Laddstolpar i samfällighetsförening

[phälle]

Som sagt, att det inte är enkelt var ju själva min poäng. När vi nu har en massa parkeringssamfälligheter som inte enkelt kan konverteras till parkerings- och laddsamfälligheter så är det ett problem. Kanske borde lösningen vara att alla har sitt eget elabonnemang, men då blir det en ganska stor löpande extra kostnad för det lär väl inte gå att ha ett abonnemang med två avläsningspunkter (en vid bostaden och en vid laddplatsen). Och nej, jag tycker inte att det är skäligt att man ska behöva ha dubbla abonnemang heller.

Jag tror att det krävs lagändringar för att få det här att funka smidigt. För egen del tror jag att det lämpligaste är att befintliga samfällighetsföreningar får ett förenklat förfarande där de också kan börja tillhandahålla laddplatser till självkostnad (inklusive riskpremie).

Villaägarna har för övrigt en serie filmer om det här. Ungefär samma saker som vi redan diskuterat iofs., men ändå.
[media][media][media]

Mycket bra information.

I de exempel som nämns där det bildats GA för ladd-stolpar var samtliga sakägare överens. Då finns inga hinder i AL. 16§ tillåter sådana lösningar. §16 gäller dock enbart nuvarande fastighetsägare. Vad händer i framtiden om en ny fastighetsägare motsätter sig uppgörelsen? Kan hen då få beslutet prövat?

 

[Nötegårdsgubben]

Kan det vara så att man har EN lag, anläggningslagen, som skall gälla alla sorters av anläggningar från himmel till jord och detta fungerar mindre bra i praktiken? En skrivbordsprodukt?

Funkar den så dåligt då, rent generellt? Man får ju börja med att tänka på att det handlar om samägande, och det är ju ett jävelskap i sig. Så utifrån det funkar väl mycket bra med båtnadsvillkor och nyttjandeschabloner.

Det jag skulle hålla mot systemet i allmänhet är att det är lite för svårt och kostsamt att styra upp en samfällighet som inte skötts juridiskt korrekt utan där man gjort som man alltid gjort. Kostnaden för sådant över tid är nog inte orimlig, men där och då synes det ofta dyrt.

Jag försöker tänka på andra sorters samfälligheter där andelstal för fastigheterna funkar dåligt som grund, men kommer just inte på något. Lekplatser hävdar ju vissa barnlösa att de inte vill vara med och betala för, men det faller ju lika platt som när cyklister inte vill betala för bilvägar och vice versa. Samfällda grustag finns det väl inte många aktiva kvar men oavsett det kan jag inte se några direkta problem där heller. TV- och internetinfrastruktur verkar ju också funka, där ledningarna kan vara gemensamma men abonnemangen privata.

Det är just parkeringsplatser (och i framtiden sannolikt båtplatser) som sticker ut. Där tillgången till el kan vara central för en enskild men ointressant för en annan och där förbrukningen svårligen låter sig schabloniseras på fastighetsnivå. Jag tror inte att det är olösligt, men frågan skulle nog förtjäna en statlig utredning som får lämna förslag på hur lagstiftningen bör se ut eller hur dagens lagar kan tillämpas i praktiken.

 

[Claes Sörmland]

I de exempel som nämns där det bildats GA för ladd-stolpar var samtliga sakägare överens. Då finns inga hinder i AL. 16§ tillåter sådana lösningar. §16 gäller dock enbart nuvarande fastighetsägare. Vad händer i framtiden om en ny fastighetsägare motsätter sig uppgörelsen? Kan hen då få beslutet prövat?

Den enkla tolkningen är väl att en ny ägare till fastigheten har köpt den med gällande anläggningsbeslut. Köpet blir således ett medgivande.

Om det sker en ny förrättning så börjar ju processen om från noll och då kan den nya ägaren till skillnad mot den gamla neka en överenskommelse.

