Likhetsprincip vid fönsterbyte flerfamiljshus?
En BRF har två huskroppar, långsmala sådana, 2 våningar, varpå det ena är L-format. Husen är från tidigt 50-tal med lövtunna kopplade fönster(totalt 2 glas i vardera karm) Eftersom husen ligger på stor yta så är dem också väldigt olika utsatta från vägbuller, men även de lägenheter som ligger bäst till, är inte helt skonade från buller. Det är inte bara väggbuller som stör, utan även folk som går på knastrande grus, tidningsbudet nattetid, rullande resväskor, promenerande pratande osv. Som bekant är folk olika känsliga.
Nu planerar föreningen på att ta fram olika lösningar, renovering av befintliga eller nya fönster. Det finns många som absolut inte vill ha nya fula fönster, utan vill behålla de fina gamla, även om det kostar mer. Andra föresrpåkar tysta fönster, mindre drag, osv.
Det har pratats om att de lägenheter som är väst drabbade av trafiken skall få ett tjockare glas i det fönsterrenoverande alternativet. Vissa som bor i de bättre lokaliserade lägenheterna störs också av trafiken, även om det inte är lika illa som i andra, dessa vill också ha bullerdämpande.
Vi säger att Nisse inte får bullerdämpande glas, han flyttar, säljer till Lotta, Lotta fick just veta att grannarna fick bullerglas för 5 mån sedan och skriver därför till styrelsen och åberopar likhetsprincipen och kräver därför bulldämpande glas. Lotta kanske går så lågt att hon gör bullermätningar som påvisar att fasadljudet överskrider normerna.
Kan likhetsprincipen tillämpas i ett fall som detta?
(Det skall noteras att styrelsen gör en fönsteråtgärd för att detta röstats fram på en stämma, då viss del av fönsterbeståndet är i dålig kondition)
Nu planerar föreningen på att ta fram olika lösningar, renovering av befintliga eller nya fönster. Det finns många som absolut inte vill ha nya fula fönster, utan vill behålla de fina gamla, även om det kostar mer. Andra föresrpåkar tysta fönster, mindre drag, osv.
Det har pratats om att de lägenheter som är väst drabbade av trafiken skall få ett tjockare glas i det fönsterrenoverande alternativet. Vissa som bor i de bättre lokaliserade lägenheterna störs också av trafiken, även om det inte är lika illa som i andra, dessa vill också ha bullerdämpande.
Vi säger att Nisse inte får bullerdämpande glas, han flyttar, säljer till Lotta, Lotta fick just veta att grannarna fick bullerglas för 5 mån sedan och skriver därför till styrelsen och åberopar likhetsprincipen och kräver därför bulldämpande glas. Lotta kanske går så lågt att hon gör bullermätningar som påvisar att fasadljudet överskrider normerna.
Kan likhetsprincipen tillämpas i ett fall som detta?
(Det skall noteras att styrelsen gör en fönsteråtgärd för att detta röstats fram på en stämma, då viss del av fönsterbeståndet är i dålig kondition)
Av viss betydelse i sammanhanget är nog om underhållsansvaret för fönsterna ligger på föreningen eller medlemmen. Om BRF kliver in och gör underhåll/förbättringsåtgärder som i normala fall skulle bekostats av medlemmen så blir det ju lite känsligare ur likabehandlingsynvikel.
Lite småkomplicerad fråga. Till att börja med så har de nya fönstren med stor sannolikhet mycket bättre ljudegenskaper än de gamla, även utan bullerglas. Att byta gör mycket större skillnad än den extra bullerisoleringen.
I områden med äldre bullerutsatta fönster, är det vanligt att medlemmar på egen bekostnad satt in extra bullerisolering (finns som lösa extra glaskassetter). Dessa fungerar då inte med de nya fönstren, då kan en förening kompensera genom att erbjuda extra bullerisolering till de utsatta.
