Ledningsrätt - vart kan man bygga
Har en ledningsrätt på min fastighet och själv avtalet är från 80-talet, relativt enkelt utformat. Jag har en idé om att bygga ut i närheten av där ledningarna är nedgrävda och har lite svårt att tolka vad som gäller.
Upplåtaren medgiver kommunen rätt:
- att inom fastigheten för att framtid bebehålla befintliga ledningar i den huvudsakliga sträckning som framgår av bifogad planritning.
- att äga obehindrat tillträde till fastigheten för tillsyn, underhåll och reperation
Upplåtaren förbinder sig:
- att på mark direkt ovan ledningarna ej uppföra byggnad eller annan anläggning.
Kommunen å sin sida förbinder sig:
- att tillse att tillsyns-, underhålls- och reperationsarbete utföres på sådant sätt, att minsta möjliga skada, intrång eller olägenhet förorsakas upplåtaren samt att tillse, att efter arbetenas avslutande anlitad mark återställes i det skick som förelåg omedelbart före arbetenas påbörjande.
När jag har pratat med ansvarig tjänsteman har hen påpekat att:
- de inte har tillgång till avtalet och därför inte vet vad som står i det.
- att generellt sett innehåller servituten en 3-meters gräns på varje sida om ledningarna, där jag inte får bygga.
Min förhoppning är att bygga cirka en halv meter från ledningarna. När jag hörde om 3 meters gränsen blev jag ju inte så glad, givetvis. Men hur ska man tolka "direkt ovan ledningarna" i avtalstexten? Det står ingenting om 3 meter eller någon annan gräns, förutom just direkt ovan.
Förstår ju att det kan vara lite problematiskt att gräva ett stort hål om det är en halv meter från rören, men de verkar ju inte ha tagit hänsyn till detta i avtalet? Den enda punkten om upplåtarens förbindelse är just denna punkten.
Upplåtaren medgiver kommunen rätt:
- att inom fastigheten för att framtid bebehålla befintliga ledningar i den huvudsakliga sträckning som framgår av bifogad planritning.
- att äga obehindrat tillträde till fastigheten för tillsyn, underhåll och reperation
Upplåtaren förbinder sig:
- att på mark direkt ovan ledningarna ej uppföra byggnad eller annan anläggning.
Kommunen å sin sida förbinder sig:
- att tillse att tillsyns-, underhålls- och reperationsarbete utföres på sådant sätt, att minsta möjliga skada, intrång eller olägenhet förorsakas upplåtaren samt att tillse, att efter arbetenas avslutande anlitad mark återställes i det skick som förelåg omedelbart före arbetenas påbörjande.
När jag har pratat med ansvarig tjänsteman har hen påpekat att:
- de inte har tillgång till avtalet och därför inte vet vad som står i det.
- att generellt sett innehåller servituten en 3-meters gräns på varje sida om ledningarna, där jag inte får bygga.
Min förhoppning är att bygga cirka en halv meter från ledningarna. När jag hörde om 3 meters gränsen blev jag ju inte så glad, givetvis. Men hur ska man tolka "direkt ovan ledningarna" i avtalstexten? Det står ingenting om 3 meter eller någon annan gräns, förutom just direkt ovan.
Förstår ju att det kan vara lite problematiskt att gräva ett stort hål om det är en halv meter från rören, men de verkar ju inte ha tagit hänsyn till detta i avtalet? Den enda punkten om upplåtarens förbindelse är just denna punkten.
jag tror inte att du kan märka ord på det viset. Det är ju inte bara huruvida du kan gräva nära ledningen för ditt bygge, det gäller också att de skall gräva för att underhålla ledningen, utan att ditt hus får sättningsskador.
Det är därför som jag tycker det är konstigt att det inte är tydligare definierat. Tjänstemannen sa att det "vanligtvis" var 3 meter på respektive sida i avtalen, men i detta fallet är det alltså ingen angivelse.hempularen skrev:
Vem gör tolkningen av "direkt ovan"? Det beror ju också på om man kör en den största eller mindre grävaren i trädgården.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 985 inlägg
Det går förmodligen att få ledningen flyttad vien en tänkt utbyggnad. På din bekostnad givetvis, men ändå.
Det kan finnas många skäl att inte bygga för nära, är det en kabel som alstrar ett magnetfält kan elektronik störas osv.
Det kan finnas många skäl att inte bygga för nära, är det en kabel som alstrar ett magnetfält kan elektronik störas osv.
