Du behöver nog inte vara orolig för någon av frågorna.
Lättklinkerblocken blir tämligen lufttäta när den putsats såväl in- som utvändigt.
Vad gäller huruvida fukt stängs inne av tät isolering måste man ha en sak klar för sig.
Hus skall ventileras via ett ventilationssystem. Inte genom konstruktioner.
Om luftläckage sker igenom konstruktioner föreligger stor risk för kondens och därmed fuktskador.
Du behöver inte vara orolig för isoleringens täthet i det här fallet.
/Dadid
Lättklinkerblocken blir tämligen lufttäta när den putsats såväl in- som utvändigt.
Vad gäller huruvida fukt stängs inne av tät isolering måste man ha en sak klar för sig.
Hus skall ventileras via ett ventilationssystem. Inte genom konstruktioner.
Om luftläckage sker igenom konstruktioner föreligger stor risk för kondens och därmed fuktskador.
Du behöver inte vara orolig för isoleringens täthet i det här fallet.
/Dadid
Hej
Det här med att det tar 3 år med hög förbrukning har inte vi sett någon tendens till i vårt lättbetonghus. Visserligen stod vårt hus länge utan yttre tätskickt (puts) och det tog ganska lång tid (1,5 år) att bygga. Men med Jawens påstående så borde ju vårt hus varit dränkt av vatten då det stod oputsat med båda slagregn snö och hagel. Men inte då det stod och torkade enligt min erfarenhet. Dessutom så under första delen av vintern hade vi inte fått fönstren än och jag stod kl 06.00 och skottade 25 cm snö från bägge bjälklagen, så där roligt.
Vi har bara en 9 kw panna. Vi (2 vuxna och 2 barn 4& 6år) har 1,5 planshus på 200m2 boyta, 150m2 byggyta, 350mm LBblock till våra ytterväggar, LBinnerväggar, en frånluftsvärmepump (IVT495twin) stöttad med 200m jorvärmeslang, torpargrund, LBbjälklag i bägge plan, LK 16mm vattenburen golvvärme både nere och uppe, och vi ligger på en total elförbrukning inkl hushållsel (med mycket tvättande och torkande i torktumlare) på 13-14000kw och så har det varit hela tiden sen vi flyttade in. Vi är nöjda med det, men vad det innebär i energiförbrukning på huset/m2 vet jag inte. Det kanske är nån annan som kan räkna ut det utifrån vad man gör av med i el?
Det du skriver Jawen med att huset endast drog 6000 kw måste varit utan hushållsel för normalförbrukningen för en familj ligger på 5-7000kw hushållsel.
Vidare att det inte finns nöjda lättbetonghusägare är ju ren j-a lögn. Lättbetong har använts i husbyggen sedan 30talet och det finns hur många som helst som är mer än nöjda. Släktingar till mig bor i ett lättbetonghus från 65 i Tyskland och han har bara gott att säga så när som på stora hål efter plugg vid tyngre vägghängda saker. I Tyskland används och har använts lättbetong i mycket större utsträckning än här i Sverige så därifrån finns mycket att hänvisa till. Där är det mycket vanligt med hyreshus i lättbetong. Så Jawen du skall nog vara lite mer öppensinnig till lättbetong än vad du är.
Vår övervåning (inredningsbar vind) med bara det råa lbbjälklaget som golv stod med oisolerat tak med bara råsponten i taket i 1 år och vi såg absolut inga tendenser till fukt eller mögel i taket.
Det jag ser som den absolut största boven i det här dramat med fuktproblem är byggtiden. Det gäller inte bara stenhus utan alla konstruktioner. Man skyddar bygget för dåligt och man gör det tätt aldeles för fort. Man stänger inne fukten helt enkelt. Jag har varit med om flera skräckexempel ute på byggena där pengarna får styra och man skiter i att det regnat in eller att isoleringen är dyngsur. Man hänvisar till att det fixar vi i efterhand vi har inte råd att försena inflyttning. Usch!!!!