Men det är möjligt att om man tolkar likabehandlingsprincipen väldigt strikt, så kan det vara fel att föreningen generellt ger bullerglas till en viss grupp med lägenheter.
Eventuellt kan man hävda att man skall/vill uppfylla moderna krav vid bytet, sådana lägenheter som då har bullernivåer över vad som är godkänt, kan man då vara tvungen att utrusta med bullerglas. I så fall handlar det inte om likabehandlingsprincipen, man sätter fönster efter vad normerna säger.
Bullerglas brukar erbjudas som tillval för medlemmar som vill ha det i samband med fönsterbyte, De fall jag känner till så handlar det om relativt små summor för tillvalet. Alltså inte så mycket att bråka om.
Den här typen av försök till väldigt strikt tolkning av likabehandlingsprincipen tror jag oftast inte går igenom. Det kan ge rätt orimliga konsekvenser. Typ trappuppgång A målades om efter en brand, orättvist att inte alla trappuppgångar målas om då.
I områden med äldre bullerutsatta fönster, är det vanligt att medlemmar på egen bekostnad satt in extra bullerisolering (finns som lösa extra glaskassetter). Dessa fungerar då inte med de nya fönstren, då kan en förening kompensera genom att erbjuda extra bullerisolering till de utsatta.
Men det är möjligt att om man tolkar likabehandlingsprincipen väldigt strikt, så kan det vara fel att föreningen generellt ger bullerglas till en viss grupp med lägenheter.
Eventuellt kan man hävda att man skall/vill uppfylla moderna krav vid bytet, sådana lägenheter som då har bullernivåer över vad som är godkänt, kan man då vara tvungen att utrusta med bullerglas. I så fall handlar det inte om likabehandlingsprincipen, man sätter fönster efter vad normerna säger.
Bullerglas brukar erbjudas som tillval för medlemmar som vill ha det i samband med fönsterbyte, De fall jag känner till så handlar det om relativt små summor för tillvalet. Alltså inte så mycket att bråka om.
Den här typen av försök till väldigt strikt tolkning av likabehandlingsprincipen tror jag oftast inte går igenom. Det kan ge rätt orimliga konsekvenser. Typ trappuppgång A målades om efter en brand, orättvist att inte alla trappuppgångar målas om då.
Tack.H hempularen skrev:
Om jag tolkar dig rätt så är du nog inne på rätt spår. Byter man fönster, så måste man uppfylla bullernormerna, men renoverar man fönster så måste man ej. Principen finns i flera fall gällande fastigheter. Men liknelsen med branden är inte helt jämförbar. Ingen föreningsmedel skulle tycka det är rimligt att man renoverar ett helt hus om det bara brunnit i delar av det, skulle heller inte hålla i en domstol. Men, renoverar en föreningen ALLA fönster i en förening, men bara avser att byta glas i vissa fönster, då är frågan mer osäker.
Frågan om vilka lägenheter som är utsatta för buller är knepig. Det krävs en bullermätning vid fasaden för att göra en korrekt ljudbild.
Enligt likabehandlingsprincipen skall väl alla lägenheter kunna ställa krav på en likvärdig ljudmiljö inomhus, som uppfyller de normer och krav som finns.
Hur det åstadkoms är en annan fråga. Vissa lägenheter kan ju pga utsatthet för trafik eller annat behöva mer omfattande åtgärder för att uppnå acceptabel ljudmiljö. Men om man ska dimensionera bullerdämpningen till att ingen ska höra folk som går på knastrande grus lär den bli rätt dyr.
Hur det åstadkoms är en annan fråga. Vissa lägenheter kan ju pga utsatthet för trafik eller annat behöva mer omfattande åtgärder för att uppnå acceptabel ljudmiljö. Men om man ska dimensionera bullerdämpningen till att ingen ska höra folk som går på knastrande grus lär den bli rätt dyr.
