Länsrätten - vad händer?
Så har det nu hänt igen - ytterligare en överklagan från vår eländige granne!
Saken är den att vi började bygga (på egen risk) i våras. Bygglovet fick vi klart hos byggnadsmämnden i November. Grannen överklagade då till Länsstyrelsen.
Deras överklagan fick dock avslag hos Länstyrelsen strax efter midsommar.
Nu har de överklagat till Länsrätten med nya argument och dessutom yrkat på inhibition av vårt bygge.
Så blev nyss uppringd av länsrätten, ågren är tillbaka och med det massor av frågor.
Beslut om inhibitionen skall de tydligen ta idag (utan att titta på bygget - se nedan). Vi har dock inte fått tillfälle att yttra oss om detta första steg. Borde vi inte det undrar man?
Som jag förstod det har grannen också begärt att de skall göra syn på platsen samt att det skall hållas "muntlig förhandling".
-Vad innebär detta?
-Någon som vet hur processen ser ut i detalj?
-Vem som beslutar? Gubben på länsrätten sa att tre nämndemän kommer vara med på den muntliga förhandlingen.
-Vad är det som man tittar på hos länsrätten? Grannen har klagat på husets utformning bl a. Förväntas länsrätten göra en subjektiv bedöming om huset passar in på gatan likt den som stadsarkitekten gör?
-Bör vi ha en jurist med oss till mötet som kan hjälpa föra vår talan.
Helt enkelt - hur ser beslutsprocessen ut och vad händer i länsrätten samt på förhandlingen?
Saken är den att vi började bygga (på egen risk) i våras. Bygglovet fick vi klart hos byggnadsmämnden i November. Grannen överklagade då till Länsstyrelsen.
Deras överklagan fick dock avslag hos Länstyrelsen strax efter midsommar.
Nu har de överklagat till Länsrätten med nya argument och dessutom yrkat på inhibition av vårt bygge.
Så blev nyss uppringd av länsrätten, ågren är tillbaka och med det massor av frågor.
Beslut om inhibitionen skall de tydligen ta idag (utan att titta på bygget - se nedan). Vi har dock inte fått tillfälle att yttra oss om detta första steg. Borde vi inte det undrar man?
Som jag förstod det har grannen också begärt att de skall göra syn på platsen samt att det skall hållas "muntlig förhandling".
-Vad innebär detta?
-Någon som vet hur processen ser ut i detalj?
-Vem som beslutar? Gubben på länsrätten sa att tre nämndemän kommer vara med på den muntliga förhandlingen.
-Vad är det som man tittar på hos länsrätten? Grannen har klagat på husets utformning bl a. Förväntas länsrätten göra en subjektiv bedöming om huset passar in på gatan likt den som stadsarkitekten gör?
-Bör vi ha en jurist med oss till mötet som kan hjälpa föra vår talan.
Helt enkelt - hur ser beslutsprocessen ut och vad händer i länsrätten samt på förhandlingen?
Fy vad jobbigt!!!!
Nu fick vi i alla fall besked - inhibitionsyrkandet avlås. YES!!!
Antar att vi kan känna oss rätt säkra på att vinna vad gäller bygglovet nu.
Frågan kvarstår dock kring hela processen. Rätten vill hålla muntligt möte med nämndemän, representanter från kommunen mm. Verkar bli som en hel rättegång.
Nu fick vi i alla fall besked - inhibitionsyrkandet avlås. YES!!!
Antar att vi kan känna oss rätt säkra på att vinna vad gäller bygglovet nu.
Frågan kvarstår dock kring hela processen. Rätten vill hålla muntligt möte med nämndemän, representanter från kommunen mm. Verkar bli som en hel rättegång.
Jag är inte juridiskt kunnig, men har en vän som väntar på att hennes fall (helt annat område, ej inom bygg) ska behandlas i länsrätten. Det blir ingen muntlig förhandling då. Förhoppningsvis kan någon med mer kunskap ge mer konkreta svar. men så länge:
Här hittar du lite information om länsrätten som sådan:
http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____722.aspx
Lite mer info:
www.ts.mah.se/utbild/ju7053/Detta ar lansratten sv.doc
(I detta dokument står det att muntliga förhandlingar i länsrätten är offentliga. kanske kan du besöka en rättegång för att se hur det går till?)
