Byggahus.se

Lockläkt med bottenbräda på 145 mm eller 170 mm?

  1. L
    Medlem Nivå 1
    Jag håller på att bygga ett vitt klassiskt skärgårdshus med tegelrött tak. Det ska bli lockläktspanel. Frågan är:
    Hur breda ska bottenbrädorna vara?

    170 mm tycker jag är väldigt snyggt, men är orolig att det ska spricka, då en bredare bräda är känsligare.

    Tack på förhand!
     
    • Laddar…
  2. E
    Allvetare · Nivå 6
    Har blandat 195,170 och 145 bottenbrädor, inga problem med sprickor än. Spika bottenbrädorna med bara två spik i förborrade hål så går det nog bra.
     
  3. A
    Medlem · Nivå 19
    145 mm tycker jag är för smalt och riskerar att se smalrandigt, minst 170 och gärna 195 mm.
    Sedan finns det olika teorier om spikning och även att skruva.
    Jag slår en 3" i mitten av panelbrädan i varje läkt, sedan drar jag fast lockläkten med en 4" i varje läkt och mellan panelbrädorna.
    Panelen kan då röra sig och man minskar risken för sprickbildning.
     
  4. H
    Medlem · Nivå 18
    Upp till 8 tums (200mm) bredd går garanterat bra om de är minst 7/8 tum (22mm) tjocka och man gör arbetet rätt.
    -Man skall spika bräderna ganska nära mitten. Att spika så långt ut att spikarna göms bakom ribborna är rena dumheter och gör bara att bräderna spricker då spikarna sliter isär dem då det är torrväder och de inte kan krympa.
    -Kärnsidan skall alltid vändas utåt så att brädan koppar sig rätt väg när den torkar. Att vända kärnsidan inåt är rena dumheter även om det är så det står i läroböckerna. Då det är torrväder och bräderna koppar sig så drar de loss ribborna och om ribborna är så hårt spikade att de inte låter sig dras loss då spricker bräderna i stället. En bieffekt av att vända kärnsidan utåt är att man kan använda vankantade bräder som vanligen är billigare.
    -Naturligtvis spikar man ribborna med fyratumsspik mitt i springan mellan bräderna. Spikar man ribban genom kanten på brädan så spricker brädan.
    -Vill man satsa litet extra på att få det hållbart så vänder man man bräderna med rotändan uppåt. Då kommer den sprickkänsliga rotändan på lomastocken i halvskugga under utskiftet och spricker inte och så får man raggen rätt väg så vattnet rinner av ytan.

    Förr var det vanligt på många håll med kilsågade bräder som i rotändan kunde vara närmare 12 tum men då spikade man bara med en spik mitt i brädan. Mot söder sprack de breda bräderna ofta men åt andra vädersträck höll de vanligen i minst 80 år. I extremfall över 200 år.
     
    • Laddar…
  5. A
    Medlem · Nivå 19
    I normalfallet har panelvirke en sågad och en hyvlad sida, man vänder alltid den sågade sidan utåt oberoende av om det är kärnsida eller inte. Fungerar inte bra med målning annars och ännu sämre om man vill rödfärga.
     
  6. E
    Allvetare · Nivå 6
    Om man inte målar med linoljefärg...
     
  7. A
    Medlem · Nivå 19
    Men likväll så undviker man att blanda sågat och hyvlat som utsida för att få kärnsidan utåt.
     
    • Laddar…
  8. E
    Allvetare · Nivå 6
    Absolut. Att däremot blanda bredder kan jag faktiskt rekommendera. Det gjorde definitivt att fasaden inte upplevs som lika randig.
     
  9. A
    Medlem · Nivå 19
    Håller med, på ett äldre hus så varierade ofta bredden och genom att använda olika bredder kan man efterlikna det.
     
  10. F
    Medlem · Nivå 11
    Ska man ha klassisk look så använder man givetvis vanliga grovsågade bräder och inte finsågat som knappt existerat i trettio år.
     
    • Laddar…
  11. P
    Medlem · Nivå 10
    Satte 195-or på hela huset för 8 år sedan och det är ett fåtal brädor som har fått några småsprickor i nederkant. Bottenbrädorna är spikade i ytterkant på varje spikläkt. Denna panelen hade spårad baksida.

    Håller nu på med garaget och beställde 195-or från Hornbach. Dessa var inte spårade på baksidan. Några var så kupade att dom sprack vid monteringen.
     
    • Laddar…
  12. A
    Medlem · Nivå 19
    En spik i mitten av panelbrädan, om den sedan inte dras plant av lockläkten gör inget utan det räcker med att lockläkten ligger mot panelbrädan och tätar. Minimerar risken för att det spricker både vid montering och framöver.
     
  13. H
    Medlem · Nivå 18
    Om någon jävel har hyvlat kärnsidan skall man naturligtvis ha pengarna tillbaka. Det skitvirket duger bara till betongformar. Sådant virke sätter man helt enkelt inte upp på en vägg om man har någon sorts rudimentär kvalitetsmedvetenhet eller yrkesstolthet kombinerat med en liten aning yrkeskunskap.

    Det finns ingen orsak att brädslå med finsågat virke. Vanligt sågat virke har fyra sågade sidor så man kan vända det så som virkets naturliga egenskaper förutsätter.
     
  14. A
    Medlem · Nivå 19
    Det virke som används idag för panel har till 99,9% en hyvlad plansida och sidorna hyvlade/rillade, samt en finsågad plansida.
    Virket torkas och sedan dimensionhyvlas det och klyvs med finsågning i ett moment (skrivet av en amatör så här finns det säkert proffs som vet mera om olika produktionsmetoder). Sedan finns det panelbrädor, råplan, etc.
    Rätt eller fel men idag är det inte vanligt med enbart sågad panel och att enbart sågat virke kan variera i dimensioner då syftet är att det ska genomgå en andra process t.ex. med dimensionshyvling och klyvning.
     
  15. A
    Medlem · Nivå 19
    Tja, med den inställningen får du problem på andra sidan Botniska viken om du beställer panelvirke.;)