Jag kan tänka mig att lika principen gäller att alla ska få lika fönster. Om det i utsatta lägen behövs extra buller dämpning så tror jag inte att likaprincipen gäller. Däremot om vissa skulle få renoverade fönster och andra få helt nya så är det annorlunda. Men just buller dämpning är annorlunda. Då vissa lägenheter kräver detta för att få ner bullret inomhus. Att då låta dessa få samma fönster som alla andra skulle egentligen innebära en försämring. (väldigt förenklat)
Då kommer vi till lika principen igen.
Jag ser inga problem med likaprincipen i det här fallet.
När det gäller Lotta så får man utgå ifrån att föreningen utgår i sitt beslut om vilka som ska ha vad hänger ihop med placering av fönster mot väg. En eventuell bullermätning tror jag är svår att hänvisa till, då bör nog samtliga lägenheter buller mätas.
Så jag tycker att du glömmer Lotta en stund. Det är bara å nobba henne om hon flyttar in och börjar bråka Det bästa är om du vet när Lotta köper lgh så kan man försöka hitta på olika saker så att hon inte får medlemskap.
(jaja jag vet det är nästan omöjligt att neka någon medlemskap, men borde vara ännu svårare att veta när Lotta köper lägenheten. )
Då kommer vi till lika principen igen.
Jag ser inga problem med likaprincipen i det här fallet.
När det gäller Lotta så får man utgå ifrån att föreningen utgår i sitt beslut om vilka som ska ha vad hänger ihop med placering av fönster mot väg. En eventuell bullermätning tror jag är svår att hänvisa till, då bör nog samtliga lägenheter buller mätas.
Så jag tycker att du glömmer Lotta en stund. Det är bara å nobba henne om hon flyttar in och börjar bråka Det bästa är om du vet när Lotta köper lgh så kan man försöka hitta på olika saker så att hon inte får medlemskap.
(jaja jag vet det är nästan omöjligt att neka någon medlemskap, men borde vara ännu svårare att veta när Lotta köper lägenheten. )Som ordförande i en Brf (också 50-talshus) som precis genomfört ett fönsterbyte så tänkte jag bara bidra med mina tankar. I vår Brf hade samtliga fönster mot gatan extra ljudisolerande glas som sattes in för ca 15 år sedan i samband med att man fick bidrag för det. Enligt stadgarna så ansvarar medlemmen för fönstrens insida och glas. Viktigt att man har koll på vad som gäller!
En fönsterrenovering/byte är en känslig fråga och det är lika bra att inse att det är en lång process som kräver mycket tid och engagemang från styrelsen. Men också öppenhet och transparens mot medlemmarna, annars blir man en styrelse ingen gillar. Vi skapade en fönstergrupp där även icke-styrelsemedlemmar fick ingå. En professionell projektledare anställdes för att hjälpa oss med upphandlingsunderlag och för att utvärdera de offerter som vi fick in.
Vi beslöt tidigt att inte göra någon skillnad mellan lägenheter med fönster i bättre skick och de med de sämsta fönstren. Både renovering och nya fönster utreddes. På stämma ombads styrelsen få ta över ansvaret för insidan av fönstren. Obs det skall vara enhälligt beslut och medgivande från dem som inte var med på stämman. Annars måste man dra det i hyresnämnden (om jag inte minns fel). Bra att ha koll på juridiken. Vi märkte snabbt att fönster är känsligt och uppfattningarna delas mellan de som vill ha nya alufönster till dem som vill behålla sina 50-tals kopplade fönster.
Vi landade i ett byte till moderna treglasfönster men aluminiumutsida men insida i trä, så lika de befintliga fönster som möjligt. Med beslag så lika de gamla som möjligt. Alla boende fick möjlighet att välja bort persienner (annars var det standard i alla fönster). Vi hade informationsmöten där vi visade upp det valda alternativet (innan kontrakt skrevs) och vi gjorde också ett provmontage i en lägenhet dit alla som ville kunde komma och titta.
Vi behandlade alltså alla lika och även om de har kommit någon enstaka negativ kommentarer från boende (de som brukar klaga) så är 99% mycket nöjda.