Jag tror att du kan ha nytta av ett ombud. Det är inget måste, men eftersom både du och din granne har rätt att ha med ombud så hamnar du i en svagare ställning om han/hon har det men inte du. En jurist kan dessutom hjälpa dig att se till att du inte glömmer någonting. Det är viktigt att tänka på att domstolen bara kan ta hänsyn till den information den uttryckligen har fått skriftligen eller muntligen. Det går inte att tänka att "det där borde framgå/vara självklart".
Här hittar du lite information om länsrätten som sådan:
http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____722.aspx
Lite mer info:
www.ts.mah.se/utbild/ju7053/Detta ar lansratten sv.doc
(I detta dokument står det att muntliga förhandlingar i länsrätten är offentliga. kanske kan du besöka en rättegång för att se hur det går till?)
Jag tror att du kan ha nytta av ett ombud. Det är inget måste, men eftersom både du och din granne har rätt att ha med ombud så hamnar du i en svagare ställning om han/hon har det men inte du. En jurist kan dessutom hjälpa dig att se till att du inte glömmer någonting. Det är viktigt att tänka på att domstolen bara kan ta hänsyn till den information den uttryckligen har fått skriftligen eller muntligen. Det går inte att tänka att "det där borde framgå/vara självklart".
Länsrätten skall bedöma samma sak, och enligt samma lagstiftning, som de tidigare instanserna.
Jag har tidigare jobbat på länsrätten, och jag kan trösta dig med att det är väldigt ovanligt att en granne som överklagar ett beviljat bygglov får rätt! I de allra flesta fall handlar det bara om sura grannar som skall jävlas.
Syn innebär att hela rätten, dvs. domaren, nämndemännen, protokollföraren samt parterna med eventuella ombud, åker ut och tittar på fastigheten. Samtidigt brukar man då hålla en muntlig förhandling. Det är inte säkert att domstolen går med på detta, om det finns ett bra underlag i form av olika handlingar, foton m.m. De flesta domare brukar inte vara så pigga på att ge sig ut... Huvudprincipen i länsrätten är nämligen att det är skriftlig handläggning.
En muntlig förhandling hos länsrätten är inte alls lika uppstyltad som en rättegång i tingsrätten, utan den fungerar som ett komplement till det skriftliga materialet.
Ett ombud kan vara bra att ha, speciellt som det får väldigt stora konsekvenser om du förlorar... för som Modig säger, domstolen kan bara ta ställning till sådant den får reda på. Dock så är det inte likadant som i tingsrätten att allt måste framgå muntligen på rättegången (den s.k. omedelbarhetsprincipen) utan även skriftligt material gäller. Om grannen bara "skjuter från höften", dvs inte har på fötterna, tycker jag dock att ni kan klara er själva.
Jag har tidigare jobbat på länsrätten, och jag kan trösta dig med att det är väldigt ovanligt att en granne som överklagar ett beviljat bygglov får rätt! I de allra flesta fall handlar det bara om sura grannar som skall jävlas.
Syn innebär att hela rätten, dvs. domaren, nämndemännen, protokollföraren samt parterna med eventuella ombud, åker ut och tittar på fastigheten. Samtidigt brukar man då hålla en muntlig förhandling. Det är inte säkert att domstolen går med på detta, om det finns ett bra underlag i form av olika handlingar, foton m.m. De flesta domare brukar inte vara så pigga på att ge sig ut... Huvudprincipen i länsrätten är nämligen att det är skriftlig handläggning.
En muntlig förhandling hos länsrätten är inte alls lika uppstyltad som en rättegång i tingsrätten, utan den fungerar som ett komplement till det skriftliga materialet.
Ett ombud kan vara bra att ha, speciellt som det får väldigt stora konsekvenser om du förlorar... för som Modig säger, domstolen kan bara ta ställning till sådant den får reda på. Dock så är det inte likadant som i tingsrätten att allt måste framgå muntligen på rättegången (den s.k. omedelbarhetsprincipen) utan även skriftligt material gäller. Om grannen bara "skjuter från höften", dvs inte har på fötterna, tycker jag dock att ni kan klara er själva.
Alltid tråkigt när det strular med byggloven, och det kanske inte alltid så lätt att förstå den klagande. Den klagande tar ofta till argument som inte är relevanta, t ex att byggnaden har placerats närmare gränsen än vad bygglovet medger. Då är det inte enkelt för Länsrätten att på avstånd ta del i ärendet, utan man bifaller inhibationsyrkandet till man kan göra en besiktning på plats. I ert fall avslog man detsamma. Men i regel när det gäller överklaganden mot gränser, byggmått eller annat, så gör domstolen ett besök på plats. Detta kan man själv också begära genom s k personlig inställelse. Ni skall naturligtvis vara där när domstolen kommer på besök, och tala för er sak. Kommunens byggansvarige kommer också att förklara varför bygglovet är beviljat.
Jag tycker mig märka att det blir allt svårare att få bifall till överklaganden, då man med dagens små tomter i villaområden, får finna sig i att man bor upp till varann.
Att tvinga sig till 4.5 meter till tomtgräns, runt husets alla sidor, kommer att bli svårare.
Jag tycker mig märka att det blir allt svårare att få bifall till överklaganden, då man med dagens små tomter i villaområden, får finna sig i att man bor upp till varann.
Att tvinga sig till 4.5 meter till tomtgräns, runt husets alla sidor, kommer att bli svårare.
Får försöka förtydliga liteModig skrev:
En muntlig förhandling, innebär inte att den som ärendet angår får delta i förhandlingen. I Förvaltningslagen talas om -personlig inställelse- vilker ger den klagande rätt att inför domstolen förklara vad denne menar eller vill framföra, det kan bli enklare så än att formulera sig i skrift. Naturligtvis har även domstolens (nämndens) ledamöter möjlighet att ställa frågor till den klagande =ovanligt. Är man angelägen om att få rätt, är det nog lämpligt att begära hjälp av något juridiskt ombud. Men man kan juh tycka att domstolen skall döma enligt lagen, men så blir det inte alltid. Lagen tolkas olika.Vad gäller processen i länsrätten gäller även förvaltningsprocesslagen. 9 och 14 §§ handlar om muntlig förhandling, något som inte finns i förvaltningslagen. Självklart har parterna rätt att delta i en muntlig förhandling i länsrätten!
Däremot har ju parterna aldrig rätt att delta när domstolen överlägger, men det är en helt annan sak.
Däremot har ju parterna aldrig rätt att delta när domstolen överlägger, men det är en helt annan sak.
Jag förstår inte riktigt vad det är Du menar,Ankipanki.
I Förvaltningslagen (FL) 14§ =muntlig handläggning står följande;
/Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.
I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen skall vara muntlig. myndigheten skall särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med den att göra/
Detta borde alla känna till, även de politiskt tillsatta nämndemännen i Förvaltnings-
domstolarna ( LR KR RR)
I Förvaltningslagen (FL) 14§ =muntlig handläggning står följande;
/Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.
I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen skall vara muntlig. myndigheten skall särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med den att göra/
Detta borde alla känna till, även de politiskt tillsatta nämndemännen i Förvaltnings-
domstolarna ( LR KR RR)
Det är inte alltid dom får rätt, där inne på Länsrätterna (den lägsta av förvaltnings-
domstolarna)
http://img.photobucket.com/albums/v388/Z-Jensen/garagestrid.jpg
http://img.photobucket.com/albums/v388/Z-Jensen/garagestrid2.jpg
Du Ankipanki, hur registrerar domstolen domar/beslut som upphävs av Kammarrätt?
domstolarna)
http://img.photobucket.com/albums/v388/Z-Jensen/garagestrid.jpg
http://img.photobucket.com/albums/v388/Z-Jensen/garagestrid2.jpg
Du Ankipanki, hur registrerar domstolen domar/beslut som upphävs av Kammarrätt?
När det gäller myndigheter, bl.a. domstolar, gäller övergripande förvaltningslagen som, som du också skriver, ger den enskilde rätt att muntligen lämna uppgifter. Denna lag gäller alla myndigheter, och ger dig rätt att till t.ex. försäkringskassan och domstolar lämna muntliga uppgifter. Detta är den muntliga handläggningen och ingår i myndigheternas s.k. serviceskyldighet.
För förvaltningsdomstolar finns det ytterligare en preciserande lag, förvaltningsprocesslagen, där det bl.a. stadgas om muntlig förhandling, som är något helt annat än muntlig handläggning. Muntlig förhandling är förvaltningsdomstolarnas motsvarighet till rättegång, dit båda parter blir kallade och får redogöra för sina ståndpunkter.
Jag förstår inte riktigt vad du menar med hur domstolarna registrerar, men om du menar hur man får tag i domen, så finns det inget centralt register, utan man måste kontakta respektive domstol och fråga om dom haft målet.
