Jag ser en massa tyckande att belysning inte är en nödvändig del av en väg. Ingen presenterar dock rättsfall eller författningstext som direkt rör belysning.
För mig är det då ett gränsfall. vilket gör saken för mig osäker.
Argument för att belysning är en del av en utfartsväg:
Vägen går genom tät skog där vilda djur kan förekomma, gatubelysning minskar risken för olyckor
Vägen går genom tät skog och ska också kunna nyttjas av icke-bilburna. Det är trygghetsskapande med belysning.
Grunden för servitut är att nyttan för den härskande fastigheten (TS) är större än skadan för den tjänande (markägaren) och den tjänande ska ersättas utifrån egna skadan, inte den härskande fastighetens nytta. Belysningen förefaller orsaka noll och ingen skada för den tjänande fastigheten, därför bör servitutet tolkas till förmån för belysning.
Därför tycker jag det inte är orimligt att TS hävdar att servitutet ger honom rätt och låter markägaren ta jobbet att driva saken samtidigt som TS så klart borde informerat markägaren om förbättringen av vägen samt--av välvilja då saken är oklar--kan erbjuda en mindre förlikning för att slippa besväret och behålla sämja i området.
För mig är det då ett gränsfall. vilket gör saken för mig osäker.
Argument för att belysning är en del av en utfartsväg:
Vägen går genom tät skog där vilda djur kan förekomma, gatubelysning minskar risken för olyckor
Vägen går genom tät skog och ska också kunna nyttjas av icke-bilburna. Det är trygghetsskapande med belysning.
Grunden för servitut är att nyttan för den härskande fastigheten (TS) är större än skadan för den tjänande (markägaren) och den tjänande ska ersättas utifrån egna skadan, inte den härskande fastighetens nytta. Belysningen förefaller orsaka noll och ingen skada för den tjänande fastigheten, därför bör servitutet tolkas till förmån för belysning.
Därför tycker jag det inte är orimligt att TS hävdar att servitutet ger honom rätt och låter markägaren ta jobbet att driva saken samtidigt som TS så klart borde informerat markägaren om förbättringen av vägen samt--av välvilja då saken är oklar--kan erbjuda en mindre förlikning för att slippa besväret och behålla sämja i området.
Jag tycker att det var sällsynt dålig grannhänsyn att göra något sådant utan att prata med markägaren innan. Klart man kan göra misstag, men om du funderar på att dra in advokat i stället för att försöka rätta till misstaget så kanske det inte alls var ett misstag?
Sen låter det dumt att göra sig ovän med ägaren till grannskogen, det har ju en stor risk att bli en långvarig och otrevlig tvist.
Sen låter det dumt att göra sig ovän med ägaren till grannskogen, det har ju en stor risk att bli en långvarig och otrevlig tvist.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 974 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 974 inlägg
För att bygga vidare på detta resonemang så talar anläggningslagen (AL 46 §) om väganordningar som definieras som anordning som behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Nu är AL inte rätt lagrum vid servitut men lagstiftaren har i alla fall definierat detta för drift av enskilda vägar.redarn skrev:
Lantmäteriet har funderat på vad som är och inte är en väganordning enligt AL och inkluderar vägbelysning (när den krävs för att vägen ska fylla sin funktion) i sin handbok AL s 221:
I analogi med detta så kan man hävda att TS nya vägbelysning är en del av servitutet för utfart.
Claes: Så med samma logik menar du att TS får bygga hållplats, parkeringsplats, rastplats och vägbelysning på sin servitutsväg om han tycker att det är nödvändigt. Det är ganska enkelt att trolla fram anledningar till både det ena och det andra i sådana fall. Är ingen expert men tror inte att anläggningslagen går att applicera på servitutsvägar. Vanligtvis i vägservitut så anges förutom vägsträckningen även en vägbredd men av vad jag kunnat se så har TS breddat vägen för att få plats med lamporna. Är för övrigt väldigt förvånad över hur många som tycker att det TS gjort är rätt okey och att det bara är att köra på. Hela situationen hade kunnat undvikas om TS hade pratat med markägaren innan.