Som styrelseledamot tycker jag att man skall fråga sig hur man själv skulle vilja bli behandlad.
Skall man lägga så mycket pengar som en fönsterrenovering innebär så tycker jag att renoveringen/bytet också skall innebära en standardhöjning. Inte bara renovera till gammal standard. I vårt fall är det både mycket bättre ljudisolering men också mycket bättre värmeisolering. Allt sammantaget så borde det öka husets värde och också den egna lägenhetens värde. Man behöver de objektiva argumenten för sitt beslut eftersom det är mycket känslor kring estetik och att det skall vara original. 50-talet var tyvärr inte ett årtionde då kvalitetet var på topp. Skillnad om man har ett hus från 1800-talet, då kanske renovering är mer lämpligt.
Martar
/Martin
En fönsterrenovering/byte är en känslig fråga och det är lika bra att inse att det är en lång process som kräver mycket tid och engagemang från styrelsen. Men också öppenhet och transparens mot medlemmarna, annars blir man en styrelse ingen gillar. Vi skapade en fönstergrupp där även icke-styrelsemedlemmar fick ingå. En professionell projektledare anställdes för att hjälpa oss med upphandlingsunderlag och för att utvärdera de offerter som vi fick in.
Vi beslöt tidigt att inte göra någon skillnad mellan lägenheter med fönster i bättre skick och de med de sämsta fönstren. Både renovering och nya fönster utreddes. På stämma ombads styrelsen få ta över ansvaret för insidan av fönstren. Obs det skall vara enhälligt beslut och medgivande från dem som inte var med på stämman. Annars måste man dra det i hyresnämnden (om jag inte minns fel). Bra att ha koll på juridiken. Vi märkte snabbt att fönster är känsligt och uppfattningarna delas mellan de som vill ha nya alufönster till dem som vill behålla sina 50-tals kopplade fönster.
Vi landade i ett byte till moderna treglasfönster men aluminiumutsida men insida i trä, så lika de befintliga fönster som möjligt. Med beslag så lika de gamla som möjligt. Alla boende fick möjlighet att välja bort persienner (annars var det standard i alla fönster). Vi hade informationsmöten där vi visade upp det valda alternativet (innan kontrakt skrevs) och vi gjorde också ett provmontage i en lägenhet dit alla som ville kunde komma och titta.
Vi behandlade alltså alla lika och även om de har kommit någon enstaka negativ kommentarer från boende (de som brukar klaga) så är 99% mycket nöjda.
Som styrelseledamot tycker jag att man skall fråga sig hur man själv skulle vilja bli behandlad.
Skall man lägga så mycket pengar som en fönsterrenovering innebär så tycker jag att renoveringen/bytet också skall innebära en standardhöjning. Inte bara renovera till gammal standard. I vårt fall är det både mycket bättre ljudisolering men också mycket bättre värmeisolering. Allt sammantaget så borde det öka husets värde och också den egna lägenhetens värde. Man behöver de objektiva argumenten för sitt beslut eftersom det är mycket känslor kring estetik och att det skall vara original. 50-talet var tyvärr inte ett årtionde då kvalitetet var på topp. Skillnad om man har ett hus från 1800-talet, då kanske renovering är mer lämpligt.
Martar
/Martin
Vad var vitsen med att föreningen skulle ta över underhållsansvaret även för insidan? Självklart kan föreningen besluta om ett byte av hela fönstret, även insidan som medlemmen egentligen ansvarar för.
Hej
Skall föreningen byta sådant som medlemmen ansvarar för, vid helt fönsterbyte påverkas tex invändigt foder och ibland fönsterbrädor och andra detaljer inne i lägenheten, så behövs den boendes tillstånd. Ev reklamationer mot entreprenören på dessa delar görs då av beställaren (föreningen). På samma sätt görs normalt vid stambyte då man passar på att renovera tex badrummen. Föreningen tar då över ansvaret tills projektet är klart och godkänt. Så gjorde vi enligt rekommendation från förvaltarens experter.