Så som jag sagt innan så länge man följer anvisningar och använder sunt förnuft så funkar de flesta byggmetoder!
Honken
Det här med att det tar 3 år med hög förbrukning har inte vi sett någon tendens till i vårt lättbetonghus. Visserligen stod vårt hus länge utan yttre tätskickt (puts) och det tog ganska lång tid (1,5 år) att bygga. Men med Jawens påstående så borde ju vårt hus varit dränkt av vatten då det stod oputsat med båda slagregn snö och hagel. Men inte då det stod och torkade enligt min erfarenhet. Dessutom så under första delen av vintern hade vi inte fått fönstren än och jag stod kl 06.00 och skottade 25 cm snö från bägge bjälklagen, så där roligt.
Vi har bara en 9 kw panna. Vi (2 vuxna och 2 barn 4& 6år) har 1,5 planshus på 200m2 boyta, 150m2 byggyta, 350mm LBblock till våra ytterväggar, LBinnerväggar, en frånluftsvärmepump (IVT495twin) stöttad med 200m jorvärmeslang, torpargrund, LBbjälklag i bägge plan, LK 16mm vattenburen golvvärme både nere och uppe, och vi ligger på en total elförbrukning inkl hushållsel (med mycket tvättande och torkande i torktumlare) på 13-14000kw och så har det varit hela tiden sen vi flyttade in. Vi är nöjda med det, men vad det innebär i energiförbrukning på huset/m2 vet jag inte. Det kanske är nån annan som kan räkna ut det utifrån vad man gör av med i el?
Det du skriver Jawen med att huset endast drog 6000 kw måste varit utan hushållsel för normalförbrukningen för en familj ligger på 5-7000kw hushållsel.
Vidare att det inte finns nöjda lättbetonghusägare är ju ren j-a lögn. Lättbetong har använts i husbyggen sedan 30talet och det finns hur många som helst som är mer än nöjda. Släktingar till mig bor i ett lättbetonghus från 65 i Tyskland och han har bara gott att säga så när som på stora hål efter plugg vid tyngre vägghängda saker. I Tyskland används och har använts lättbetong i mycket större utsträckning än här i Sverige så därifrån finns mycket att hänvisa till. Där är det mycket vanligt med hyreshus i lättbetong. Så Jawen du skall nog vara lite mer öppensinnig till lättbetong än vad du är.
Vår övervåning (inredningsbar vind) med bara det råa lbbjälklaget som golv stod med oisolerat tak med bara råsponten i taket i 1 år och vi såg absolut inga tendenser till fukt eller mögel i taket.
Det jag ser som den absolut största boven i det här dramat med fuktproblem är byggtiden. Det gäller inte bara stenhus utan alla konstruktioner. Man skyddar bygget för dåligt och man gör det tätt aldeles för fort. Man stänger inne fukten helt enkelt. Jag har varit med om flera skräckexempel ute på byggena där pengarna får styra och man skiter i att det regnat in eller att isoleringen är dyngsur. Man hänvisar till att det fixar vi i efterhand vi har inte råd att försena inflyttning. Usch!!!!
Så som jag sagt innan så länge man följer anvisningar och använder sunt förnuft så funkar de flesta byggmetoder!
Honken
Det var ju tråkigt att du uppfattade det så, och att jag måhända uttryckte mig klumpigt, men jag refererade enbart till aktuella inlägget och inte till resten av dina inlägg i tråden.jawen skrev:
Här vill jag hävda att det inte finns något standardutförande, och block med högre densitet är inte heller speciellt mycket dyrare, kan t o m vara billigare beroende på var man handlar. Min invändning gällde ditt generella påstående att man kunde bygga högre hus med leca och att du använde argumentet för att påvisa lecas överlägsenhet över lättbetongen. Jag förklarade som sagt vad det berodde på och att man minsann kunde bygga minst lika högt med lättbetong om man bara ökade densiteten. Jag gjorde det för objektivitetens skull.jawen skrev:
Här börjar jag undra om det inte var dig jag pratade med den gången jag ringde till Maxitjawen skrev:
Deras teknisk kunnige, var överrens med mig att leca hade lambdavärde 0,20 W/mK mot lättbetongens 0,09W/mK, och enligt all världens fysik borde således leca isolera bara hälften så bra som LB-block, men trots det försökte övertyga mig om att leca isolerade minst lika bra. Jag gav mig inte, och då förde han samtalet in riktigt på grumliga vatten med mysko uträkningar av "total energiförbrukning" osv.