Inget problem med magnetfält, det är inte el, dock benämns det som "ledning". Att flytta är inte aktuellt med tanke på kostnaden, eftersom servitutet i så fall måste utökas in på grannens fastighet.Nötegårdsgubben skrev:
Om den går så nära gränsen så låter det ju som det blir svårt för elbolaget att komma åt att gräva och underhålla kabeln utan att behöva köra grävaren även på grannens tomt, ifall du bygger så nära?
Jag jobbar dagligen med ledningsrätter och kan förhoppningsvis ge lite klarhet till TS.
Om allt går rätt till så skall det fungera så här:
Innan en ledning grävs ner ingår man ett ledningsrättsavtal mellan ledningsägaren och berörd fastighetsägare där man normal skriver något i stil med "inget får byggas inom 3 meter från vardera sida av ledningen bla, bla, bla...".
När ledningen sedan är nedgrävd mäter man in dess exakta position. Utifrån detta skapar man en kartritning över ledningsrättsområdet baserat på ledningens faktiska placering.
Sedan bör ledningsrätten registreras hos Lantmäteriet så att den inte "glöms bort". Detta är viktigt för både ledningsägaren och den berörda fastighetsägaren.
När en ledningsrätt registreras hos Lantmäteriet är det alltid ledningsrättens skrafferade område (dvs. kartritningen) som bestämmer vart ledningsrätten gäller. Med andra ord: skrivningen "3 meter från vardera sida av ledningen..." upphör därmed att gälla! Detta eftersom en karta alltid gäller före en skrivning i ledningsrättsavtalet.
Så om allt har blivit rätt hanterat skall man gå efter ledningsrättsområdet så som det är definierat i den bifogade kartritningen. Och det normala är att man inte får bygga något inom detta område. Och vad man får göra inom ett ledningsrättsområdet beror på vad som är skrivet i avtalet.
Men... sedan finns det många tillfällen då detta inte hanterats helt rätt.
Det kan t.ex. vara så att ledningsrätten inte blivit inritad på en karta. Då är det skrivningen i avtalet om "3 meter från ledningen..." som gäller. Och detta kan bli problematiskt om man inte vet exakt vart ledningen går (ofta blir den ju inte nedgrävd exakt där man planerat pga. berg och andra ledningar).
Sedan är det många ledningsrätter som inte är registrerade hos Lantmäteriet. Det vanliga är ändå att en karta över ledningsrättsområdet alltid gäller före en skrivning i avtalet. Men är ledningsrätten inte registrerad så bör man kontakta ledningsägaren och komma överrens huruvida det är kartan eller skrivningen som gäller. Se till att få detta skriftligt och spara för framtida bevis!
Om ledningsrätten inte registrerats hos Lantmäteriet så ligger ansvaret främst hos ledningsägaren att ha koll på avtalet själv. Har ledningsägaren inte registrerat avtalet och dessutom ”slarvat bort” sin kopia så har avtalet i praktiken upphört att gälla om fastighetsägaren inte vill dela med sig av sin kopia. Det är betydligt vanligare än man kan tro att ledningsägaren inte registrerat en ledningsrätt och dessutom inte innehar en egen kopia. Skanova är ett bra exempel…
Har TS några frågor kring formuleringarna i avtalet så är mitt tips att maila Lantmäteriet och be att få svar från deras jurist. Mitt intryck är att Lantmäteriet arbetar mycket utifrån prejudikat och de kan därför ge snabba och klara besked.
Om allt går rätt till så skall det fungera så här:
Innan en ledning grävs ner ingår man ett ledningsrättsavtal mellan ledningsägaren och berörd fastighetsägare där man normal skriver något i stil med "inget får byggas inom 3 meter från vardera sida av ledningen bla, bla, bla...".
När ledningen sedan är nedgrävd mäter man in dess exakta position. Utifrån detta skapar man en kartritning över ledningsrättsområdet baserat på ledningens faktiska placering.
Sedan bör ledningsrätten registreras hos Lantmäteriet så att den inte "glöms bort". Detta är viktigt för både ledningsägaren och den berörda fastighetsägaren.
När en ledningsrätt registreras hos Lantmäteriet är det alltid ledningsrättens skrafferade område (dvs. kartritningen) som bestämmer vart ledningsrätten gäller. Med andra ord: skrivningen "3 meter från vardera sida av ledningen..." upphör därmed att gälla! Detta eftersom en karta alltid gäller före en skrivning i ledningsrättsavtalet.