 

[merbanan]

Om anläggningsbeslutet medger att man får sälja el till medlemmarna och man går över till att mäta all elförbrukning så finns en möjlig gråzon. Om en enskild medlem sedan nyttjar den befintliga motorvärmaren för laddning via schukouttag så förändrar det inte gemensamhetsanläggningens utförande. Iom att medlemmen betalar för sin förbrukning av el så får denne inte en fördel på bekostnad av någon annan medlem. Dvs likhetsprincipen är uppfylld och iom att det inte finns något beslut på att införa laddstolpar så finns inget beslut att klandra. Det enda beslut som finns är på att införa mätning av elen till motorvärmarna vilket kan motiveras med att man vill fördela elkostnaderna efter förbrukning och inte via schablon.

 

[phälle]

Den enkla tolkningen är väl att en ny ägare till fastigheten har köpt den med gällande anläggningsbeslut. Köpet blir således ett medgivande.

Om det sker en ny förrättning så börjar ju processen om från noll och då kan den nya ägaren till skillnad mot den gamla neka en överenskommelse.

Såvitt jag kan förstå har den nya ägaren till fastigheten rätt att få ärendet prövat även om tidigare ägare gått med på avsteg från AL enligt 16§. Då kan man kanske fundera på värdet av 16§?

 

[Johan456]

Jag trodde problemet var att alla inte vill ha laddstolpar. Om alla redan är överens om laddstolpar ska byggas och bekostas gemensamt så är det väl vara att utöka GA:n. Vad kostar det? 10 000 kr per skalle för att slippa en ny förening?

Det räcker tyvärr inte långt med 10000kr/laddplats.

 

[Claes Sörmland]

Det räcker tyvärr inte långt med 10000kr/laddplats.

Går en ny förrättning på mer än 130 000 kr?

 

[tommib]

Jag tror att ni pratar förbi varandra och att Johan456 pratar om själva installationskostnaden för laddstolparna.

Det tillkommer ju efter förrättningskostnaden.

 

[Nils Terminus]

Funkar den så dåligt då, rent generellt? Man får ju börja med att tänka på att det handlar om samägande, och det är ju ett jävelskap i sig. Så utifrån det funkar väl mycket bra med båtnadsvillkor och nyttjandeschabloner.

Det jag skulle hålla mot systemet i allmänhet är att det är lite för svårt och kostsamt att styra upp en samfällighet som inte skötts juridiskt korrekt utan där man gjort som man alltid gjort. Kostnaden för sådant över tid är nog inte orimlig, men där och då synes det ofta dyrt.

Jag försöker tänka på andra sorters samfälligheter där andelstal för fastigheterna funkar dåligt som grund, men kommer just inte på något. Lekplatser hävdar ju vissa barnlösa att de inte vill vara med och betala för, men det faller ju lika platt som när cyklister inte vill betala för bilvägar och vice versa. Samfällda grustag finns det väl inte många aktiva kvar men oavsett det kan jag inte se några direkta problem där heller. TV- och internetinfrastruktur verkar ju också funka, där ledningarna kan vara gemensamma men abonnemangen privata.

Det är just parkeringsplatser (och i framtiden sannolikt båtplatser) som sticker ut. Där tillgången till el kan vara central för en enskild men ointressant för en annan och där förbrukningen svårligen låter sig schabloniseras på fastighetsnivå. Jag tror inte att det är olösligt, men frågan skulle nog förtjäna en statlig utredning som får lämna förslag på hur lagstiftningen bör se ut eller hur dagens lagar kan tillämpas i praktiken.