Jag är kanske envis och inte speciellt konflikträdd, men bara i sammanhang jag har siffror jag kan luta mig mot. Om vi ska ta just det här specifika fallet, som jag är fullständigt övertygad var inget annat än ÅF-dravel, föreslår jag att Maxit, eller annan tillverkare av leca-block, redovisar deras enegrikalkyl om "total energiförbrukning", där det framgår hur ett högre lambda-värde kan ge lägre energiförbrukning. Finns det en sådan, kan den väl enbart tala till deras fördel. Nåja, jag kommer i alla fall inte att hålla andan.
Möjligtvis är jag så pass insnöad när det gäller LB att jag inte uppfattar det som fallgropar. För mig är det självklart att täcka halvfärdiga väggar med presenning, och att inte bryta folien på pallar med LB det första man gör. Ungefär lika självklart som att det inte ska regna in i isoleringen i ett trähus... Fördelen med LB är att man inte behöver oroa sig för rötajawen skrev:
Dålig vidhäftning mellan blocken? Mig veterligen är det första gången jag hör det. Vad baserar du det på?
Angående mängder vatten som skulle sitta i materialet (teknisk fukt), och göra LB till rent av uselt val, så tycker jag som Honken_byggare och yonna. Inte nog med det, jag baserar det på egna erfarenheter.
Alla material har sina för- och nackdelar. I mitt tycke är LB den bästa kompromissen. Det ligger inte i mitt intresse att bygga i LB för sakens skull, eller för att stödja industrin, utan att se om eget hus i första hand. I Europa är det LB som dominerar, och det borde också vara en fingervisning.
Hej Honken_byggare
Var otydlig, jag menar att husets uppvärmningskostnad var 6000 kv/m plus hushållsel, ber om ursäkt.
Sedan tror jag dadid menade att i värsta fall tar det 3 år att få bra/rätt uppvärmningskostnad för byggen i LB.
Du skriver att ditt LB hus både stod i slagregn, snö och hagel, och det blir avsevärt bättre än direkt regn uppifrån på blocken.
Vid slagregn rinner det mesta av vattnet bara av, LB blir blött ca 20-40 mm in i blocken vanligtvis så det är inte så farligt.
Vid snöfall.....5 cm snö är endast 5 mm vatten, så snö´ns dåliga egenskap är kylan och den e.v isen som bildas, och hagel ungefär samma.
Sedan har jag inte skrivit att det inte finns nöjda LB husägare, jag skrev bara att dom flesta som svarar på frågan om dom är nöjda, svarar när dom inte bott där längre än 3-6-12 mån..
Jag är öppensinnig till bygge i LB så länge jag gör det själv, jag vet att materialet är mycket bra men det byggs alldeles för ofta slarvigt/dåligt med stora ekonomiska konsekvenser som följd.
Isolde:
Nej jag jobbar inte för Maxit.
Varför du inte accepterar att LB och Leca har ett standardutförande som allt annat förstår jag inte, om du ber någon att köpa 45X 220 mm virke till dig om du vill spika/bygga ihop takstolar, så blir ju du inte särskillt nöjd om han kommer med kvaliteten c12 som vanliga 45 X 220 har då du ville ha kvaliteten c24.....eller har jag fel ?.
Vad gäller rent lambdavärde så är 1, 5 eller 10cm LättBetong 2,2 gånger bättre än Leca i samma tjocklek, men det tar inte slut där för det är inte så enkelt.
