ex. det som avser ritningsändringar, avetablering från arbetsplatsen, vissa inledande möten m.m.
Hur kommer en ev. domare att bedöma liknande frågeställningar i rätten?

Tack på förhand för era svar.

Detta är svar av en icke jurist, och på det generella scenariet, men så här skulle jag resonera:
1. I kostnad per timme bör ju hantverkarna ta med allt som dom behöver betala, inklusive slitage, löner, pension , skatter, avgifter administration osv osv. Om dom specar saker vid sidan om så blir det väl dock en fråga om vad som är rimligt att göra så med och hur mycket extra det blir, men har man kommit överens om ett timpris innan så skulle jag nog bli väldigt irriterad om det helt plötsligt "dubblades" pga "sidoavgifter". Juridiskt vet jag inte hur det skulle tolkas, men vanligen brukar avtal mot privatkonsument tolkas till konsumentens fördel då firman anses ska ha bättre koll och behöver förklara för konsumenten tydligt vad som sägs, för att dom inte skall kunna "dra en rövare" pga okunskap.
Möjligen kan något oförutsett ,som hyra av en dyr maskin, tänkas specas separat, men då borde man ha kollat av det också under tiden med beställaren.

2. Här är det svårt: förhoppningsvis har man kollat av detta under tiden, så det inte dimper ned en faktura efter flera år på flera miljoner. Annars kan det ju vara svårt att bevisa om dom överdebiterar.
Man bör ha rätt att få ut ett underlag dock där dom specar vilka tider dom varit där, inklusive ev tid som inte spenderats on site förstås. Och även körtider, om dom inte tar betalt för "framkörning" separat samt förstås admin mm.
Att beställaren "tycker" att dom borde bjuda på vissa bitar är dock kanske inte rimligt, om det inte uttryckligen sades så i kontraket. All tid kostar ju för firman: Löner skall betalas även för den tid det tar att diskutera ritningar, plocka ned byggnadsställnignar osv. Sen blir det väl en rimlighetsdiskussion: Om man betalar för sägg 200h on site, och det tillkommer 100 h för administration, avetablering osv så känns det ju inte rimligt....är det ett par procent av tiden så låter det dock inte konstigt, eller om man bara har ett fåtal timmar on site, då tar ju ändå admin och etablering osv ungefär samma tid, så då blir det ju större procentuellt sett.

 

[BeaumontX]

Jag skulle säga att man först måste gå igenom avtalet och se vad det säger. Är det någon branschmall som är använd, tex. Exakta ordalydelser kan ha betydelse för hur man ska tolka avtalet rörande dina frågor.

1. Vad kan anses ingå i en timkostnad på löpande räkning för en hantverkare?
För att ta några exempel: Vad är förbrukningsmaterial? Ny sågklinga efter 3 mån arbete? Knivar? Handskar? Måttband som gått sönder? Tumstock? Reparation av egna maskiner? Hyra av väderskydd (tält) för projektet?

Finns inget alls reglerat alls i avtal, skulle jag nog skilja på direkta och indirekta kostnader, dvs de kostnader som direkt kan härledas till detta projekt. Exempelvis skulle jag säga att både sågkling och väderskydd ingår där, så det är kostnader som känns rimliga att fakturera. Däremot kniv, handskar, måttband och tumstock är mer indirekta kostnader och torde istället ingå i timpriset. Reparation av någon egen maskin låter inte alls rimligt, om det inte går att direkt hänföra till vårdslöshet från beställaren.

2. Vad har köparen av tjänsten (Kalle) rätt att klaga på vad gäller nedlagd tid?
Byggfirman tar betalt för alla timmar de lagt ned på projektet. Inklusive etablering och återställning av allting till sitt förråd. Kalle tycker de borde bjuda på vissa bitar. T.ex. det som avser ritningsändringar, avetablering från arbetsplatsen, vissa inledande möten m.m.

Alla kostnader låter rimliga för företaget att fakturera, om inte annat har avtalats. Företaget har rätt att få ersättning för nedlagt arbete. Köparen har så klart rätt att klaga och tycka att vissa saker borde bjudas på, men kan inte se hur det skulle få gehör i en rättslig prövning. Vad är motiveringen till att företaget borde bjuda på dessa?

 

[BeaumontX]

1. I kostnad per timme bör ju hantverkarna ta med allt som dom behöver betala, inklusive slitage, löner, pension , skatter, avgifter administration osv osv.

Det är normalt en rimlig inställning. Dock så har det i förutsättningarna ändå specificerats att, bl a, förbrukningsvaror debiteras separat, som jag förstod TS. Då blir det svårt att hävda att dessa ska ingå i timersättningen.

 

[hempularen]

För att ta några exempel: Vad är förbrukningsmaterial? Ny sågklinga efter 3 mån arbete? Knivar? Handskar? Måttband som gått sönder? Tumstock? Reparation av egna maskiner? Hyra av väderskydd (tält) för projektet?