För förvaltningsdomstolar finns det ytterligare en preciserande lag, förvaltningsprocesslagen, där det bl.a. stadgas om muntlig förhandling, som är något helt annat än muntlig handläggning. Muntlig förhandling är förvaltningsdomstolarnas motsvarighet till rättegång, dit båda parter blir kallade och får redogöra för sina ståndpunkter.
Jag förstår inte riktigt vad du menar med hur domstolarna registrerar, men om du menar hur man får tag i domen, så finns det inget centralt register, utan man måste kontakta respektive domstol och fråga om dom haft målet.
Tack för all information! Det blev en intressant diskussion... Här kommer fler frågor:
Det skall vara syn på platsen samtidigt med muntlig förhandling. Jag har pratat med rådmannen i fråga på telefon och han tänker komma ut till byggplatsen ihop med tre nämndemän. Han verkar i varje fall reko och redig att ha att göra med.
Med tanke på att inhibitionsyrkandet avslogs känner vi oss dock lite tryggare och har gått med på att hålla förhandlingen så snart det går (inom 2-3 veckor).
Grannen har klagat på att huset inte passar in i omgivningen att det tar hans utsikt .
Vad jag kan utröna handlar det handlar alltså i huvudsak om tolkning av PBL 3 kap § 1 och 2 - "god helhetsverkan" samt "betydande olägenhet". Länstyrelsen hade en synpunkt att "helhetsverkan av omgivningen påverkas negativt" p g a huset. Det gick dock på vår linje i slutändan.
-Något speciellt som ni tycker vi bör framföra eller avstå från?
Rådmannen har förslagit att vi kan ta våra synpunkter muntligen vid förhandlingen.
-Vi tolkar detta som positivt. VAd säger ni?
Han har också sagt att vi skriftligen kan lämna in våra synpunkter.
-Bör vi i så fall göra detta före eller i samband med förhandlingen?
-När det gäller ombud, måste vi bekosta detta oavsett utgång i domen? Kan vi få grannen att betala detta om han förlorar? Om inte, finns det sätt att få hjälp med kostnaderna (hemförsäkring, byggförsäkring eller liknande)?
Ser fram mot fler tips!
Det skall vara syn på platsen samtidigt med muntlig förhandling. Jag har pratat med rådmannen i fråga på telefon och han tänker komma ut till byggplatsen ihop med tre nämndemän. Han verkar i varje fall reko och redig att ha att göra med.
Med tanke på att inhibitionsyrkandet avslogs känner vi oss dock lite tryggare och har gått med på att hålla förhandlingen så snart det går (inom 2-3 veckor).
Grannen har klagat på att huset inte passar in i omgivningen att det tar hans utsikt .
Vad jag kan utröna handlar det handlar alltså i huvudsak om tolkning av PBL 3 kap § 1 och 2 - "god helhetsverkan" samt "betydande olägenhet". Länstyrelsen hade en synpunkt att "helhetsverkan av omgivningen påverkas negativt" p g a huset. Det gick dock på vår linje i slutändan.
-Något speciellt som ni tycker vi bör framföra eller avstå från?
Rådmannen har förslagit att vi kan ta våra synpunkter muntligen vid förhandlingen.
-Vi tolkar detta som positivt. VAd säger ni?
Han har också sagt att vi skriftligen kan lämna in våra synpunkter.
-Bör vi i så fall göra detta före eller i samband med förhandlingen?
-När det gäller ombud, måste vi bekosta detta oavsett utgång i domen? Kan vi få grannen att betala detta om han förlorar? Om inte, finns det sätt att få hjälp med kostnaderna (hemförsäkring, byggförsäkring eller liknande)?
Ser fram mot fler tips!
Har iofs ingen störe erfarenhet av problemställningen, men i princip så har man inte rätt till ersättning för ombud vid mål i förvaltningsdomstolar. Tror inte att någon försäkring täcker detta heller.
Som förberedelse så borde det ju vara bra att ha med ordentligt ritningsmaterial som visar hur huset kommer att ligga och se ut. Grannen kommer ju troligen med yviga gester och målande beskrivningar att försöka bevisa hur kollosalt stort och fult ert hus kommer att bli. Viktigt att ha material som kan bemöta sådana beskrivningar. Tänk på att det kanske regnar när ni är på plats, se till att ni har ritningar som antingen tål regnet, eller åtminstonde inte gör något om de blir förstörda. Satsa på att materialet skall kunna ses inte bara inne i någon byggbod utan när ni står ute på tomten, gärna på granntomten.