Om man speculerar i värmelagring så kanske Leca lagrar 2 gånger mer värme än LB ( som redan utvunnits och betalats för), men den värmen kan gå tillbaka till fördel för innetemperaturen, d.v.s du utvinner delar av värmen dubbel så mycket än en gång och hur ska man räkna på det i energikalkylen ?.
Värmen går upp till ca 25% ut i ventilation, men värmelagringen i leca släpper sakta, sakta ut värmen från konstruktionen för att utjämna temperaturen mot mötande temperatur, så den läcker värme innåt en mycket längre tid och hur ska man tillgodoräkna den energin ?
Vad gäller "fallgropar" och att du inte hört talas om dålig vidhäftning:
Samtliga material som är damm på redan från börjar har problem vid vidhäftning om man inte är noga och borstar rent eller arbetar in bruket/limmet i materialet, det är otroligt vanligt vare sig det gäller att limma en plastmatta eller att lackera en bil för e.x, ett fåtal % av arean får fäste med mestadels av ytan får inget fäste, det gör att vid värme/kyla/rörelse eller vibration murningen/limningen släpper.
Tyresö har mer eller mindre ett helt bostadsområde som släppt i limningen med LB, nu 3 år efter byggets uppförande kämpar man med åtgärder.
LB skulle säker kunna leda i Sverige också om bara arbetarna på plast och ekonomin/tiden var bättre, så föreskrivna grundregler gällde och följdes men tyvärrr är det inte så och kommer heller inte bli.
Sveriges yrkesfolk inom bygge håller på att dö ut.
MvH Jawen
Sedan finns det säker flera saker som kommer fram med tiden, vanligtvis inom bygge så krävs det ca 10 år för att bli "kanon" eller "kalkon".
Var otydlig, jag menar att husets uppvärmningskostnad var 6000 kv/m plus hushållsel, ber om ursäkt.
Sedan tror jag dadid menade att i värsta fall tar det 3 år att få bra/rätt uppvärmningskostnad för byggen i LB.
Du skriver att ditt LB hus både stod i slagregn, snö och hagel, och det blir avsevärt bättre än direkt regn uppifrån på blocken.
Vid slagregn rinner det mesta av vattnet bara av, LB blir blött ca 20-40 mm in i blocken vanligtvis så det är inte så farligt.
Vid snöfall.....5 cm snö är endast 5 mm vatten, så snö´ns dåliga egenskap är kylan och den e.v isen som bildas, och hagel ungefär samma.
Sedan har jag inte skrivit att det inte finns nöjda LB husägare, jag skrev bara att dom flesta som svarar på frågan om dom är nöjda, svarar när dom inte bott där längre än 3-6-12 mån..
Jag är öppensinnig till bygge i LB så länge jag gör det själv, jag vet att materialet är mycket bra men det byggs alldeles för ofta slarvigt/dåligt med stora ekonomiska konsekvenser som följd.
Isolde:
Nej jag jobbar inte för Maxit.
Varför du inte accepterar att LB och Leca har ett standardutförande som allt annat förstår jag inte, om du ber någon att köpa 45X 220 mm virke till dig om du vill spika/bygga ihop takstolar, så blir ju du inte särskillt nöjd om han kommer med kvaliteten c12 som vanliga 45 X 220 har då du ville ha kvaliteten c24.....eller har jag fel ?.
Vad gäller rent lambdavärde så är 1, 5 eller 10cm LättBetong 2,2 gånger bättre än Leca i samma tjocklek, men det tar inte slut där för det är inte så enkelt.
Om man speculerar i värmelagring så kanske Leca lagrar 2 gånger mer värme än LB ( som redan utvunnits och betalats för), men den värmen kan gå tillbaka till fördel för innetemperaturen, d.v.s du utvinner delar av värmen dubbel så mycket än en gång och hur ska man räkna på det i energikalkylen ?.
Värmen går upp till ca 25% ut i ventilation, men värmelagringen i leca släpper sakta, sakta ut värmen från konstruktionen för att utjämna temperaturen mot mötande temperatur, så den läcker värme innåt en mycket längre tid och hur ska man tillgodoräkna den energin ?
