Norge har ju en magnitud större erfarenhet än Sverige av elbilsladdning. /.../ Däremot hittar jag dessvärre inte någon källhänvisning till statistik.
Sånt är ju lurigt och får en att tro att problemet är väldigt litet även där.
I den här och liknande trådar talas en del om brända uttag, men då pratas det normalt om att plasten deformeras och blir gulsvart. Ytterst sällan om att det börjar brinna på riktigt. Och de eldsvådor jag hört talas om på riktigt har nästan alltid haft komplicerande faktorer, eller annat man nog kunnat se som det egentliga problemet. Som timern i Sveriges hittills enda kända fall eller dåliga/underdimensionerade ledningar i Norge.
Att det trots varningarna saknas statistik får mitt misstänksamma jag att tro att det inte finns annat än anekdotisk bevisning.
Sånt är ju lurigt och får en att tro att problemet är väldigt litet även där.
I den här och liknande trådar talas en del om brända uttag, men då pratas det normalt om att plasten deformeras och blir gulsvart. Ytterst sällan om att det börjar brinna på riktigt. Och de eldsvådor jag hört talas om på riktigt har nästan alltid haft komplicerande faktorer, eller annat man nog kunnat se som det egentliga problemet. Som timern i Sveriges hittills enda kända fall eller dåliga/underdimensionerade ledningar i Norge.
Att det trots varningarna saknas statistik får mitt misstänksamma jag att tro att det inte finns annat än anekdotisk bevisning.
Det kan i många fall vara svårt att härleda en brand start till själva uttaget därav kan det nog vara svårt att ta fram statistik på hur stort problemet är. Det finns gott om bilder på brända schuko som visar att det kan finnas ett problem. Oftast har inte dessa brända schuko startat bränder, men dom skulle kunna gjort det under andra förutsättninger. Det vore intressant att se om det finns korrelationer mellan husbränder i allmänhet och antalet elbilar på den norska marknaden. Nu är dom ju fortfarande rätt få och det är ett relativt nytt fenomen med elbilar. Så det är nog svårt att dra några säkra slutsatser ännu då problemet med schuko är att dom belastas hårt under lång tid.
Jag tycker det finns tillräckligt med incidenter för att fastslå att det är ett potentiellt problem. Då är frågan skall vi vänta på olycksstatistiken innan vi agerar eller skall vi vara proaktiva och försöka undvika dess olyckor?
Inte för att det kanske är direkt relevant men för runt 15 år sen stoppade jag in motorvärmarkabeln i en stolpe tillhörande BRF-föreningen där jag bodde. Antagligen gick kupevärmaren och motorvärmaren med totalt drygt 2000w igång direkt. Efter 2-3s slog det upp öppna lågor runt 10cm höga från sladden 20cm från schukon utan att nån säkring drog. Jag slog av dvärgbrytaren i stolpen, elden slockande och jag drog ut sladden och slängde den i snön. Sladden var bara nån månad gammal men sen dess har jag nästan en fobi mot motorvärmare. I vintras brände jag mig nästan på sladdens kontakter och köpte en ny direkt. Efter brandincidenten känner jag alltid på metallpiggarna hur varma dom är varje gång jag drar ur mv-sladden.
I detta fall var det ju inte schukon utan nåt i själva sladden.
Norge har ju en magnitud större erfarenhet än Sverige av elbilsladdning. Så här säger Norska (el-) säkerhetsverket:
[länk]
Se avdelning 2. Obs att "anbefalls" betyder "rekommenderas". Bild på Schuko med varmgång efterlystes i tråden - den finns här.
Denna artikel är inte heller så dum:
[länk]
Däremot hittar jag dessvärre inte någon källhänvisning till statistik.
Vid sidan av kontakter såg jag att NAF likriktat som kollegorna här var inne på typ B jordfelsbrytare. Omsorgen om kundernas boxar och utrustning har "många" skäl.
Jag tycker det finns tillräckligt med incidenter för att fastslå att det är ett potentiellt problem. Då är frågan skall vi vänta på olycksstatistiken innan vi agerar eller skall vi vara proaktiva och försöka undvika dess olyckor?
Det beror väl på vad som avses med agerar. Om det är ett generellt förbud mot schuko-laddning synes det mig extremt överilat. Om det är ett krav på överhettningsskydd och/eller en begränsning av laddströmmen till 8–10 A skulle jag tycka att försiktigheten vore skälig.
Det beror väl på vad som avses med agerar. Om det är ett generellt förbud mot schuko-laddning synes det mig extremt överilat. Om det är ett krav på överhettningsskydd och/eller en begränsning av laddströmmen till 8–10 A skulle jag tycka att försiktigheten vore skälig.
Ett generellt förbud tror jag är svårt att få till och även onödigt. Att schuko används tillfälligt har inte heller det norska elsäkerhetsverket något problem med så vitt jag förstår. Det är en regelbundna användningen som man vill undvika. Har man en elbil bör den normala hemmaladdningen ske på annat sätt än via ett schuko och elinstallationen bör ses över så att den är lämplig för elbilsladdning.
Sånt är ju lurigt och får en att tro att problemet är väldigt litet även där.