Om nu huset inte redan är rest, så kan det vara bra att ha en planka eller liknande av "ungefär" rätt längd som kan hållas upp och visa höjden, och att sedan studera detta från granntomten. Ev. kan det vara bra och göra detta experiment någon dag när grannen inte är hemma, om det skulle visa sig att testet inte bevisar det man vill, och i så fall se till att plankan försvinner från platsen snabbt.
Skaffa material (bilder) med hus från lämplig närhet som visar att ni inte avviker från stilen i området. Om exemplen ni hittar inte skulle råka vara direkt från er gata, utan kanske ganska långt från huset så kan man ju vid den muntliga förhandlingen alltid bara presentera dem som liggande i närheten utan att vara alltför precis. Skulle detta vara alltför krystat så är det nog bättre att sikta in sig på närliggande objekt som åtminstonde i minst en del är likt ert (storlek, höjd eller färg osv). Alternativt så tror jag att man även med en bildserie kan visa på att de närliggande husen allihop är avvikande från varandra, och att alltså ytterligare en avvikelse snarare är i stil än om man skulle kopierat en existerande stil.
Beroende på hur grannen hävdar att ert hus avviker så kan det vara bra att ha material som passar mot olika varianter av argumentet.
När det gäller just ett sådant argument så kanske det skulle kunna vara bra att konsultera en arkitekt, gärna "halvkänd" som kan argumentera för hur bra ert hus passar in i området. Arkitekter är typiskt billigare än advokater.
Det kan också vara bra att ha någon liten muntlig eftergift i beredskap om det skulle "kännas" som att rätten kanske går mot er. I stil med att försäkra att fönstret som ger insyn på grannen kommer "givetvis" att förses med mattglas eller en tänkt glasmålning som försvårar insyn. Allt för att verka tillmötesgående. Ett sådant löfte blir troligen aldrig jurididkt bindande ialla fall.
Som förberedelse så borde det ju vara bra att ha med ordentligt ritningsmaterial som visar hur huset kommer att ligga och se ut. Grannen kommer ju troligen med yviga gester och målande beskrivningar att försöka bevisa hur kollosalt stort och fult ert hus kommer att bli. Viktigt att ha material som kan bemöta sådana beskrivningar. Tänk på att det kanske regnar när ni är på plats, se till att ni har ritningar som antingen tål regnet, eller åtminstonde inte gör något om de blir förstörda. Satsa på att materialet skall kunna ses inte bara inne i någon byggbod utan när ni står ute på tomten, gärna på granntomten.
Om nu huset inte redan är rest, så kan det vara bra att ha en planka eller liknande av "ungefär" rätt längd som kan hållas upp och visa höjden, och att sedan studera detta från granntomten. Ev. kan det vara bra och göra detta experiment någon dag när grannen inte är hemma, om det skulle visa sig att testet inte bevisar det man vill, och i så fall se till att plankan försvinner från platsen snabbt.
Skaffa material (bilder) med hus från lämplig närhet som visar att ni inte avviker från stilen i området. Om exemplen ni hittar inte skulle råka vara direkt från er gata, utan kanske ganska långt från huset så kan man ju vid den muntliga förhandlingen alltid bara presentera dem som liggande i närheten utan att vara alltför precis. Skulle detta vara alltför krystat så är det nog bättre att sikta in sig på närliggande objekt som åtminstonde i minst en del är likt ert (storlek, höjd eller färg osv). Alternativt så tror jag att man även med en bildserie kan visa på att de närliggande husen allihop är avvikande från varandra, och att alltså ytterligare en avvikelse snarare är i stil än om man skulle kopierat en existerande stil.
Beroende på hur grannen hävdar att ert hus avviker så kan det vara bra att ha material som passar mot olika varianter av argumentet.
När det gäller just ett sådant argument så kanske det skulle kunna vara bra att konsultera en arkitekt, gärna "halvkänd" som kan argumentera för hur bra ert hus passar in i området. Arkitekter är typiskt billigare än advokater.
Det kan också vara bra att ha någon liten muntlig eftergift i beredskap om det skulle "kännas" som att rätten kanske går mot er. I stil med att försäkra att fönstret som ger insyn på grannen kommer "givetvis" att förses med mattglas eller en tänkt glasmålning som försvårar insyn. Allt för att verka tillmötesgående. Ett sådant löfte blir troligen aldrig jurididkt bindande ialla fall.