Vad gäller "fallgropar" och att du inte hört talas om dålig vidhäftning:
Samtliga material som är damm på redan från börjar har problem vid vidhäftning om man inte är noga och borstar rent eller arbetar in bruket/limmet i materialet, det är otroligt vanligt vare sig det gäller att limma en plastmatta eller att lackera en bil för e.x, ett fåtal % av arean får fäste med mestadels av ytan får inget fäste, det gör att vid värme/kyla/rörelse eller vibration murningen/limningen släpper.
Tyresö har mer eller mindre ett helt bostadsområde som släppt i limningen med LB, nu 3 år efter byggets uppförande kämpar man med åtgärder.
LB skulle säker kunna leda i Sverige också om bara arbetarna på plast och ekonomin/tiden var bättre, så föreskrivna grundregler gällde och följdes men tyvärrr är det inte så och kommer heller inte bli.
Sveriges yrkesfolk inom bygge håller på att dö ut.
MvH Jawen
Sedan finns det säker flera saker som kommer fram med tiden, vanligtvis inom bygge så krävs det ca 10 år för att bli "kanon" eller "kalkon".
När jag byggde vårt hus 2003 fanns det 4 standard hållfasthetsklasser plus en extra hög kl 750 som ej var std på lbblocken men om man tittar på earocs hemsida idag så verkar det bara finnas 2 stdklasser 375 och 450. Jag har block av alla 4 olika klasserna i vårt hus, 450 i några delar av ytterväggarna nere , 400 i ytterväggarna uppe och några delar av ytterväggarna nere, kl 600 i bärande väggar vid murstock och kamin, samt kl 500 i övriga innerväggar. Även balkar och bjälklag hade fler klasser då jag byggde. Det verkar som det blivit en försämring med andra ord, eller rättare sagt man kan inte göra det lika optimerat med tanke på transporter, vikt, i förhållande till hållfasthet. Synd.
Honken
Honken
Hej Honken
Tycker det verkar bra onödigt med alla dessa olika block, det måste fördyra tillverkningen och sluterligen priset vi får betala avsevärt.
2 olika hållfastheter täcker behovet när vi pratar om murstenarna och det gör allt lättare för alla inblandade.
Ock om lättbetongtillverkarna var intresserade av att optimera transporter och dess vikt/bränsleåtgång, så kan dom ju börja med att försöka torka ur blocken dom levererar innan dom skeppas runt i hela Europa, köra runt med 1000-tals liter vatten i materialet verkar ju vansinne.
Sedan är det en deffinitionssak vad man i så fall menar med standard, min deffinition för standard är det block du får pris på när du frågar tillverkaren/säljaren om pris på blocken man bygger hus med.
Gipsskiva för e.x finns som 6mm renoveringsgips, 10mm golvgips, utvändig gips och vanlig 13mm invändig gips, den vanliga 13mm gipsskivan är då standard för mig om vi talar om gipsskiva, även om man kan kalla övriga standardsortiment så har dom unika egenskaper som gör att dom är gjorda för ett speciellt syfte, dessa är i stort sett alltid också dyrare.
MvH Jawen
Tycker det verkar bra onödigt med alla dessa olika block, det måste fördyra tillverkningen och sluterligen priset vi får betala avsevärt.
2 olika hållfastheter täcker behovet när vi pratar om murstenarna och det gör allt lättare för alla inblandade.
Ock om lättbetongtillverkarna var intresserade av att optimera transporter och dess vikt/bränsleåtgång, så kan dom ju börja med att försöka torka ur blocken dom levererar innan dom skeppas runt i hela Europa, köra runt med 1000-tals liter vatten i materialet verkar ju vansinne.
Sedan är det en deffinitionssak vad man i så fall menar med standard, min deffinition för standard är det block du får pris på när du frågar tillverkaren/säljaren om pris på blocken man bygger hus med.