Pollare en vanlig förekommande del av många utfarter, så de är absolut möjligt att det ingår i begreppet utfart.M Mce1978 skrev:
Inte heller asfalt är något som krävs för en utfart, ändå får man asfaltera sin väg/utfart.
I servitutet står ingenting om vägbredd och vägområde. Ni kan väl kontra att han planterade träd för nära vägen och att planerar att fälla alla tråd inom vägområdet (ca 2 m på båda sidor?)
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 974 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 974 inlägg
Nej, du får läsa mitt inlägg igen. Jag menar inte att anläggningslagen är tillämplig. Precis som jag skrev så använder jag den i jämförande syfte. Jag menar att vägbelysning kan vara en del av en väg som nyttjas med servitut. Kravet torde vara att att vägbelysningen krävs för att vägen ska fylla sin funktion. Här ligger ju en tuff börda på TS att visa det. 1. Vägen har ju fungerat utan belysning i alla år. Varför krävs nu belysning för att den ska fylla sin funktion? 2. Väldigt många vägar av denna typ fungerar utmärkt utan vägbelysning, vad är så speciellt med denna vägstump?M Mce1978 skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 974 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 974 inlägg
Har ens fastighetsägaren rätt att nyttja denna väg? Det är väl mer eller mindre en ren utfart till TS fastighet. (Jag är dålig på servitut så detta är oklart för mig.)M Mce1978 skrev:
Jag tycker det egentligen bör räcka med att ägaren av marken inte vill ha några lampor på den för att kunna kräva att de försvinner.
Tycker det dock är ett mkt märkligt beteende att inte ta personligt/muntlig kontakt först och försöka komma överens.
Tycker det dock är ett mkt märkligt beteende att inte ta personligt/muntlig kontakt först och försöka komma överens.
Ja det kan säkert stämma. Sorry, hade inte läst alla detaljer. I mina trakter så har vanligtvis markägaren fri lejd på servitutsvägarna för att lättare komma åt sin skog och mark. Det är ju liksom en av få fördelar med att släppa till mark och rätt till väg. Det TS gjort är en av nackdelarna med att stycka av mark och ge vägservitut.
Mycket gissade i denna tråden och mycket förmanande. Avböj avtalet men säg att viss ersättning i form av engångssumma ev kan tänkas om den är rimlig. 5000 kanske?? Om kommunen skulle dragit ledning över marken ligger priset rejält mycket lägre. Som andra skrivit och till och med advokat sagt, gråzon...men att hänvisa till gående, cyklister och djur skulle kunna påverka. Markägaren har passat på för att få en peng men det är för många frågor här. Markägaren får driva så långt han anser viktigt. I slutändan blir det betala, jämnka, betala egna kostnader, betala inget. Dock lär det inte ligga först i turordningen av mål hos tinget innan det kommer dit kan man ha återställt om man än set det bättre. Lycka till!
Kravet kan du strunta i. Bestrid bara. Att belysningen behövs för att vägen ska vara farbar verkar lite "vid sidan av vägen". Då skulle varenda skogsväg vara belyst. Det finns många samfälligheter och servitut angående vägar till utmarker och tomter.
Vill grannen ha betalt så får han väl ta det rättsligt i så fall. Skulle man se på det så kallade markintrånget så får man väl i så fall se på vad gängse erättning är när löser in mark för infrastruktur. Det brukar inte vara jättesummor. 50 000 för et dike, jo jag tackar jag.
Vill grannen ha betalt så får han väl ta det rättsligt i så fall. Skulle man se på det så kallade markintrånget så får man väl i så fall se på vad gängse erättning är när löser in mark för infrastruktur. Det brukar inte vara jättesummor. 50 000 för et dike, jo jag tackar jag.
