Om du ska bygga en massiv yttervägg av lättbetong, tj-lek ca 360-370 mm, på platta på mark, där du har kantelement av frigolit, skall du inte använda syllpapp. Syllpapp är till för att inte suga upp fukt från underlaget. Om du har som beskrivs ovanför, har du ingen fukt där. Under byggtiden har du givetvis fukt på plattan, men inte när huset är klart.
Börja med att lägga första skiftet i murbruk, ca 15 - 20 mm. Detta för att ta hand om ojämnheter i btg-plattan. Var dj-ligt noga med detta skift. Det har du igen senare. Börja inte limma andra skiftet samma dag som du lägger första skiftet.
Börja med att lägga första skiftet i murbruk, ca 15 - 20 mm. Detta för att ta hand om ojämnheter i btg-plattan. Var dj-ligt noga med detta skift. Det har du igen senare. Börja inte limma andra skiftet samma dag som du lägger första skiftet.
När man har breda ytong block och sen tegel fasad så blir det ju en tung fasad så undrar om man kan ha vanliga kantelement i frigolit? Ytterkanten längst ut på kantelementen består ju endast av frigolit så känns konstigt att sätta en tung tegel fasad längst ute på den känsliga frigolit kanten som inte äns tål att trampa på.
Jag går själv i tankarna att bygga med lättbetongelement (Aeroc) och har precis som du funderat mycket över den belastning som en sådan husvägg har på kantelementen. Till skillnad från trähus som till viss del är elastiska är en lättbetongvägg stel i sin konstruktion och om kantelementen inte över tiden kan kan hålla upp väggen på rätt sätt leder det oundvikligen till sprickbildning i densamma. Jag hittade följande Pdf-artikel om ämnet:
http://www.konstruktioner.se/pdf/L-element.pdf
Själv kommer jag när det blir dags troligen använda den klassiska albabalken som kantelement. Den är mycket stabilare men betydligt tyngre - ev. måste kran användas för att placera ut elementen.
http://www.steriks.se/Documents/Albafolder.pdf
http://www.konstruktioner.se/pdf/L-element.pdf
Själv kommer jag när det blir dags troligen använda den klassiska albabalken som kantelement. Den är mycket stabilare men betydligt tyngre - ev. måste kran användas för att placera ut elementen.
http://www.steriks.se/Documents/Albafolder.pdf
intressant att fler tänker och uppmärksammar detta.
Jag har läst artikeln tidigare när den publicerades. Påpekade och frågade just om detta hos H+H på nordbygg mässan. När jag nämnde Alba balk så rynkades det på näsan och de pratade om något som liknade "Figur 6".
Tror att det viktiga är att man har koll på problemet och kan tackla det med respektive stenleverantör och konstruktör.
Håller på att läsa en liten bok "Undvik misstag i murat och putsat byggande" där man tar upp ett annat fenomen som leder till vertikal sprickbildning. Tyvärr sitter jag på jobbet och boken ligger hemma...
Har även funderat på ett annat problem som kan ställa till det just i lättbetong väggar och det är armering. Själva stenen innehåller en hel del fukt vilket man kan se på äldre hus och väggar där man dragit in skruvar som börjat rosta. Det finns de som lägger i armering i var tredje skift, Aeroc rekommenderar bistål armering som oftast är korrosionskyddad. Frågan är VAD det är man lägger in, det billigaste "skiten" för att hålla nere kostnaderna eller dyrare armering.
Ämnet har behandlats tidigare i den här tråden : http://www.byggahus.se/forum/grund-markarbeten/138703-sprangning-armering-betongbjalklag.html
är man inte uppmärksam på dessa punkter så finns det en trolig risk att man för eller senare får sprickor i sin fasad.
Jag har läst artikeln tidigare när den publicerades. Påpekade och frågade just om detta hos H+H på nordbygg mässan. När jag nämnde Alba balk så rynkades det på näsan och de pratade om något som liknade "Figur 6".
Tror att det viktiga är att man har koll på problemet och kan tackla det med respektive stenleverantör och konstruktör.
Håller på att läsa en liten bok "Undvik misstag i murat och putsat byggande" där man tar upp ett annat fenomen som leder till vertikal sprickbildning. Tyvärr sitter jag på jobbet och boken ligger hemma...
Har även funderat på ett annat problem som kan ställa till det just i lättbetong väggar och det är armering. Själva stenen innehåller en hel del fukt vilket man kan se på äldre hus och väggar där man dragit in skruvar som börjat rosta. Det finns de som lägger i armering i var tredje skift, Aeroc rekommenderar bistål armering som oftast är korrosionskyddad. Frågan är VAD det är man lägger in, det billigaste "skiten" för att hålla nere kostnaderna eller dyrare armering.
Ämnet har behandlats tidigare i den här tråden : http://www.byggahus.se/forum/grund-markarbeten/138703-sprangning-armering-betongbjalklag.html
är man inte uppmärksam på dessa punkter så finns det en trolig risk att man för eller senare får sprickor i sin fasad.
Om det är lättballastbetong vi talar om så brukar man börja med ett glidskikt av papp eller plåt för att undvika sprickbildning. Husbyggnadsbetong och lättballastbetong rör sig olika mycket vid temperaturändringar. Talade med en konstruktör på Weber om detta för inte så länge sedan. Vid deras försök uppträdde sprickor redan vid 1,5 meters vägglängd.bengan6 skrev:
Sen det där med fukten - en modern platta skall väl inte behöva vara så fuktig?
Slutligen:
Man bör rådgöra med en konstruktör beträffande glidskikt eller inte, armering (rostfritt bistål är dubbelt så dyrt som försinkat - fundera över mikromiljön och välj exponeringsklass), mängden armering (var tredje skikt håller inte i samtliga fall), framför allt tjockleken på väggen.
Det går utmärkt att armera med glasfiberväv (ARMYT sid. 8, http://www.ytong.at/de/docs/ytong-verbundsteine-thermoblock.pdf). Väldigt smidigt att lägga i tunnfogsbruk. Bistål är det normala alternativet, typ Murfor. Å andra sidan behöver man inte armera om man inte har extra stora punktlaster. Horisontell amering ska ta hand om just vertikala punktlaster, speciellt i anslutning till fönster- och dörrpartier. Därför bör man ha upplag som med god marginal överstiger den rekommenderade ytan/längden.
Ifall dörr- och fönsterbalkar ska gjutas på plats, kan dessa armeras med vanligt kamstål. Tillägsisolering på utsidan läggs i gjutformen.
Ifall dörr- och fönsterbalkar ska gjutas på plats, kan dessa armeras med vanligt kamstål. Tillägsisolering på utsidan läggs i gjutformen.