Skall föreningen byta sådant som medlemmen ansvarar för, vid helt fönsterbyte påverkas tex invändigt foder och ibland fönsterbrädor och andra detaljer inne i lägenheten, så behövs den boendes tillstånd. Ev reklamationer mot entreprenören på dessa delar görs då av beställaren (föreningen). På samma sätt görs normalt vid stambyte då man passar på att renovera tex badrummen. Föreningen tar då över ansvaret tills projektet är klart och godkänt. Så gjorde vi enligt rekommendation från förvaltarens experter.
Tack! Kusligt likt våran situation och frågeställningar. Jag skulle tro du bodde i min föreningen, skillnaden att vi inte genomfört renoveringen ännuM martar skrev:
Fråga, var det några konstigheter få tag i visningsfönster? Hade ni en "T-spröjs" på era största fönster som satt i burspråk? ...gick det att få samma stil på de nya fönstren? Bytte ni även karmen eller hade ni insticksfönster? Hade ni ett putsat hus? Ifall karmbyte, skadades putsen?Hej
Provfönster kunde vi få men tidigt i skedet, innan vi bestämt leverantör då var provfönster i form sv små visningsfönster, typ som en säljare lätt kan ha med i sin bil. Dessa gav inte så mycket att se då de inte ger korrekt intryck av hur ett fullstort fönster ser ut. Men man fick en känsla för hur karmen ser ut, profilering etc.
När vi väl bestämt oss men innan kontrakt så lät vi montera ett riktigt exemplar. Dels för att se fönstret men också för att i kontrakt kunna peka på hur monteringen skulle genomföras.
Vi har inga burspråk och ingen spröjs.
Viktigt för oss var att få så stor dagöppning som möjligt men modern fönster har någon bredare kanter så vi förlorade någon centimeter.
Vi bytte även karmarna. Och vi har ett putsat hus. Mindre skador på putsen har det blivit men det har entreprenören lagat.
Själva bytet gjordes under under en dag för varje lägenhet. I min lägenhet som är en hörnlägenhet med 11 fönster och en balkongdörr så tog det en hel dag. Först rev de ut alla fönster (med ordentligt korsdrag och mycket damm som följd, huset ligger mitt i Stockholm). Sedan monterade de de nya. Det tog hela dagen. Några plåtdetaljer fick de göra dag två men annars hann de.
Vi valde Snidex-fönster med insida i trä och utsida i alu. Inifrån har de samma känsla som de gamla med skillnaden att det inte är ”krokar” som stänger fönstret utan handtag med spanjolett. Vi kompletterade också med spaltventiler för förbättrad ventilation.
Provfönster kunde vi få men tidigt i skedet, innan vi bestämt leverantör då var provfönster i form sv små visningsfönster, typ som en säljare lätt kan ha med i sin bil. Dessa gav inte så mycket att se då de inte ger korrekt intryck av hur ett fullstort fönster ser ut. Men man fick en känsla för hur karmen ser ut, profilering etc.
När vi väl bestämt oss men innan kontrakt så lät vi montera ett riktigt exemplar. Dels för att se fönstret men också för att i kontrakt kunna peka på hur monteringen skulle genomföras.
Vi har inga burspråk och ingen spröjs.
Viktigt för oss var att få så stor dagöppning som möjligt men modern fönster har någon bredare kanter så vi förlorade någon centimeter.
Vi bytte även karmarna. Och vi har ett putsat hus. Mindre skador på putsen har det blivit men det har entreprenören lagat.
Själva bytet gjordes under under en dag för varje lägenhet. I min lägenhet som är en hörnlägenhet med 11 fönster och en balkongdörr så tog det en hel dag. Först rev de ut alla fönster (med ordentligt korsdrag och mycket damm som följd, huset ligger mitt i Stockholm). Sedan monterade de de nya. Det tog hela dagen. Några plåtdetaljer fick de göra dag två men annars hann de.
