Det finns tyvärr (?) många frågor som inte i sig är valvinnande men som man ändå hoppas kan drivas. Och digital förvaltning (vad nu det betyder på olika plan) är ju ändå en långsiktig blocköverskridande strategi.
I övrigt är det en intressant inblick i förvaltningens egenintressekonflikt att höra skepsis mot sådant som lämplighetsrekvisitet samtidigt som det är den typen av utredande som är den roliga eller intressanta delen.
24 030 läst · 65 svar
24k läst
65 svar
Kostnad stycka av tomt
-
Skogsägare · Stockholm och Smålands inland · 7 278 inlägg 18 dec 2020 22:31
Nötegårdsgubben
Skogsägare- Stockholm och Smålands inland
- Medlem feb 2017
- 7 278 inlägg
- 11 304 gillningar
- 408 bilder
-
19 dec 2020 10:29 #62
Jag är inte helt säker på vad jag personligen står i just lämplighetsprövningens vara eller icke vara. En på LM skrev en avhandling om just detta och jämförde med Finland där man inte ställer samma krav. Jag är osäker på om det verkligen hade haft så stor betydelse om några fastigheter som inte uppfyller kraven bildas.. skydd av jord och skogsbruk är kanske tillräckligt. Har dock inte läst avhandlingen ännu. -
Medlem · Sverige · 534 inlägg 20 dec 2020 00:4920 dec 2020 00:49 #63
Rättsligt utgör fastighetsindelningen ett skikt av ytor som inte överlappar varandra och i princip inte har några hål. Varje litet område på marken tillhör exakt en fastighet eller samfällighet (om ett område går över en gräns får man i stället tänka sig det som två områden och då gäller det sagda för vart och ett av områdena). Denna egenskap bevaras vid varje ändring av fastighetsindelningen (se Topologisk invariant).
Ovanpå detta skikt ligger rättigheter. Varje litet område på marken kan belastas av en eller flera rättigheter (men behöver inte vara belastat). Rättigheterna bildar inte något sammanhängande skikt och kan alltså överlappa varandra.
Att ta bort servitut kan göras mycket enkelt eftersom den rättsliga följden helt enkelt blir att belastningen upphör. Görs detta summariskt med många servitut uppstår inga tveksamheter att tolka vad beslutet innebär för ett visst servitut (givet att man kommit fram till att rättigheten berörs av beslutet).
En del av fastighetsindelningen, vilket en samfällighet är, kan dock inte bara tas bort. Ett beslut måste alltid innebära en överföring av ett område från en fastighet eller samfällighet till en annan, i beslutet angiven, fastighet eller samfällighet. Det kan därför inte göras summariskt för många samfälligheter.
Det finns en situation där beslut om ändring av fastighetsindelningen ofta inte har redovisat vilken fastighet eller samfällighet ett berört område ska tillhöra, nämligen vattenområden. Detta eftersom dessa gav för låg avkastning för att det skulle vara lönt att redovisa fastighetsgränser genom dem (rätten till fiske är ofta skild från ägandet av vattenområdet). I stället har gränsen i förrättningskartan slutat i strandlinjen. I ett sammanhängande skikt kan en gräns inte bara upphöra i en punkt utan den måste fortsätta på något sätt. För att definiera hur en gräns, som enligt en förrättningskarta slutar i en strandlinje, fortsätter genom vattenområdet infördes en specialregel, som i princip säger att varje liten del av vattenområdet tillhör den fastighet vars strand är närmast. Sådana gränser, som kallas JB1:5-gränser efter lagrummet, är dock besvärliga att hantera. När dessa gränser ska redovisas i en karta behöver de approximeras genom att strandlinjen delas upp i en mängd punkter kring vilka man bildar voronoiceller, som sedan sammanfogas fastighetsvis (kan göras med PostGIS).
Detta omak vill man inte ha upp på torra land, vilket skulle bli följden om man summariskt tog bort en mängd samfälligheter och sedan fyllde hålen i fastighetsindelningen enligt en specialregel. Emellanåt kommer sådana förslag men hittills har man backat när man tänkt igenom följderna. Det är bättre att ta kostnaden vid en lantmäteriförrättning där det uttryckligen beslutas vilken eller vilka fastigheter eller samfälligheter som erhåller marken från den samfällighet som tas bort. Dessutom slipper man den rättsliga osäkerheten huruvida en viss samfällighet överhuvudtaget har berörts av det summariska beslutet.Redigerat 20 dec 2020 00:56- Laddar…
-
20 dec 2020 01:15 #64
- Laddar…
-
2 jan 18:58 #65
Vad jag inte förstår är att de skall ha så ohemult betalt för enkla jobb som t.ex. en sammanslagning av två fastigheter, ca 35.000-45.000 enligt dem själva.
En sammanslagning kräver ingen mätning eller andra ingrepp. Bara att kontrollera att båda fastigheterna har samma ägare och sedan registrera i sammanslagningen på någon dator. Okej, om den ena fastigheten är belastad av servitut strular det kanske men utan sånt, vad motiverar ett pris på ca 40.000:- för maximalt 20 minuters jobb för en kontorist utan erfarenhet?- Laddar…
-
2 jan 19:33 #66
Det är så många delar i en förrättning som inte går att komma ifrån som har med rättssäkerheten att göra och det är en mycket stor del av kostnaden vilken många glömmer av/inte vet om.
Och tror du på allvar att det bara tar 20 minuter? Bara själva kartan kan ta en timme även i enklare förrättningar, välkommen till verkligheten.- Laddar…