Lämpligt att lägga regel eller syll under flytspackelnivån?
Vår byggare har rest träreglar med syll/bottenregel för en vägg mellan badrum och hall. Flytspackel kommer att fyllas på mot regel alternativt färdigbyggd vägg.I badrummet läggs tätskikt fix och klinker.I hallen läggs fix och klinker. Bottenregel/ syll kommer hamna ca 20 -30 mm under färdigt golv. Jag är rädd att fukt kommer leta sig ner i trävirket som så småningom ruttnar. Är det lämpligt att göra så eller vur borde man göra?
det är så man brukar göra man tätar mot gipsen med en skumgummi remsa flytet sen tätskickt om allt görs rätt kommer inget vatten ner till syllen
Tack Andreas! Jag förstår att tätskicktet på golv och vägg på badrummets insida hindrar vatten från att tränga ned där. Men om man i hallen har ett skoställ med snöiga skor eller svabbar golvet med vatten finns väl inget som hindrar vatten att leta sig ned mellan klinkerplattorna och sedan vidare genom flytspacklet till lagret syllen står på. Om det vore dött material som inte ruttnar händer väl inget, men trävirke i den positionen med en sida mot tätskickt får ju inte mycket ventilation utan kommer väl att suga till sig och behålla vattnet. Kanske var det något med skummgummiremsan jag inte förstod, hindrar den vatten som passerat flytspacklet till nästa nivå att sprida sig under gipset? Eller lägger man tätskickt även på hallsidan?Andreas_kalmar skrev:
Tacksam om du kan förklara hur man tänker.
skumremsan gör att vattnet som är i spacklet inte sugs upp i väggen samt ger en rörelsefog mellan vägg och spackel om du får såna mängder vatten i hallen att det skulle skada syllen så har du större bekymmer du har väll antagligen golvvärme som torkar golvet så att moppa eller blöta skor blir nog inget problem mvh Andreas
Tack Andreas. Då har jag klart för mig skummgummi remsans funktion. Dels sker rörelsen mellan vägg och golv som utsätts för olika riktade krafter och har inneboende olika längdutvidgning efter fogen istället för att den uppstår lite här och var vilket skulle vara olyckligt om det t ex sprack mellan klinkerplattorna. Dels skyddar den gipsskivan mot fukten från flytspacklet när spacklet torkar. Men den skyddar inte mot vatten som tränger ned genom flytspacklet och på eller i nästa lager fortplantas mot syllen vilket jag är rädd för.
Att lägga golvvärme minskar mängden vatten som tränger ned eftersom vattnet avdunstar till stor del istället för att tränga ned. Men är det inte så att golvvärmen kanske sällan eller aldrig är slår till och värmer sommartid i en hall då huset inte behöver uppvärmning i någon större omfattning utan endast ventilation. Dessutom kan man inte vara helt säker på ingen skruvar på inställningen så att golvet en tid står utan golvvärme. Jag kan därför tycka att konstruktionen i sig borde vara 100-% igt säker utan att vara beroende av golvvärmen. Eller så borde det ställas vilkor för användandet av huset att golvvärmen alltid skall vara på vilket man inte kan förutsätta är fallet t ex i ett fritdsboende.
När jag försöker föreställa mig vad som kan hända tänker jag mig att över ett antal decenier är det inte ovanligt att ett hus råkar ut för en tillfällig eller ibland upprepad mängd vatten som tränger igenom flytspacklet och då får ingen del som kan ruttna ta till sig vatten i golvet eftersom uttorkningen på detta ställe i golvvet mot en tätad badrumssida blir mycket långsam. Om det är så att lagret under flytspacklet är lätt igenomträngligt av vatten kan i bästa fall vattnet fortsätta nedåt. Detta blir ju då beroende av om vatten kommer snabbare igenom flytspacklet än vad det rinner undan igenom nästa lager samt den kapilära sugningen i sidled. Då handlar det om en direktkontakt mellan syll och nedrinnande vatten.
Därutöver kan jag tänka mig att den luftfuktighet som uppstår i golvet under flytspacklet gör att en träsyll suger till sig vatten långt innan luften blir så mättad att vattnet kondenseras. Luftfuktigheten kommer ju också påverkas av luftfuktighet och temperatur i underliggande lager. En stengrund kan jag tänka mig både är relativt fuktig och kyler på ett ogynsamt sätt. Mvh, orolig för ingjutet trä i golv.
Att lägga golvvärme minskar mängden vatten som tränger ned eftersom vattnet avdunstar till stor del istället för att tränga ned. Men är det inte så att golvvärmen kanske sällan eller aldrig är slår till och värmer sommartid i en hall då huset inte behöver uppvärmning i någon större omfattning utan endast ventilation. Dessutom kan man inte vara helt säker på ingen skruvar på inställningen så att golvet en tid står utan golvvärme. Jag kan därför tycka att konstruktionen i sig borde vara 100-% igt säker utan att vara beroende av golvvärmen. Eller så borde det ställas vilkor för användandet av huset att golvvärmen alltid skall vara på vilket man inte kan förutsätta är fallet t ex i ett fritdsboende.
När jag försöker föreställa mig vad som kan hända tänker jag mig att över ett antal decenier är det inte ovanligt att ett hus råkar ut för en tillfällig eller ibland upprepad mängd vatten som tränger igenom flytspacklet och då får ingen del som kan ruttna ta till sig vatten i golvet eftersom uttorkningen på detta ställe i golvvet mot en tätad badrumssida blir mycket långsam. Om det är så att lagret under flytspacklet är lätt igenomträngligt av vatten kan i bästa fall vattnet fortsätta nedåt. Detta blir ju då beroende av om vatten kommer snabbare igenom flytspacklet än vad det rinner undan igenom nästa lager samt den kapilära sugningen i sidled. Då handlar det om en direktkontakt mellan syll och nedrinnande vatten.
Därutöver kan jag tänka mig att den luftfuktighet som uppstår i golvet under flytspacklet gör att en träsyll suger till sig vatten långt innan luften blir så mättad att vattnet kondenseras. Luftfuktigheten kommer ju också påverkas av luftfuktighet och temperatur i underliggande lager. En stengrund kan jag tänka mig både är relativt fuktig och kyler på ett ogynsamt sätt. Mvh, orolig för ingjutet trä i golv.
samma problem är ju med gips golvsocklar mm om du är orolig be plattsättaren montera tätremsa i golv/vägg vinkeln i hallen oxå så sover du nog gott sen mvh Andreas