Vi valde Snidex-fönster med insida i trä och utsida i alu. Inifrån har de samma känsla som de gamla med skillnaden att det inte är ”krokar” som stänger fönstret utan handtag med spanjolett. Vi kompletterade också med spaltventiler för förbättrad ventilation.
Just det här med att ta över ansvaret för innersidan tillfälligt har jag aldrig hört talas om. Jag förstår tanken, men undrar om det verkligen behövs rent juridiskt.
Nu är det många år sedan, men när vi bytte stammar i föreningen där jag var ordf. så trodde jag att vi täckte alla juridiska eventualiteter. Vi hade ca 800 lgh. så det fanns hela skaran av medlemstyper. Vi hade 3 eller 4 fall där medlemmar bråkade om just påverkan på det inre. Vi körde då stenhårt formellt, man kan inte riskera att behöva börja lirka med individuella lösningar till flera 100 medlemmar. Bygget körde med en takt på ett färdigt badrum var 4e timme.Det fanns alla möjligheter att påverka individuellt, men då på medlemmens egen bekostnad.
Och givetvis hyrde vi in projektledning (kostade 3,5 milj, för projledningen, de sparade in drygt 250 milj åt oss).
Nu är det många år sedan, men när vi bytte stammar i föreningen där jag var ordf. så trodde jag att vi täckte alla juridiska eventualiteter. Vi hade ca 800 lgh. så det fanns hela skaran av medlemstyper. Vi hade 3 eller 4 fall där medlemmar bråkade om just påverkan på det inre. Vi körde då stenhårt formellt, man kan inte riskera att behöva börja lirka med individuella lösningar till flera 100 medlemmar. Bygget körde med en takt på ett färdigt badrum var 4e timme.Det fanns alla möjligheter att påverka individuellt, men då på medlemmens egen bekostnad.
Och givetvis hyrde vi in projektledning (kostade 3,5 milj, för projledningen, de sparade in drygt 250 milj åt oss).
Hej
Jag kollade litet mer kring detta och då vi är en HSB.förening så har vi följande skrivning i våra stadgar:
"§ 34 Bostadsrättsföreningens övertagande av underhållsåtgärd. Bostadsrättsföreningen får utföra reparation samt byta inredning och utrustning som bostadsrättshavaren enligt § 31 ska svara för. Ett sådant beslut ska fattas av föreningsstämma och får endast avse åtgärd som företas i samband med omfattande underhåll eller ombyggnad av bostadsrättsföreningens hus och som berör bostadsrättshavarens lägenhet."
Rent praktiskt så har vi alltså bett stämman fatta beslut om att föreningen får ta över ansvaret. Jag har inte reflekterat tidigare om detta är något som är unikt för HSB men jag tycker att den lösningen har fungerat bra.
Jag kollade litet mer kring detta och då vi är en HSB.förening så har vi följande skrivning i våra stadgar:
"§ 34 Bostadsrättsföreningens övertagande av underhållsåtgärd. Bostadsrättsföreningen får utföra reparation samt byta inredning och utrustning som bostadsrättshavaren enligt § 31 ska svara för. Ett sådant beslut ska fattas av föreningsstämma och får endast avse åtgärd som företas i samband med omfattande underhåll eller ombyggnad av bostadsrättsföreningens hus och som berör bostadsrättshavarens lägenhet."
Rent praktiskt så har vi alltså bett stämman fatta beslut om att föreningen får ta över ansvaret. Jag har inte reflekterat tidigare om detta är något som är unikt för HSB men jag tycker att den lösningen har fungerat bra.
Det var en HSB förening jag var ordf. i. Detta kan vara en klausul som antingen blivit standard på senare år, eller är unik för din förening.
Det är en procedur som troligen är bra, kan nog minska risken för "sabotage" från enstaka medlemmar.