Gipsskiva för e.x finns som 6mm renoveringsgips, 10mm golvgips, utvändig gips och vanlig 13mm invändig gips, den vanliga 13mm gipsskivan är då standard för mig om vi talar om gipsskiva, även om man kan kalla övriga standardsortiment så har dom unika egenskaper som gör att dom är gjorda för ett speciellt syfte, dessa är i stort sett alltid också dyrare.
MvH Jawen
Mitt hus hade inte funkat att bygga så som jag gjort med bara de 2 klasserna på block och de klasserna som finns på balkar och bjälklagselement som de har idag . För att kunna räkna hem belastningen från nockbalk och från murspisen tex så behövde jag ha klass 600 block med 5MPa. Jag hade annars fått ha tjockare vägg för att klara belastningarna och det hade inte varit snyggt. Sen kan man alltid stoppa i stålbalkar och annat men kan man undvika sånt så tycker jag det blir bäst. Inte heller hade jag kunnat ha så stora fönsterpartier som jag har då det inte finns balkar i de längderna och hållfasthet som jag har. Dessutom hittar jag inte några bjälklagselement över huvud taget. Celcon hade visst bjälklagselement. Man har ju tagit bort den klassen med den bästa isolerförmågan så jag förmodar att det är därför man gått upp 25mm på storleken till 375mm för att uppnå samma isoleringsvärde som man hade med 350mm blocken innan. Jag var inne på Aerocs hemsida och där såg jag att de endast skulle klara 3N/m2 men det måste vara tryckfelsnisse som varit framme! Det verkar inte som Aeroc och Celcon har samma flexibilitet på grejerna längre som Yxhult hade. synd.
Honken
Honken
För mig att lättbetongen, även idag, strålar. Dock är dessa doser så pass små att de räknas som oskadliga.
Jag för mig att jag läste det någonstans på nätet, men inte är helt säker.
Kan någon dementera eller bekräfta?
Bekräftat:
"Efter 1975 tillverkas lättbetong av finmald sand, cement och kalk. Sådan vit eller ljusgrå lättbetong har mycket låg halt av uran och således låg radioaktivitet och radonavgång."
Jag för mig att jag läste det någonstans på nätet, men inte är helt säker.
Kan någon dementera eller bekräfta?
Bekräftat:
"Efter 1975 tillverkas lättbetong av finmald sand, cement och kalk. Sådan vit eller ljusgrå lättbetong har mycket låg halt av uran och således låg radioaktivitet och radonavgång."
Radioaktivitet (Lättbetonghandboken, sid. 12)Mangan skrev:
"All lättbetong som tillverkats efter 1975 har mycket låg
radioaktivitet. Denna egenskap hos svensk lättbetong har
till och med nyttjats för att bygga väggar till röntgenlokaler
och arkiv för röntgenfilm där skydd mot radioaktiv strålning
eftersträvats. En jämförelse mellan olika byggmaterial
framgår av nedanstående tabell. Jämför krav i NR 2."
Trixar man lite med påståenden och slår på charmen likt en försäljare, kan man fara med halvsanningar och ändå komma undan.
Först av allt - Att blanda in radioaktivitet när valet står mellan leca och LB är dra ett löjets skimmer över diskussionen. Absolut inget personligt menat.
Både leca och lättbetong har försumbara mängder naturlig radioaktivitet. Jag vill påstå att det är betydligt ohälsosammare i sammanhanget att bygga på en bergknall i Västra götaland eller i Mälardalen.
Talar vi dock om relativ skilland i radioaktivitet mellan leca/lättklinker och LB, så vågar jag sticka ut hakan och hävda att lecas/lättklinkers radioaktivitet ligger klart högre, från faktor 2 och uppåt.
Anledningen är att lera normalt sett har relativt hög naturlig radioaktivitet, och leca/klinker framställs ju i huvudsak av bränd lera. Lättbetongens bas heter kalk, sand och cement, med lägre naturlig radioaktivitet.