Jag tror tyvärr vi kommer få se någon statlig utredning på detta, tror tyvärr inte de prioriteras. Men med tiden kommer det förhoppningsvis lösa sig eftersom tiden kommer utvisa om det är av väsentlig betydelse för fastigheter att ha elbilsladdare eller inte. Fortsätter försäljningen av elbilar öka i samma takt som det gjort de senaste så kommer det inte ta sa långt tid innan det bör vara av väsentlig betydelse. Får hoppas att det om några år finns någon prejudicerande dom på det.
Ett problem är nog dock att det kan ta bra lång tid innan vi fått det och då kanske elbilars batteri förbättrats så mycket i både effektivitet och laddhastighet att det inte längre är nödvändigt med laddare hemma. Risk att lagen inte hänger med teknikens utveckling.

 

[phälle]

Funkar den så dåligt då, rent generellt? Man får ju börja med att tänka på att det handlar om samägande, och det är ju ett jävelskap i sig. Så utifrån det funkar väl mycket bra med båtnadsvillkor och nyttjandeschabloner.

Det jag skulle hålla mot systemet i allmänhet är att det är lite för svårt och kostsamt att styra upp en samfällighet som inte skötts juridiskt korrekt utan där man gjort som man alltid gjort. Kostnaden för sådant över tid är nog inte orimlig, men där och då synes det ofta dyrt.

Jag försöker tänka på andra sorters samfälligheter där andelstal för fastigheterna funkar dåligt som grund, men kommer just inte på något. Lekplatser hävdar ju vissa barnlösa att de inte vill vara med och betala för, men det faller ju lika platt som när cyklister inte vill betala för bilvägar och vice versa. Samfällda grustag finns det väl inte många aktiva kvar men oavsett det kan jag inte se några direkta problem där heller. TV- och internetinfrastruktur verkar ju också funka, där ledningarna kan vara gemensamma men abonnemangen privata.

Det är just parkeringsplatser (och i framtiden sannolikt båtplatser) som sticker ut. Där tillgången till el kan vara central för en enskild men ointressant för en annan och där förbrukningen svårligen låter sig schabloniseras på fastighetsnivå. Jag tror inte att det är olösligt, men frågan skulle nog förtjäna en statlig utredning som får lämna förslag på hur lagstiftningen bör se ut eller hur dagens lagar kan tillämpas i praktiken.

Jag vill mena att just båtnadsvillkoret och väsentlighetsvillkoret ställer till det.

Båtnadsvillkoret är tvingande. Utan båtnad ingen GA. När det gäller att bilda GA av en befintlig anläggning, t.ex. väg, blir det inte helt enkelt att räkna hem. Förrättningskostnaderna blir tunga. LM måste ta till andra "trix" än kronor och ören. Värdet av ordnad förvaltning, möjligheten att driva in betalning via KFM, .....Förutom förrättningskostnader tillkommer eventuella kostnader för inlösen. En väl fungerande väganläggning behöver vändplaner och utrymme att lägga snö. Detta kräver utrymme. Tyvärr tillåter inte båtnadsvillkoret dessa kostnader för inlösen så man hoppar över detta. Istället försöker LM få till upplåtelse avtal men enskilda fastighetsägare för att lösa bekymret. Dessa är tillsvidare avtal och uppfyller inte ALs krav på varaktighet.

Trots alla dessa åtgärder uppfyller LM ändå inte båtnadsvillkoret. Då får man ta till nästa knep. "Om fler är med och betalar så blir det billigare" Man får nalla på väsentlighetsvillkoret. LM utökar båtnadsområdet, ansluter fastigheter med utfart allmän väg, osv. Nu blir det plötsligt möjligt att sälja in båtnad m.h.a. "andra fördelar".

Då dyker nästa bekymmer upp. Den befintliga väganläggningen har ett anläggningsvärde på 10M och tillhör privata ägare. Ersättning för anläggningens värde kommer även det stjälpa båtnadsberäkningen. Här tar LM till nya trick. Samfällda vägar värderas till 0-värde, man inför "åldersavdrag". För att båtnadsberäkningen skall hålla måste dessa vägar konfiskeras och ägandet överföras till delägarna i GA. Förmögenhetsrättsligt inte helt solklart.