Då när vi bytte stammar (typ 1991), så var det framförallt en medlem (av 800) som var "a pain in the a...". Hon hade byggt om sitt badrum 1973 (70 tals grönt, orange och brunt kakel), till vad hon ansåg vara lyxstandard, och krävde att föreningen skulle skapa en liknande lyxstandard i just hennes badrum efter stambytet. Hon angrep oss med advokat från flera olika angreppspunkter. Vi konstaterade att hennes ombyggnad var regelvidrig, hon hade byggt in föreningens stammar utan inspektionsmöjligheter.
Hennes sista försök var efter föreningsstämman där vi tog beslut om vissa utförandealternativ. Hon hävdade att eftersom alternativen var ingrepp i medlemmens inre underhållsansvar, så krävde en ändring av utförandet kvalificerad majoritet, beslutet hade tagits med acklamation utan rösträkning, ingen hade röstat mot beslutet (inte ens tanten ifråga). Hennes advokat skrev ett brev att hon kunde tänka sig att överväga att inte gå till tingsrätten och få beslutet upphävt, om föreningen ekonomiskt ersatte henne med xxx tusen, för den allmänna försämring stambytet skulle ge i hennes lyxinredda badrum. Vi svarade att vi övervägde polisanmälan för utpressningsförsök. Det blev tvärtyst. Det kostade föreningen typ 10 000 i advokatkostnader att få utrett att hon hade fel om den kvalificerade majoriteten.
Sedan gjorde hon ett sista försök, hon höll ett agitationsmöte på den lokala pensionärsklubben, det bodde 300 pensionärer i föreningen, hon var inte en av dem. Hon försökte uppvigla till ett stopp för stammbytet. Då fick jag spel. Så vi gick ut med en skrivelse till samtliga medlemmar där vi påpekade att detta var en del av hennes personliga utpressningsförsök mot föreningen och bifogade skriftväxlingen med hennes advokat. Därefter gav hon upp.
Det är en procedur som troligen är bra, kan nog minska risken för "sabotage" från enstaka medlemmar.
Då när vi bytte stammar (typ 1991), så var det framförallt en medlem (av 800) som var "a pain in the a...". Hon hade byggt om sitt badrum 1973 (70 tals grönt, orange och brunt kakel), till vad hon ansåg vara lyxstandard, och krävde att föreningen skulle skapa en liknande lyxstandard i just hennes badrum efter stambytet. Hon angrep oss med advokat från flera olika angreppspunkter. Vi konstaterade att hennes ombyggnad var regelvidrig, hon hade byggt in föreningens stammar utan inspektionsmöjligheter.
Hennes sista försök var efter föreningsstämman där vi tog beslut om vissa utförandealternativ. Hon hävdade att eftersom alternativen var ingrepp i medlemmens inre underhållsansvar, så krävde en ändring av utförandet kvalificerad majoritet, beslutet hade tagits med acklamation utan rösträkning, ingen hade röstat mot beslutet (inte ens tanten ifråga). Hennes advokat skrev ett brev att hon kunde tänka sig att överväga att inte gå till tingsrätten och få beslutet upphävt, om föreningen ekonomiskt ersatte henne med xxx tusen, för den allmänna försämring stambytet skulle ge i hennes lyxinredda badrum. Vi svarade att vi övervägde polisanmälan för utpressningsförsök. Det blev tvärtyst. Det kostade föreningen typ 10 000 i advokatkostnader att få utrett att hon hade fel om den kvalificerade majoriteten.
Sedan gjorde hon ett sista försök, hon höll ett agitationsmöte på den lokala pensionärsklubben, det bodde 300 pensionärer i föreningen, hon var inte en av dem. Hon försökte uppvigla till ett stopp för stammbytet. Då fick jag spel. Så vi gick ut med en skrivelse till samtliga medlemmar där vi påpekade att detta var en del av hennes personliga utpressningsförsök mot föreningen och bifogade skriftväxlingen med hennes advokat. Därefter gav hon upp.