Så om allt har blivit rätt hanterat skall man gå efter ledningsrättsområdet så som det är definierat i den bifogade kartritningen. Och det normala är att man inte får bygga något inom detta område. Och vad man får göra inom ett ledningsrättsområdet beror på vad som är skrivet i avtalet.
Men... sedan finns det många tillfällen då detta inte hanterats helt rätt.
Det kan t.ex. vara så att ledningsrätten inte blivit inritad på en karta. Då är det skrivningen i avtalet om "3 meter från ledningen..." som gäller. Och detta kan bli problematiskt om man inte vet exakt vart ledningen går (ofta blir den ju inte nedgrävd exakt där man planerat pga. berg och andra ledningar).
Sedan är det många ledningsrätter som inte är registrerade hos Lantmäteriet. Det vanliga är ändå att en karta över ledningsrättsområdet alltid gäller före en skrivning i avtalet. Men är ledningsrätten inte registrerad så bör man kontakta ledningsägaren och komma överrens huruvida det är kartan eller skrivningen som gäller. Se till att få detta skriftligt och spara för framtida bevis!
Om ledningsrätten inte registrerats hos Lantmäteriet så ligger ansvaret främst hos ledningsägaren att ha koll på avtalet själv. Har ledningsägaren inte registrerat avtalet och dessutom ”slarvat bort” sin kopia så har avtalet i praktiken upphört att gälla om fastighetsägaren inte vill dela med sig av sin kopia. Det är betydligt vanligare än man kan tro att ledningsägaren inte registrerat en ledningsrätt och dessutom inte innehar en egen kopia. Skanova är ett bra exempel…
Har TS några frågor kring formuleringarna i avtalet så är mitt tips att maila Lantmäteriet och be att få svar från deras jurist. Mitt intryck är att Lantmäteriet arbetar mycket utifrån prejudikat och de kan därför ge snabba och klara besked.
Om vi nu tänker oss att ledningsrätten har hanterats felaktigt. Både vad gäller beskrivning av området, och ev. missad registrering.
Eftersom det då handlar om en bef. ledning, så gissar jag att ledningsägaren relativt lätt får en ny, korrekt formulerad ledningsrätt. Dvs. det blir inte tal om att flytta ledningen, eller om att tillåta byggnad närmare än vad som normalt är ledningsområde.
Eftersom det då handlar om en bef. ledning, så gissar jag att ledningsägaren relativt lätt får en ny, korrekt formulerad ledningsrätt. Dvs. det blir inte tal om att flytta ledningen, eller om att tillåta byggnad närmare än vad som normalt är ledningsområde.
En ledningsägare kan inte bara "kräva" att få en ledningsrätt, utan detta måste avtalas med fastighetsägaren. Och vill fastighetsägaren inte skriva på så får ledningsägaren ingen ledningsrätt...hempularen skrev:
Det finns dock en möjlighet att kräva ledningsrätt via en juridisk process, men det är ganska krävande och kostsamt. De flesta ledningsägare väljer istället att strunta i ledningsrätten och ta problemet när det kommer, dvs. den dagen ledningen behöver repareras eller byggas om etc. så lägger man en ny ledning om det visar sig att fastighetsägaren byggt något ovanpå.
Ledningsrätten är registrerad hos Lantmäteriet, men det är äldre så jag måste få ut det från Riksarkivet. Deras handläggningstid är några veckor, men snart kommer det.McStewart skrev:
Men förstår jag det korrekt McStewart att även om avtalet som är undertecknat säger "direkt ovan ledningarna" så kan det (troligen) stå en mer exakt definition i handlingarna hos Riksarkivet. Jag trodde egentligen att det enbart var en kopia av mitt avtal?
Det ska tilläggas att man för cirka 10 år sedan grävde upp och bytte ut ledningarna till nya, och i samband med detta skaffade man även servitut på grannens fastighet. De ändrade däremot ingenting i mitt, allt enligt tjänstemannen.
Ledningshavaren kan inte ha glömt att registrera ledningsrätten hos lantmäteriet eftersom ledningsrätten bildas genom en förrättning som har ett aktnummer hos lantmäteriet. Möjligen kan det finnas mer detaljerad karta i arkivet om markägaren inte fått kopia på en senare bearbetning. Det tillgängliga avtalet kan vara det som legat till grund för bildandet av ledningsrätten och möjligen kommit till stånd innan ledningen lades ned. En icke registrerad "ledningsrätt" är ingen ledningsrätt utan ett icke inskrivet nyttjanderättsavtal. Sedan kan ju naturligtvis Skanova och andra slarvat bort sina kopior.
Grundtipset är att TS inte får bygga ovanpå ledningen eller så nära den att det kan vara svårt att reparera ledningen eller att risk finns för sättningar. Av intresse är också hur mycket plats som finns på den andra sidan av ledningen.
Det bör väl gå att bygga på ett sätt som inte riskerar sättningar om de gräver för ledningen, t ex med en utskjutande platta som är tillräckligt styv. Sedan kanske det skulle kunna gå att göra en kulvert som kommunens ledning får gå i. Verkar vara läge för samtal med tekniska chefen i kommunen. Att ledningsrätten inte skulle tillämpas är nog en väl from förhoppning. Ledningsrätt gäller för all framtid eller tills den ändras genom ny förrättning. Kommuner har dock själva mycket bekymmer med andra ledningshavares ledningsrätter i kommunal mark vilket möjligen kan göra förvaltningen mer förstående.
Ber att i detta sammanhang få ta upp fråga om ledningsrätter för fiber som genom obsolet lagstiftning ger absurt starkt rättsskydd åt tunna plastslangar. I de markavtal som Skanova och Ip Only använder för fiber står vanligen att ledningshavaren ska ha tillgång till en fyra meter bred markremsa, dvs två meter på vardera sida om ledningen, för underhåll och komplettering. Där ska de kunna komma åt.
I vissa avtal finns mer restriktiva skrivningar för tomtmark, att de inte ska använda mer utrymme än nödvändigt.
Skanovas, IP Onlys men även LRFs avtal för byalagsfiber innehåller klausuler som gör att ledningsägaren när som helst kan begära ledningsrätt utan ytterligare förhandling med markägaren - detta under förutsättning att den upplåtna nyttjanderätten blivit inskriven i fastighetsregistret. Avtalet gäller som överenskommelse om ledningsrätt, hänvisning finns till 14 § ledningsrättslagen (LL) som innebär att fyra dispositiva bestämmelser inte ska gälla. Innebörden blir då att den ersättning som överenskommits i markavtalet gäller istället för ersättning enligt LMs bedömning. Prövning behöver inte ske huruvida ledningen kommer att vara till men för fastigheten (eftersom ägaren redan godkänt placeringen). De två andra bestämmelserna tror jag har mindre praktisk betydelse så dem går jag inte in på. När nu avtalet ser ut så här så behöver lantmätaren inte kalla till samråd med parterna utan kör den enklare förrättningen som blir billigare för sökanden. Det står ledningshavaren fritt att ansöka om ledningsrätt så länge markavtalet inte sagts upp inför 25-årsgränsen vilket är så länge de ovan nämnda avtalen gäller.
varför skulle en ledningshavare vara så generös att de bara rycker på axlarna och drar om ledningen om markägaren byggt ovanpå den? Så som avtalen är skrivna blir det markägaren som får bekosta omläggningen och även bekosta förrättningen för den omplacerade ledningsrätten.
Vi står just i färd med att kontakta ett hundratal jordbrukare för att upprätta markavtal där avtalsparten är en av de stora fiberoperatörerna. Liksom vid byalagsfiber förväntas markägarna gå med på fiber utan ersättning. De får således inte någon ersättning heller om ledningsrätt bildas eller om nätet senare säljs till annan operatör. "Vi" är de frivilliga som gratis kampanjat för att folk på orten ska beställa fiber. Men "vi" känner viss tveksamhet med tanke på vad konsekvenserna kan bli för markägarna på sikt. I ren glesbygd spelar det ingen roll. Inte heller om ledning ska dras där det finns översiktsplan som förebådar kommande bebyggelse. Lagen medger inte ledningsrätt om den kan komma i vägen för kommande detaljplanering (som kommer att innehålla markreservat för ledningar, s.k. u-område) Problemet uppstår i områden där man kan förutse att det kommer att byggas mycket i en framtid men inga översiktsplaner finns ännu. I dessa lägen kan ledningshavaren begära ledningsrätt när som helst innan översiktsplan kommer. "Eventuell framtida bebyggelse" är inget hinder för ledningsrätt. Då blir det markägaren som kommer att få betala för flyttning av fibern. Det finns visserligen lite luddiga skrivningar i avtalen om förhandling om markägaren har befogad anledning att begära att ledningen flyttas men detta gäller enbart vid pågående markanvändning, dvs jordbruk. Dessutom är det osäkert om detta åtagande binder ledningshavaren om nyttjanderätten omvandlats till ledningsrätt. (Även mitt avtal med EON om en nedgrävd kraftledning medger direkt omvandling till ledningsrätt även om upplåtelsen nu är bestämd som avtalsservitut). Sveriges Kommuner och Landsting har centralt gått ut och rekommenderat kommunerna att inte gå med på sådana här avtal utan istället ha skrivningar som innebär att kostnadsansvaret för flytt av ledning ändras över tid från kommun till ledningshavare ju längre tid som gått.