Reparation av maskiner låter helt orimligt. Om sågklingan är en cirkelsågsklinga, kapsåg eller klyvsåg osv. Så bör livslängden med råge överstiga ett mindre bygge. Gäller det däremot sticksågsblad eller liknande, så är det klart förbrukningsmaterial. Handskar får nog ses som förbrukningsmaterial. Tumstockar har en tendens att inte överleva mer än några veckor så det kan nog räknas som förbrukninghsmaterial.

De uppräknade punkterna ang. tid känns som 100% debiterbara. Ritningsändringar kan ju vara en gränsfråga, om ändringarna beror på direkta fel som firman gjort.

 

[mojjen]

I det här fallet känns det som att entreprenören har torrt på fötterna i de flesta delarna.
Gällande tid, så framgård et tydligt att de har frö avsikt att ta betalt för all nedlagt tid såsom arbetstid. MAo planering, materialinköp av etablering etc. Så såtillvida de inte själva orsakat tidsspillan pga egen oaktsamhet eller dålig planering så för nog beställaren glatt stå för alla kostnader. Inkl avetablering. Tänk själv, hade man lämnat fastpris, så hade man ju inte räknat av etableringen som fredagsmys för personalen. För ett långt jobb blir denna tiden försvinnande liten. men på ett kort jobb kan på och av etablering utgöra lika mycket tid som genomförandet. Det enda jag ahde varit uppmärksam på här är att det inet utgår en bilkostand på en nivå som dessutom inkluderar timpris för entreprenören. Dvs dubbelbetalning. En del tillämpar En etableringsksotand som sakll ta höjd för det, och då startar taxametern i övrigt på palts. En låg bilkostnad kanske ett apr hundra om dagen inkluderar knappast någon tid i bil.

Förbrukningsmaterial kan ju vara knivigare. JAg förväntar mig inte betala någonting för handverktyg, varken knivar borr eller skruvdragare. Sågklingan hade jag också motsatt mig. Men om dets aklld ras tills in spets en slipning. Däremot hyra av specialmaskin och slitage kostnad på den känns helt rimligt att ta betalt för. Väderskydd och ställning är en självklar kostnad att ta betalt för, i synnerhet om de hyrs in. Men även om entreprenören äger det själv, så länge han inte debiterar mer än Cramo etc. Reparation av maskiner får däremot under inga omständigheter hamna på kund. Det känns ju riktigt märkligt.

När det gäller missnöje med estetiskt, så är uppförsbacken oändligt brant, om du inte själv bestämt, gärna skriftligt motsatt dig förändringen innan, och de gått mot din vilja. I synnerhet som du skriver att ritningar varit lite otydliga och en del får lösas efter hand.

Så jag kan nog säga utifrån min sits som både leverantör och beställare av entreprenader. Av det du skriver i ditt exempel, så hade jag nog varit försiktig med att driva till Tingsrätt. Låter som att Entreprenören kommer gå som största vinnare där. Känns som tt det handlar om småsummor för verktyg. Se åtminstone till, om det är du som kund som håller i Tingsrättsbollen, att hålla ev stämning under 1 BB så det blir mål om mindre värden. För det kan lätt bli ett case med höga rättegångs kostnader. Det är dessutom inte ovanligt att varje part får stå vid sina egna rättegångskostnader om tex bara end el av stämningen vinns av en part.
exempel A stämmer B på 1milj för den tycker at xyz är fel. A får rätt, men bara X ocy totalt 0,6milj. TR kan då döma att trots att AB "vunnit" så får dennas stå sina kostnader..

 

[Nötegårdsgubben]

Som andra antytt: Kalle borde akta sig för att göra rättssak av det här.

Utöver att det inte låter som om entreprenören gjort några direkta kontraktuella fel, så låter själva uppsägandet av avtalet lite tveksamt. Det ska inte uteslutas att Kalle avtalat att entreprenören ska få bygga huset och att dra in den rätten innan huset är klart kan vara ett kontraktsbrott från Kalles sida.

 

[martinradbo]

Dock så har det i förutsättningarna ändå specificerats att, bl a, förbrukningsvaror debiteras separat, som jag förstod TS. Då blir det svårt att hävda att dessa ska ingå i timersättningen.

Ja i detta fallet står det i avtalet "förbrukningsvaror, t.ex. sågblad, knivar och liknande."

 

[martinradbo]

Reparation av maskiner låter helt orimligt. Om sågklingan är en cirkelsågsklinga, kapsåg eller klyvsåg osv. Så bör livslängden med råge överstiga ett mindre bygge. Gäller det däremot sticksågsblad eller liknande, så är det klart förbrukningsmaterial. Handskar får nog ses som förbrukningsmaterial. Tumstockar har en tendens att inte överleva mer än några veckor så det kan nog räknas som förbrukninghsmaterial.

De uppräknade punkterna ang. tid känns som 100% debiterbara. Ritningsändringar kan ju vara en gränsfråga, om ändringarna beror på direkta fel som firman gjort.