Yxhult jämför gammstrålning, dvs den mest penetrerande strålningen, och mäter upp (sid. 12):
- (sandbaserad) lättbetong 0,04
- lättklinkerblock 0,35
- tegel 0,35
- betong: 0,22
För dem som fortfarande är sugna på mer info; samma slutsats som Yxhult:
Radioaktivität von Baustoffen (ung. byggmaterialens radioaktivitet)
Kalksandstein = kalksandsten (t ex Silka eller KS, perfekt till innerväggar)
Porenbetong = lättbetong
Ziegel, Klinker = tegel, klinker
Jo, därför att det finns flera "standardutföranden" än ett. Vi kan väl enas att LB i densitet 350, 400, 500, 550, 600 samt 650 kg/m3 (plus teknisk fukt) är lika mycket standard. Om inte annat så anser Xella GmbH det, Europas största tillverkare av LB-block.jawen skrev:
Kanske eller alldeles säkert?jawen skrev:
Jag gillar inte att spekulera, så låt oss därför bena ut det här sakligt utan rykten, antaganden och annat mumbo jumbo. För att inte jämföra äpplen och päron ska vi jämföra leca och LB med snarlik densitet och värmeledningsförmåga.
Leca (sid. 3 i Maxits broschyr)
- densitet: 600+50 kg/m3
- specifik värmekapacitet: 1 kJ/kg*K
- värmekonduktivitet, lambda: 0,16 W/mK
Lättbetong (Yxhults "Lättbetonghandboken")
- densitet: 600 kg/m3 + teknisk fukt
- specifik vätmekapacitet: 1,0-1,1 kJ/kg*K (sid. 11)
- värmekonduktivitet, lambda: kvalitetsgrupp 600: 0,16 W/mK (sid. 10)
Dvs, det går åt lika mycket energi för att "ladda upp" leca som LB, och inget av dem kan avge mer energi än det "ladddas upp" med. Konstigt vore väl annars. Därmed kan vi avskriva alla spekulationer om den saken.
Önskar man förkovra sig i ämnet, kan man läsa ett lättfattligt stycke ur ett examensarbete från Linköpings tekniska högskola. Termiska egenskaper, kap 6.4, sid. 7.
Som sagt, mängden lagrad energi är inget hokus pokus, utan går alldeles utmärkt att räkna ut mha (specifik) värmekapacitet. Dessutom kommer lättbetongväggen att avge värme ännu saktare, eftersom dess värmeledningstal är lägre (0,09 W/mK) än lecas (0,16 W/mK). Notera att jag den här gången utgår från LB med lambda 0,09 W/mK, som är den klart populäraste LB-varianten.jawen skrev:
Det är för övrigt en fin tanke med värmelagrande ytterväggar samtidigt som dessa ska isolera mot kyla. Det finns bara en hake, nämligen att idéen omöjligen kan fungera om vi pratar ytterväggar som inte är tilläggsisolerade utvändigt. Ett material med dålig isoleringsförmåga (läs: leca), som utgör termisk barriär mellan ett kallt och ett varmt utrymme, kan av naturliga skäl inte tillgodogöra sig sina värmelagrande egenskaper. I fysikens värld försöker alla processer att i slutändan uppnå jämvikt, och därför kommer bland annat leca-väggen i vårt exempel att mycket snabbare avge sin enegri till den kalla sidan, där temperaturgradienten är större, än till den varma. Med den principen eldar man för kråkorna.
Jag tycker man ska istället tala om stenmaterialens värmetröghet som en tillgång under varma somrar, där en mycket större massa (sten- jmf med trähusstomme) värms upp långsammare och ger små temperatursvängningar inomhus. Där plockar både leca och LB betydligt fler poäng. Därmed är det inte sagt att deras värmelagringsförmåga är helt försumbar, men låt oss hålla det inom anständighetens gränser.
Ungfär lika intetsägande som att påstå att man ska undvika svetsade konstruktioner, som t ex personbilar, för att svetsfogar kan släppa. Knappast ett materialfel. I själva verket är en limfog mellan två lättbetongblock så pass stark, att om du försöker slå sönder konstruktionen, så kommer dessa att spicka, men inte i fogen.jawen skrev:
Mycket bra och tydliga svar Isolde. Tack