Om en fiberledning behöver flyttas om säg 30 år på grund av ny bebyggelse så bör ledningshavaren stå för kostnaden. Nya abonnenter tillkommer och kostnaden kan delvis tas ut på dem. Det kan knappast markägaren göra. Dessvärre finns inget i standardavtalen som kan användas för att få till stånd en sådan överenskommelse. Det är obilligt att markägare förväntas medge att fiber läggs med villkor markägaren ska stå för självrisken på normalt ca 9 tkr vid icke uppsåtlig skada och att markägaren ska stå för kostnaden för omläggning av fibern i en avlägsen framtid - allt till noll eller mycket ringa ersättning. Den obetydliga ersättning som fås för ledningsrätt i jordbruksmark kompenserar inte för de finansiella riskerna på sikt. Frågan berör inte bara hundratalet jordbrukare i våra socknar utan många hundra till i angränsande områden där markavtal också ska skrivas. Vill man som LRF-medlem diskutera detta med dem på LRF-konsult som kan markavtal får man lägga ut drygt 1800 kr per timme fast det är ett uppenbart kollektivt intresse.
P.S. för fiber används normalt inte avtalsservitut utan bara inskriven nyttjanderätt alternativt ledningsrätt.
Grundtipset är att TS inte får bygga ovanpå ledningen eller så nära den att det kan vara svårt att reparera ledningen eller att risk finns för sättningar. Av intresse är också hur mycket plats som finns på den andra sidan av ledningen.
Det bör väl gå att bygga på ett sätt som inte riskerar sättningar om de gräver för ledningen, t ex med en utskjutande platta som är tillräckligt styv. Sedan kanske det skulle kunna gå att göra en kulvert som kommunens ledning får gå i. Verkar vara läge för samtal med tekniska chefen i kommunen. Att ledningsrätten inte skulle tillämpas är nog en väl from förhoppning. Ledningsrätt gäller för all framtid eller tills den ändras genom ny förrättning. Kommuner har dock själva mycket bekymmer med andra ledningshavares ledningsrätter i kommunal mark vilket möjligen kan göra förvaltningen mer förstående.
Ber att i detta sammanhang få ta upp fråga om ledningsrätter för fiber som genom obsolet lagstiftning ger absurt starkt rättsskydd åt tunna plastslangar. I de markavtal som Skanova och Ip Only använder för fiber står vanligen att ledningshavaren ska ha tillgång till en fyra meter bred markremsa, dvs två meter på vardera sida om ledningen, för underhåll och komplettering. Där ska de kunna komma åt.
I vissa avtal finns mer restriktiva skrivningar för tomtmark, att de inte ska använda mer utrymme än nödvändigt.
Skanovas, IP Onlys men även LRFs avtal för byalagsfiber innehåller klausuler som gör att ledningsägaren när som helst kan begära ledningsrätt utan ytterligare förhandling med markägaren - detta under förutsättning att den upplåtna nyttjanderätten blivit inskriven i fastighetsregistret. Avtalet gäller som överenskommelse om ledningsrätt, hänvisning finns till 14 § ledningsrättslagen (LL) som innebär att fyra dispositiva bestämmelser inte ska gälla. Innebörden blir då att den ersättning som överenskommits i markavtalet gäller istället för ersättning enligt LMs bedömning. Prövning behöver inte ske huruvida ledningen kommer att vara till men för fastigheten (eftersom ägaren redan godkänt placeringen). De två andra bestämmelserna tror jag har mindre praktisk betydelse så dem går jag inte in på. När nu avtalet ser ut så här så behöver lantmätaren inte kalla till samråd med parterna utan kör den enklare förrättningen som blir billigare för sökanden. Det står ledningshavaren fritt att ansöka om ledningsrätt så länge markavtalet inte sagts upp inför 25-årsgränsen vilket är så länge de ovan nämnda avtalen gäller.
varför skulle en ledningshavare vara så generös att de bara rycker på axlarna och drar om ledningen om markägaren byggt ovanpå den? Så som avtalen är skrivna blir det markägaren som får bekosta omläggningen och även bekosta förrättningen för den omplacerade ledningsrätten.