Misstolka mig inte, jag är inte emot ordnad förvaltning av vägar. Om det skall vara möjligt i dessa fall måste man dock tillåta den lösning som ger minsta båtnadsförlust.

 

[witten]

Ett problem är nog dock att det kan ta bra lång tid innan vi fått det och då kanske elbilars batteri förbättrats så mycket i både effektivitet och laddhastighet att det inte längre är nödvändigt med laddare hemma. Risk att lagen inte hänger med teknikens utveckling.

Att bekvämt ladda hemma är en av de stora fördelarna med elbil, ingen skulle vilja byta bort det mot att behöva åka iväg och ladda.

 

[Nils Terminus]

Att bekvämt ladda hemma är en av de stora fördelarna med elbil, ingen skulle vilja byta bort det mot att behöva åka iväg och ladda.

Jag är medveten om det, har själv en elbil och skulle absolut inte vilja byta bort möjligheten att ladda hemma. Men nu handlade det ju om det är av väsentlig betydelse för fastigheten att ha laddmöjligheter eller inte. Om man om några år kan köra i snitt tex. 60 mil med en elbil och dessutom kan ladda den på under en kvart så kanske det inte kan anses som väsentligt för fastigheten att ha en laddare hemma. Om det däremot skulle ser ut som det gör idag med laddhastighet och räckvidd fast det skulle var lika vanligt med elbil som med diesel/bensin så kan det absolut anses av väsentlig betydelse för en fastighet.

 

[phälle]

Jag är medveten om det, har själv en elbil och skulle absolut inte vilja byta bort möjligheten att ladda hemma. Men nu handlade det ju om det är av väsentlig betydelse för fastigheten att ha laddmöjligheter eller inte. Om man om några år kan köra i snitt tex. 60 mil med en elbil och dessutom kan ladda den på under en kvart så kanske det inte kan anses som väsentligt för fastigheten att ha en laddare hemma. Om det däremot skulle ser ut som det gör idag med laddhastighet och räckvidd fast det skulle var lika vanligt med elbil som med diesel/bensin så kan det absolut anses av väsentlig betydelse för en fastighet.

Att kunna köra 60 mil för att sedan kunna ladda på en kvart tänjer gränserna för vad som är fysiskt möjligt. Enkelt uttryckt är de Ah som måste till, kortare tid fler ampere. Skall dessutom ALLA ladda ökar lasten. Det kräver helt annan infrastruktur när det gäller ställverk/eldistribution och är inget som en enskild bostadsrättsförening själv mäktar med.

 

[witten]

Utvecklingen kommer inte att gå mot det hållet på bred front, du är inne på laddare som ligger i häraden 400 kW för att klara ditt scenario. De är dyra att bygga och kan bara placeras på ställen där nätet räcker till. Vi ser redan nu att man börjar ta mer betalt per kWh för höga laddeffekter. Redan i dag kostar det 2-4 gånger mer att snabbladda än att ladda hemma.

Spinner vi ändå vidare på ditt scenario så skulle laddtimmarna förskjutas från nattetid till dagtid vilket ger problem med effektbrist i både stamnät och lokalnät och därmed extrema kostnader vid hög belastning.

Snabbladdare är och förblir något för långresor och en (dyrare) nödlösning för de som inte kan ladda hemma.

 

[Nils Terminus]

Att kunna köra 60 mil för att sedan kunna ladda på en kvart tänjer gränserna för vad som är fysiskt möjligt. Enkelt uttryckt är de Ah som måste till, kortare tid fler ampere. Skall dessutom ALLA ladda ökar lasten. Det kräver helt annan infrastruktur när det gäller ställverk/eldistribution och är inget som en enskild bostadsrättsförening själv mäktar med.

Ja precis, jag är medveten om detta också. Min poäng var att vi vet inte vart tekniken är om några år eller hur det ser ut med eldistributionen. Därför tror jag får tiden utvisa om det ska vara av väsentlig betydelse, det beror på så mycket olika saker.