Rent generellt, alltså inte specifikt i detta fallet, så tycker jag att handlar om storleken på jobb. En hantverkare som kommer hem till mig ett par timmar och fixar ngt, då accepterar jag inte att betala för kniv, tumstock m.m. Inte heller för sågklingor och sånt.
Men en snickare som bygger garage till mig i ett halvår, då förväntar jag mig att han kommer med nya och fräscha saker, men också att det går åt en sågklinga, några pennor och tumstockaroch tycker inte det är konstigt om de plockar ut det på bygghandeln samtidigt som de handlar annat.
En klinga kan man tycka att de borde slipa istället., men om jag måste betala för tiden det tar att lämna in och hämta klingan så blir det dyrare än att köpa en ny vettigt prissatt klinga.

 

[martinradbo]

Att hantverkaren debiterar för maskinhyra av större maskiner känns också rimligt i min värld. Men då uppstår frågan vad jag som konsument kan förvänta mig att han har för egna verktyg? Är de specialiserade på t.e.x bergsborrning förväntar jag mig att de har normal utrustning för det. Men snickaren som normalt sett snickrar men måste borra bort ett berg, då förväntar jag mig inte att han har den utrustningen i sin egen maskinpark.

 

[martinradbo]

Å tack för alla era svar hittills, de uppskattas och skapar en bild av vad som kan anses som praxis / normalt.

Hade varit intressant att höra från någon med mer juridiska kunskaper också.

 

[BeaumontX]

Ja i detta fallet står det i avtalet "förbrukningsvaror, t.ex. sågblad, knivar och liknande."

Då får jag revidera mitt tidigare svar lite. Givetvis ska knivar räknas som förbrukningsvaror då detta är specificerat som en förbrukningsvara i avtalet. Med den skrivningen skulle jag säga att spontant skulle i princip allt du radade upp som exempel i trådstarten räknas som förbrukningsvara. Möjligen kan det finnas någon mindre post, men det är knappast värt att ta en juridisk strid för något på sin höjd kan handla om någon hundralapp (om ens det).

Så min bedömning är att från den information som givits i trådstarten så har Kalle ingen större chans att vinna gehör för sina invändningar mot vilka kostnader som är fakturerade.

Det har inte getts någon motivering till varför byggfirman inte skulle få betalt för alla timmar de lagt ned. Det verkar inte råda någon tvist om att dessa timmar är nedlagda och grundprincipen är ändå att byggfirman har rätt till ersättning för det arbete de utfört. Att slutresultatet inte riktigt blev som Kalle hade föreställt sig innan är inte skäl nog för nedsättning, speciellt då (som jag uppfattar det) så har alla ändringar gjorts i samråd med och godkännande av Kalle. Är det något som inte är fackmässigt utfört eller rent felaktigt, ska detta givetvis åtgärdas utan kostnad för Kalle. Men så har jag inte uppfattat att fallet är?

 

[martinradbo]

Då får jag revidera mitt tidigare svar lite. Givetvis ska knivar räknas som förbrukningsvaror då detta är specificerat som en förbrukningsvara i avtalet. Med den skrivningen skulle jag säga att spontant skulle i princip allt du radade upp som exempel i trådstarten räknas som förbrukningsvara. Möjligen kan det finnas någon mindre post, men det är knappast värt att ta en juridisk strid för något på sin höjd kan handla om någon hundralapp (om ens det).

Så min bedömning är att från den information som givits i trådstarten så har Kalle ingen större chans att vinna gehör för sina invändningar mot vilka kostnader som är fakturerade.

Det har inte getts någon motivering till varför byggfirman inte skulle få betalt för alla timmar de lagt ned. Det verkar inte råda någon tvist om att dessa timmar är nedlagda och grundprincipen är ändå att byggfirman har rätt till ersättning för det arbete de utfört. Att slutresultatet inte riktigt blev som Kalle hade föreställt sig innan är inte skäl nog för nedsättning, speciellt då (som jag uppfattar det) så har alla ändringar gjorts i samråd med och godkännande av Kalle. Är det något som inte är fackmässigt utfört eller rent felaktigt, ska detta givetvis åtgärdas utan kostnad för Kalle. Men så har jag inte uppfattat att fallet är?

Tack BeaumontX för utförligt svar. Du verkar insatt i sådant här, hoppas det stämmer ;-)

Parterna i detta fall är fortfarande inte överens, så det är rätt så troligt att det går vidare till ett så kallat småmål i tingsrätten. Men visst vore det skönt att slippa dra det så långt.

 

[hempularen]

Fast är det värt det?

Det låter ju som att av det du tar upp så är det bara maskinreparationen som solklart inte borde debiteras. Och så kanske någon 100 lapp av förbrukningsmateriel som är i gråzonen.

 

[martinradbo]

Fast är det värt det?

Det låter ju som att av det du tar upp så är det bara maskinreparationen som solklart inte borde debiteras. Och så kanske någon 100 lapp av förbrukningsmateriel som är i gråzonen.

Nej det kan man verkligen fråga sig, det återstår att se var parterna landar i denna fråga.