Vi står just i färd med att kontakta ett hundratal jordbrukare för att upprätta markavtal där avtalsparten är en av de stora fiberoperatörerna. Liksom vid byalagsfiber förväntas markägarna gå med på fiber utan ersättning. De får således inte någon ersättning heller om ledningsrätt bildas eller om nätet senare säljs till annan operatör. "Vi" är de frivilliga som gratis kampanjat för att folk på orten ska beställa fiber. Men "vi" känner viss tveksamhet med tanke på vad konsekvenserna kan bli för markägarna på sikt. I ren glesbygd spelar det ingen roll. Inte heller om ledning ska dras där det finns översiktsplan som förebådar kommande bebyggelse. Lagen medger inte ledningsrätt om den kan komma i vägen för kommande detaljplanering (som kommer att innehålla markreservat för ledningar, s.k. u-område) Problemet uppstår i områden där man kan förutse att det kommer att byggas mycket i en framtid men inga översiktsplaner finns ännu. I dessa lägen kan ledningshavaren begära ledningsrätt när som helst innan översiktsplan kommer. "Eventuell framtida bebyggelse" är inget hinder för ledningsrätt. Då blir det markägaren som kommer att få betala för flyttning av fibern. Det finns visserligen lite luddiga skrivningar i avtalen om förhandling om markägaren har befogad anledning att begära att ledningen flyttas men detta gäller enbart vid pågående markanvändning, dvs jordbruk. Dessutom är det osäkert om detta åtagande binder ledningshavaren om nyttjanderätten omvandlats till ledningsrätt. (Även mitt avtal med EON om en nedgrävd kraftledning medger direkt omvandling till ledningsrätt även om upplåtelsen nu är bestämd som avtalsservitut). Sveriges Kommuner och Landsting har centralt gått ut och rekommenderat kommunerna att inte gå med på sådana här avtal utan istället ha skrivningar som innebär att kostnadsansvaret för flytt av ledning ändras över tid från kommun till ledningshavare ju längre tid som gått.
Om en fiberledning behöver flyttas om säg 30 år på grund av ny bebyggelse så bör ledningshavaren stå för kostnaden. Nya abonnenter tillkommer och kostnaden kan delvis tas ut på dem. Det kan knappast markägaren göra. Dessvärre finns inget i standardavtalen som kan användas för att få till stånd en sådan överenskommelse. Det är obilligt att markägare förväntas medge att fiber läggs med villkor markägaren ska stå för självrisken på normalt ca 9 tkr vid icke uppsåtlig skada och att markägaren ska stå för kostnaden för omläggning av fibern i en avlägsen framtid - allt till noll eller mycket ringa ersättning. Den obetydliga ersättning som fås för ledningsrätt i jordbruksmark kompenserar inte för de finansiella riskerna på sikt. Frågan berör inte bara hundratalet jordbrukare i våra socknar utan många hundra till i angränsande områden där markavtal också ska skrivas. Vill man som LRF-medlem diskutera detta med dem på LRF-konsult som kan markavtal får man lägga ut drygt 1800 kr per timme fast det är ett uppenbart kollektivt intresse.
P.S. för fiber används normalt inte avtalsservitut utan bara inskriven nyttjanderätt alternativt ledningsrätt.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 985 inlägg
Varför ska ledningshavaren betala om markägaren i framtiden vill ändra nyttjandet av sin mark? Vill markägaren exploatera jordbruksmark för bostäder/industri/whatnot, så är det väl rimligt att denne också betalar för att flytta på eventuella ledningar.
Vi behöver kollektiva nyttigheter som ledningar. Då måste dessa också kunna dras fram utan att alla tänkbara framtida händelser ska förutses och kostnader bäras av ledningshavaren.
Vi behöver kollektiva nyttigheter som ledningar. Då måste dessa också kunna dras fram utan att alla tänkbara framtida händelser ska förutses och kostnader bäras av ledningshavaren.
Kollektiva nyttigheter skall bekostas av kollektivet, inte av de enskilda personer som råkar illa ut. Det är därför ExpL ger ersättning med marknadsvärdet +25%.
Dock tas normalt ingen hänsyn till framtida ändrad markanvändning.
Dock tas normalt ingen hänsyn till framtida ändrad markanvändning.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 985 inlägg
Skulle man behöva expropriera mark på landsbyggden för att dra lokala ledningar så skulle inga ledningar bli dragna. Misstänker att samma sak gäller en försvarlig mängd villaområden i mindre tätorter.