I den här och liknande trådar talas en del om brända uttag, men då pratas det normalt om att plasten deformeras och blir gulsvart. Ytterst sällan om att det börjar brinna på riktigt. Och de eldsvådor jag hört talas om på riktigt har nästan alltid haft komplicerande faktorer, eller annat man nog kunnat se som det egentliga problemet. Som timern i Sveriges hittills enda kända fall eller dåliga/underdimensionerade ledningar i Norge.
Att det trots varningarna saknas statistik får mitt misstänksamma jag att tro att det inte finns annat än anekdotisk bevisning.
Det är effektivt vid den typ av mediakampanjer eller som värst rent FUD som tyvärr förekommer. Givetvis ska man se upp med uttag, kablar osv det är generellt och inte bara i detta fallet även om påkänningarna ökar. Jordfelsbrytartemat är likartat och som synes snarlikt på båda sidor köken.
Borde hållas till korrekt saklig info som kan omsättas och vara till nytta för den stora andel som inte har några fackkunskaper. Dvs vad och hur man kan se till och minska risken, att man bör på sikt tänka över behov av fast plats, helheten ses över oberoende anslutning osv. Då vore installatörerna trovärdiga och inte några karikatyrer likt tex Svanström etc.
Jag tror inte schukouttag egentligen är undermåliga map kontakttryck och kontaktyta. Det finns betydligt mindre kontaktytor i andra slags kopplingar. "Felet" är snarare att de inte tydligt visar att de nått slutet på sin livslängd pga långvarig användning och slitage. De kanske kunde bygga in en medveten svaghet där t.ex kontaktblecken går av efter t.ex 5000 "operationer" (stickpropp i + ur) så att man blir tvungen att byta. Det verkar behövas "brutala" indikatorer för att folk verkligen ska ta sig för att byta.
Tyvärr finns krafter från officiellt håll som rackar ned på schuko i allmänhet, inte minst tillverkarna själv. Det är ganska makabert att läsa denna artikel från NyTeknik som var uppe för ett tag sedan där ABB och Schneider inte vill lova att deras nya fräscha uttag klarar 16 A kontinuerligt. Det är lätt att få konspirationsteorier...billig elbil men snuskigt dyr laddare...
Å andra sidan är det svårt att lägga villkor på schuko som folk kommer ihåg. Det där med fräscha och av bra kvalité faller bort och kvar blir bara att schuko är dåligt. Alternativa kontaktdon är nog inte så jättemycket bättre, men de är nya och dyra så problemen visar sig inte imorgon.
Grundläggande problemet med Schuko är väl den extremt varierande konstruktionen och kvaliteten på ingående material. Du har säkert sett allt som elektriker men det lilla jag har hemma visar på mycket stora skillnader.
Bästa konstruktionsmässigt enligt min bedömning är en typ 50- 60-talsuttag där allt ingående är koppar och kontakttrycket utövas av en lång spiralfjäder. Känns som rejält högt kontakttryck fortfarande efter 60-70 år.
Näst bäst är nyaste Elko Admiral som har 4 st kontaktbleck per stift som sitter fastlödda i ett kretskort (svagaste punkten). Riktigt högt kontakttryck, högsta jag har i något uttag.
Elkos röda (invändigt, vet ej namn) är bra trots bara fjädring i själva blecken, men inte alls lika höga tryck som ovanstående enligt min högst personliga känsla, men behåller spänsten bra även efter överhettning (fixat en del åt vänner som anslutit typ 4kW). Trots sot och kraftig överhettning var blecken rätt spänstiga.
När jag flyttade in i nuvarande hus begrep jag inte bättre och köpte budgetuttag av olika varianter. Alla har det gemensamt att de är stenhårda första året sedan successivt slappare och slappare tills kontakten nästan trillar ur av sig själv, även utan överhettning. Livsfarligt skräp om man ska ladda elbilar.
Edit: Vill passa på att tacka dig och andra elektriker som generöst delar med er av er kunskap i forumet, det räddar garanterat liv.
Blanda annat Tesla Model X ocvh Audi e-tron. Misstänker att räckvidden halveras.
Tror inte det räcker. Teslas X vet jag inte, men tidigare var det ingen. Audi inte kollat.
Diesel för mig. Körde 5,3 ton totalvikt på 1,08 liter kollat vid pump. Högt lass på trailern och maxlast. Anser för min del elalternatovet är helt värdelöst och förmodligen inte miljöbesparingar på något vis, som jag kan se iaf.
Jo, men!!! Det är ju uruselt. En 750 kg vagn efter och den förbrukningen?!?! Visst bilen tung men totalt ca 3 ton???
Nä impar inte, inte ens ekonomin med den körning som redovisas. Därtill tiden för längden av rasterna vid stopp. Går bra om man är på semester, men ska 1800 kg gods förflyttas med ladbimsfart, räcker det föga. Då är inte ens Tesla X möjlig. Men en Xc90 får dra 2700 kg, en MB 3,5 ton, även BMW och många fler.
El för oss ligger inte som ett alternativ. Det funkar inte, helt enkelt.
Pen skrev:
Bo.Siltberg skrev:
